Syftet med studien Àr att undersöka vad förskollÀrare har för tankar om utomhuspedagogiken som arbetssÀtt och hur utomhusmiljön anvÀnds, samt hur den kan stimulera barns utveckling och lÀrande. Studien kommer Àven att belysa vilka möjligheter och hinder som kan uppkomma i det utomhuspedagogiska arbetssÀttet. Intresset för utomhuspedagogik har ökat markant och den blir allt mer allmÀn i förskolor idag. Det problemomrÄde som finns med utomhuspedagogiken Àr att den lÀtt kan misstolkas som att vara en ersÀttning för den traditionella pedagogiken inomhus. Utomhuspedagogiken har inte som syfte att ersÀtta nÄgon form av pedagogik, utan den ska istÀllet vara ett komplement i verksamheten.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrarna ser pÄ barnens inflytande och delaktighet i förskolan.I studien har fokus lagts pÄ tvÄ frÄgestÀllningar:? Hur ser förskollÀrarna pÄ inflytande och delaktighet? ? I vilka situationer tycker förskollÀrarna att barnen ges bÀst möjligheter till inflytande och delaktighet?Den metod som valts i studien Àr semistrukturerade intervjuer för att ta reda pÄ förskollÀrarnas tankar och deras erfarenheter om arbete med inflytande och delaktighet i förskolan.  I studien gjordes valet att intervjua fem förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskole-omrÄden i samma kommun i mellan Sverige för att kunna se skillnader och likheter mellan olika omrÄden i samma kommun.Resultatet visar att förskollÀrarna ser pÄ inflytande och delaktighet som en vardaglig sak, alla förskollÀrare har samma tankar kring inflytande och delaktighet samt med arbetet med bÄde inflytande och delaktighet. Skillnaden mellan hur mycket inflytande förskollÀrarna gav barnen var beroende av behovet i barngruppen man hade för tillfÀllet, vad den barngruppen behövde..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka lÀrares förestÀllningar om den didaktiska demokratin och rÀttvisan (vilket i mÄngt och mycket i uppsatsen ses som lÀrares förestÀllningar om en demokratisk och rÀttvis undervisning) ? sett utifrÄn ett antal enskilda samhÀllskunskapslÀrares perspektiv. FrÄgestÀllningarna Àr konstruerade med tre didaktiska huvudfrÄgor i fokus ? vad, varför och hur ? som sedan sammanfogats med begreppen demokrati och rÀttvisa. Didaktisk demokrati och rÀttvisa Àr alltsÄ tvÄ egna konstruerade begrepp som har sin grund i didaktiskt teoretiska frÄgor och som i uppsatsen undersöks empiriskt i syfte och frÄgestÀllningar.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vilka tankar som styr pedagogerna i sin planering av matematikundervisningen utan eller delvis utan lÀrobok. Metoder som vi har anvÀnt oss av Àr i första hand kvalitativa intervjuer av tre pedagoger och för att kunna fÄ en mer komplett bild av pedagogernas tankar kring sin planering har vi Àven observerat deras undervisning. De tre pedagogerna arbetar pÄ olika skolor i och omkring Malmö. En av dem anvÀnder inte lÀrobok alls medan de andra tvÄ anvÀnder den delvis. För att ge lÀsaren en bÀttre förstÄelse för vÄr undersökning har vi i vÄr teoridel redogjort för olika syn pÄ kunskap, lÀrande och undervisning samt lÀrarens uppdrag.

Den svenska sÀkerhetspolitiken har genomgÄtt stora förÀndringar sedan kalla kriget. Den tidigare inriktningen av alliansfrihet och neutralitet har ersatts av en solidaritetspolitik. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om synen pÄ anvÀndning av det militÀra maktmedlet har förÀndrats i takt med den sÀkerhetspolitiska omstÀllningen.Uppsatsen antar karaktÀren av en innehÄllsanalys, med utgÄngspunkt i den strategiska hierarkin och fyra konstruerade jÀmförelsedimensioner: mÄl, medel, metoder och hot. TvÄ försvarspropositioner analyseras, frÄn Är 1982 och Är 2008. Undersökningen visar att bÄde hotbild och den förÀndrade sÀkerhetspolitiska inriktningen har medfört en förÀndrad syn pÄ det militÀra maktmedlet. Försvarsmaktens exklusivitet för anvÀndning i krig har minskat, till förmÄn för funktionen som krishanteringsinstrument i samverkan med andra maktmedel..

Ett vÀl fungerande nÀtverk kan hjÀlpa företag att förbÀttra sin produktivitet och skapa möjligheter till affÀrer. För att utnyttja fördelarna som nÀtverk kan skapa har Kista Science City AB sedan Är 2000 aktivt arbetat med att skapa olika projekt och nÀtverk, med avsikt att stimulera tillvÀxt i regionen Kista Science City, framförallt hos de mindre företagen. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de relationer som företagen inom nÀtverken kopplade till Kista Science City AB har, med hjÀlp av ARA-modellen. För att besvara syftet sÄ har en kvalitativ intervjubaserad fallstudie utförts. Uppsatsen visar att det finns störst potential till starka relationer gentemot externa aktörer och att det konstruerade nÀtverket Àr begrÀnsat till nÄgon del av de lager som nÀmns i ARA-modellen..

Denna rapport innehÄller en redogörelse för mitt examensarbete, Charlie Äkerkarusell, som gjordes vid Carl Malmsten ? Furniture Studies, LinköpingsUniversitet, vÄren 2012. I mitt arbete undersöker jag hur man kan serietillverkaen liten produkt med hjÀlp av mallar och fixturer anpassade för film och hur mandokumenterar processen med hjÀlp av film. Jag har tittat pÄ olika filmer som rörÀmnet och olika typer av mallar för att sedan formge en liten figur vid namnCharlie, som serietillverkades i en serie av 30 stycken. Jag utförde nÄgra avmomenten i serietillverkningen med hjÀlp av en typ mall som jag konstruerade.Mallen, som jag valt att kalla för karusellmall, Àr inte den mest rationella men ÀrdÀremot betydligt mer spÀnnande och spektakulÀr Àn en traditionell mall.

Som medmÀnniskor och i lÀrarprofessionen anser jag att vi mÄste ha en bra förstÄelse för genus, dÄ det pÄverkar vÄr pedagogiska grundsyn och hur vi Àr som mÀnniskor. För att kunna utmana könsnormer pÄ ett konstruktivt sÀtt menar jag att vi mÄste förstÄ vad barnen har för syn pÄ genus och tankar om skillnader mellan pojkar och flickor ur jÀmstÀlldhetssynpunkt. Studien handlar om barns tankar om genus och könsroller utifrÄn höglÀsning av Astrid Lindgrens Mio min Mio (2011/ 1954) och Gro Dahle & Svein Nyhus SnÀll (2008). Mio i Mio min Mio (2011/ 1954) representerar den snÀlla, men modiga manliga huvudrollen och Lussi i SnÀll (2008) representerar den snÀlla, men normbrytande kvinnliga huvudrollen. Huvudsakliga frÄgestÀllningar Àr hur barnen i en klass 6 tolkar den valda litteraturen i ett genusperspektiv, samt hur den pÄverkar barnen i deras tankar om genus/ könsroller.

Rapporten Àr ett examensarbete som utförts pÄ BAE-systems Bofors AB i Karlskoga. Denna rapport handlar om att undersöka och ge förbÀttringsförslag för processen framtagning och CE-mÀrkning av lyftredskap. Rapporten tar Àven upp dokumentationshantering, dokumentationskrav vid CE-mÀrkning, vad som gÀller vid CE-mÀrkning av lyftredskap som Àr konstruerade för militÀra ÀndamÄl. Rapporten gergrundlÀggande kunskaper om vad CE-mÀrkning innebÀr och varför det görs.  Genom undersökningar och intervjuer som utförts pÄ företaget skapades en karta över processen för framtagning och CE-mÀrkning av lyftredskap. Sedan sammanfattades den dokumentationen som bör finnas tillgÀnglig pÄ BAE-systems.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur gymnasieungdomar tÀnker och reflekterar kring begreppet mÄngkultur och dess innebörder.Studien har en kvalitativ ansats och bygger pÄ fokusgruppsintervjuer som undersökningsmetod. TvÄ fokusgruppsintervjuer har genomförts med fem deltagare i varje. Samtliga av deltagarna gick tredje Äret pÄ gymnasiet i yrkesförberedande program.Undersökningen visar att deltagarna i studien har övergripande negativa tankar kring mÄngkultur. Flera av dem menar att det innebÀr betydligt fler problem i samhÀllet Àn det ger möjligheter. Det uttrycks Àven en viss motvilja till att leva i ett mÄngkulturellt samhÀlle och flera av deltagarna talar till förmÄn för ett monokulturellt alternativ.

Mitt examensarbete handlar om vad barn tycker Àr viktigt för att ha det bra, hur barn har det idag och vad de har för framtidstro. Jag bestÀmde mitt Àmne för examensarbetet efter att ha lÀst en mycket intressant bok, Hartman, S. (1986) Barns tankar om livet. Det Àr en bok som vÀcker tankar kring barn och livsfrÄgor, med mÄnga intressanta undersökningar om vad barnen tycker i viktiga frÄgor. Det var Hartmans undersökning om barns framtidstro som frÀmst vÀckte mitt intresse.

Sammanfattning. Detta arbete behandlar fyra pedagogers och tolv barns tankar om rÀttvisa i förskolan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med barn och pedagoger. Syftet var att undersöka hur dessa barn och pedagoger tÀnker om begreppet rÀttvisa. Vi har anvÀnt oss av Berglings teori om moralutveckling, Biesta som behandlar demokrati i utbildningen och Piagets teori om kognitiv utveckling. Vi har Àven tagit med senare forskning och studier som behandlar rÀttvisa, vÀrdepedagogik, demokrati samt relationsarbete för lÀrare.

I denna uppsats undersöks huruvida HPM (High Power Microwaves) kan anvÀndas som enverkansform i framtida luftvÀrnssystem för att bekÀmpa kryssningsmissiler. Studien undersökervilket hot kryssningsmissiler kan utgöra, hur de Àr konstruerade och hur HPM kan pÄverka dem.Uppsatsen redogör för hur det nya luftvÀrnskonceptet Àr uppbyggt och vilka krav pÄ förmÄgor somstÀlls pÄ framtida luftvÀrnssystem. Den undersöker Àven hur ett HPM-system Àr uppbyggt ochvilken verkan det kan ha pÄ elektriska system i en kryssningsmissil. Vidare diskuteras vilkeneffekt tre olika HPM-system kan ha mot kryssningsmissiler kopplat till de krav som stÀlls iluftvÀrnskonceptet.Huvudslutsatsen indikerar att HPM-system kan ha verkan mot kryssningsmissiler. HPM-systemkan nyttjas frÀmst i scenarier dÀr det stÀlls höga krav pÄ eldhastigheten mot kryssningsmissiler pÄkorta avstÄnd.

Vi har undersökt lÀrares kÀnslor och tankar som vÀcks i samband med att de kÀnner en oro för om ett barn far illa och de ska ta stÀllning för att anmÀla eller inte anmÀla till socialtjÀnst. Undersökningen har syftat till att fÄ reda pÄ vad som Àr svÄrast i stÀllningstagandet kring att anmÀla eller inte och om det saknas nÄgot som skulle kunna underlÀtta processen. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med 15 lÀrare pÄ totalt fem olika skolor i VÀstsverige. Vi har sjÀlva tagit kontakt med olika skolor för att kunna genomföra vÄra intervjuer.VÄra huvudsakliga resultat visar att det förekommer mycket tankar och kÀnslor runt oron för ett barn som far illa och att de allra flesta av vÄra respondenter nÀmnde nÄgot om vad som skulle kunna underlÀtta ett stÀllningstagande till att anmÀla/inte anmÀla. Under analysen har vi försökt att urskilja var i processen de största svÄrigheterna finns och varför just den delen upplevs som svÄrast.

Arbetet syftar till att analysera Förvarsmaktens övergripande process rörande erfarenhetshantering ifallet Kosovo mellan 2007 och nutid samt granska hur denna process tar sin utgÄngspunkt i organisationsteori och metod. Detta Àr de ingÄngsvÀrden som anvÀnts i den intervjustudie som genomförts. I denna studie kan tvÄ organisationsmodeller pÄvisas i tidsspannet som arbetet behandlat, en med början 2007 och en senare som i skrivande stund Àr under implementering, dessa har i olika grad pÄvisat kopplingar till modellrapporten frÄn FOI 1998. Metodrapporten i sig baseras pÄ Sarv respektive GarvinŽs tankar om lÀrande organisationer och dess bakomliggande tankar Àr dÀrför genomskinliga. Det teoretiska materialet ger fyra utgÄngspunkter för analys, mÄl, flexibilitet och dynamik samt medinflytande.