Inskolning i förskolan, förskollÀrares tankar kring smÄ barns första möte med förskolan, av Sara Andersson och Magdalena Wasowska. Detta examensarbete handlar om förskollÀrares tankar kring inskolning av smÄ barn i förskolan. Enligt förskolans lÀroplan, Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 2006) har förskolans verksamhet skyldigheten att ge varje familj ett gott vÀlkomnande in i denna miljö. Studien bygger pÄ tankar frÄn sex förskollÀrare som deltagit i en kvalitativ intervju dÀr de berÀttar om hur de tÀnker kring barns förstagÄngsinskolning. Studiens syfte Àr att belysa vilka aspekter som förskollÀrare anser vara viktiga att tÀnka pÄ vid en förstagÄngsinskolning pÄ en smÄbarnsavdelning. Följande frÄgestÀllning besvaras: Vad anser förskollÀrare som arbetar pÄ smÄbarnsavdelningar Àr viktigt att tÀnka pÄ vid en förstagÄngsinskolning, utifrÄn det nya barnets behov, förÀldrars behov, verksamheten och barngruppens behov samt personalens behov? Tidigare forskning berÀttar om kÀnslan av att kÀnna sig trygg med sin omgivning dÀr en anknytning sker till nÄgon annan mÀnniska, vilka Àr grundlÀggande för allas behov vid en inskolning.

Sveriges lantbrukare blir Ă€ldre och Ă€ldre. År 2010 Ă€r var fjĂ€rde lantbrukare 65 Ă„r eller Ă€ldre vilket innebĂ€r att mĂ„nga gĂ„rdar stĂ„r inför ett stundande generationsskifte. Ett lantbruksföretag omfattar ofta mycket kapital och företaget pĂ„verkar bland annat familjen, grannar och finansiĂ€rer. DĂ€rför innebĂ€r ofta ett generationsskifte mĂ„nga viljor och önskemĂ„l frĂ„n intressenterna i och runt företaget. Eftersom Ă€garen tar det slutgiltiga beslutet angĂ„ende hur generationsskiftet ska genomföras fokuseras denna studie pĂ„ den Ă€ldre generationens tankar och beslut kring ett generationsskifte.

Vid implementeringar av FIFO-arkitekturer har asynkrona FIFO-konstruktioner anvÀnts. Denna lösningsmetod har visat sig innehÄlla en del brister vid tillÀmpning pÄ höghastighets system, vilket ledde till att synkrona FIFOn började ersÀtta asynkrona FIFOn. Den synkrona arkitekturen har samma funktonalitet som de asynkrona typerna med fördelar som högre hastighet och enklare grÀnssnitt. I rapporten har olika FIFO-konstruktioner behandlats och jÀmförelser har gjorts mellan synkrona och asynkrona arkitekturer. Det vid ISY konstruerade SRAM-minnet har sedan avgjort vilken typ av FIFO-arkitektur som varit bÀst lÀmpad för implementering.

 Bostaden Àr en viktig del i mÀnniskors liv. Andelen Àldre i Sverige ökar. Vilka bostÀder behöver vi i framtiden? Det Àr inte som tidigare, att kÀrnfamiljen Àr det vanligaste hushÄllet. I dag lever mÄnga ensamma.

SammanfattningSyftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ hur barns tankar kring ekologiska processer kan utvecklas, samt att ta reda pÄ vad i undervisningen som anses vara avgörande för att förmÄ barn att utveckla sina ekologiska reflektioner. Kvalitativa intervjuer och ett undervisningstillfÀlle ligger till grund för undersökningen. DÀrefter sammanstÀlldes och kategoriserades barnens ekologiska processtankar. Resultatet av undersökningen visar att förutsÀttningen för utvecklande undervisning, Àr pedagogens kÀnnedom om barnets individuella erfarenheter. Det Àr utifrÄn dessa som barnet tar emot ny kunskap och sedan kopplar ihop den med tidigare upplevelser.

Syftet med studien var att utvÀrdera om det föreligger skillnader i revisorns agerande nÀr det finns en vÀnrelation till klienten Àn dÄ det finns en klientrelation till klienten samt om det föreligger skillnad mellan kvinnliga och manliga revisorers agerande nÀr det finns en vÀnrelation eller en klientrelation till klienten.Studien tog sin utgÄngspunkt i analysmodellen. DÄ vi inte fann nÄgon modell som beskrev de problem som vi försökte utvÀrdera konstruerade vi LMM-modellen, som vi anvÀnde för att utforma vÄra Ätta hypoteser. För att testa nollhypoteserna anvÀnde vi oss av ChitvÄ-testet.Uppsatsens slutsats gÀller för revisorerna i Kristianstad och HÀssleholm. Studien visar att det finns en högre acceptansnivÄ av ett otillÄtet agerande för de revisorerna med en klientrelation till klienten Àn för de revisorer med en vÀnrelation till klienten. Det finns ocksÄ en högre acceptansnivÄ hos de manliga revisorerna Àn hos de kvinnliga revisorerna..

I denna slutreflektion beskriver jag vad det var som fick mig att börja med applikationsutveckling till mobila enheter. Vilka mina tankar och planer var i början respektive slutet av projektet. Även hur jag gĂ„tt tillvĂ€ga för att skapa en mobilapplikation till Sveriges ledande annonssajt Blocket.se. Jag beskriver ocksĂ„ hur jag gjorde min research i början av projektet och Ă€ven vilken sorts mjukvara jag valde att arbeta med. Hur jag tog mina idĂ©er och tankar frĂ„n bilder i huvudet till skisser pĂ„ ett papper, för att sedan förbĂ€ttra det digitalt pĂ„ datorn.

Rapporten behandlar en jÀmförelse mellan den svenska byggtekniken och byggtekniken i ett varmt land som har de motsatta klimatproblemen, i detta fall Dubai.I den hÀr rapporten beskrivs detaljerat processen hur vi har gÄtt till vÀga med att projektera tvÄ olika tomter med samma vÀrde och area. Ena tomten Àr belÀgen pÄ Heleneborgsgatan 10-12 pÄ Södermalm i Stockholm och den andra Àr pÄ Al-Kuwait Rd. PÄ Bar Dubai i Dubai.Förslaget gÄr ut pÄ att bygga de tvÄ planomrÄdena med punkthus (projektera bostÀder), samtidigt förbÀttra stadsbilden och fÄ mer uppmÀrksamhet till varje tomt, genom detta kan vi studera och jÀmföra byggtekniken och designen i ett varmt och kallt land med olika standard.Vi redovisar det i en Revit Architecture modell samt material och byggteknisk jÀmförelse.DÀrmed redovisar rapporten hur studieresan som vi utförde gav oss den information som hjÀlpte oss att utföra jÀmförelsen.Ur jÀmförelsen framgÄr att det Àr förvÄnansvÀrt fÄ skillnader mellan byggandet i Stockholm respektive Dubai..

Vi som skrivit examensarbetet heter Emy Cederblad och Anna Eriksson. Titeln Àr: Lek ur ett pedagogiskt perspektiv ? utifrÄn en diskursanalytisk studie. Vi har valt att undersöka hur pedagoger tÀnker och arbetar kring lek. Syftet Àr att fÄ syn pÄ om de Àr prÀglade av idéer, tankar och riktlinjer som finns i bl.a.

Vi Àr tvÄ lÀrarstudenter som har valt att göra en forskning pÄ hur pedagoger i tvÄ förskolor, en som Àr placerad i en storstad och en som Àr placerad utanför en storstad, har intresse för utevistelser i förskolan. Vi har valt att jÀmföra pedagogernas tankar pÄ de olika förskolorna. Syftet med detta arbete Àr att beskriva hur pedagoger tÀnker kring sin anvÀndning av utomhusmiljön i förskolan. Vi har genom intervjuer, enkÀter och observationer tagit reda pÄ vilka tankar som pedagogerna har kring anvÀndandet av utemiljön. Vi har kommit fram till att de intervjuade pÄ bÄda förskolorna har en positiv instÀllning till att anvÀnda sig av utomhusmiljön. Pedagogerna pÄ bÄda förskolorna anvÀnder sig av förskolegÄrden samt nÀrmiljön för utevistelser..

Vi har undersökt hur konstruktivistiska tankar synliggörs i styrdokumenten och i arbetssÀttet Matematik pÄ talets grund (MTG) samt i nÄgra matematiklÀrares klassrum. De metoder vi anvÀnt oss av för att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och frÄgestÀllningar Àr komparativ textanalys och kvalitativa intervjuer. VÄrt resultat visar att i styrdokumenten syns konstruktivistiska tankar om kunskap och lÀrande tydligt. Vi kan ocksÄ konstatera att MTG Àr ett konstruktivistiskt arbetssÀtt. NÀr det gÀller konstruktivismen i klassrummet, sÄ visade vÄr undersökning att bl.a. tidsbrist och kollegors instÀllning försvÄrar den nyexaminerade matematiklÀrarens ambitioner att arbeta konstruktivistiskt.

Denna studie förklarar hur de tre bÀsta respektive tre sÀmsta reklamerna av totalt 20 som en enkÀtgrupp har utsett, förhÄller sig till olika teorier om kommunikation, ljudlandskap, retorik och dramaturgi. I de reklamer som av enkÀtgruppen ansÄgs vara de bÀsta har producenterna med hjÀlp av retorik och dramaturgi bÀttre lyckats med att skapa ett förtroende hos lyssnaren, nÄgot som i analysen visar sig vara avgörande för hur reklamerna mottas. Vidare förefaller konstruerade ljudlandskap löpa större risk att skapa en egen bruskÀlla vilket komplicerar framförandet av budskapet. PÄ samma sÀtt verkar reklamer med lÄgt eller otydligt informationsinnehÄll ha svÄrare att förmedla en verklighetsbild som stÀmmer överens med den tÀnkta mottagarens och dÀrför Àven svÄrare att skapa en förtroendeingivande karaktÀr till reklamen..

SammanfattningBakgrund Dagens Ă€ldre uppnĂ„r en högre Ă„lder och de blir allt fler. Äldre personer idag har generellt sett bĂ€ttre matvanor Ă€n vad de hade förr men trots detta Ă€r undernĂ€ring ett vanligt förekommande problem. Detta inkluderar Ă€ven Ă€ldre personer med hemtjĂ€nst. MĂ„nga Ă€ldre riskerar Ă€ven att drabbas av social isolering, vilket kan pĂ„verka ett hĂ€lsosamt Ă„ldrande och motivationen att Ă€ta. Personalen i hemtjĂ€nsten har en betydelsefull roll nĂ€r det kommer till maten och det Ă€r dĂ€rför av vikt att lyfta fram deras tankar och Ă„sikter kring matsituationen. Syfte Syftet var att undersöka hemtjĂ€nstspersonalens tankar kring maten som serverades till brukarna i en mindre kommun. Metod Fyra individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med personal i tre hemtjĂ€nstsgrupper.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder grundsÀrskoleelever och lÀrare upplever i en inkluderande och en exkluderande skolform. Studien belyser, genom intervjuer, att antal sÀrskoleelevers och lÀrares tankar och upplevelser om elevernas skolsituation i en inkluderande alternativt exkluderande skolform. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om inkludering. Vi har anvÀnt oss av intervju som metod, för att pÄ sÄ sÀtt undersöka Àmnet utifrÄn respondentens berÀttelse och dÀrmed fÄ sÄ djupgÄende detaljer som möjligt. Vi önskar beskriva mÀnniskors upplevelser och Äsikter.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger ser pÄ lekens betydelse för barns sprÄkutveckling samt hur de arbetar för att stimulera sprÄkutvecklingen genom leken. Arbetet utgÄr ifrÄn fenomenologiska teorier dÀr fokus ligger pÄ mÀnniskans livsvÀrld, upplevelser och tankar. Som metod anvÀndes kvalitativ forskning för att ta del av pedagogernas tankar och kunskaper kring lek och dess betydelse för barns sprÄkutveckling. Resultatet av studien visar att pedagogerna inte har nÄgon entydig definition av lek och att det finns olika arbetssÀtt att stimulera barns sprÄkutveckling. Vi anser att lek Àr ??ett levande sprÄk?? och det Àr betydelsefullt att barn fÄr leka..