Sökresultat:
750 Uppsatser om Finansiell bedömning - Sida 46 av 50
IAS 19 -Bortom korridoren-
Bakgrund och problem: International Accounting Standard 19 har fram till 2005 angivittvĂ„ alternativa redovisningsprinciper gĂ€llande aktuariella vinster och förluster, redovisningdirekt via resultatet eller korridorregeln. Ă
r 2006 publicerade IASB ett tillÀgg i IAS 19 sominnebar en möjlighet att redovisa via eget kapital, det hÀr medförde att företag somredovisade pensionsskulder enligt IAS 19 stod inför ett val mellan tre redovisningsprincipergÀllande aktuariella vinster och förluster. TillÀgget i standarden resulterade i att svenskaföretag kunde nÀrma sig de amerikanska och brittiska redovisningsstandardena gÀllandeaktuariella vinster och förluster.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur svenska börsnoterade företag som tillÀmparIAS 19 redovisar aktuariella vinster och förluster. Vidare Àr syftet att undersöka motiv ocheffekter av ett byte av redovisningsprincip frÄn korridorregeln till redovisning via eget kapitalrespektive motiv till en fortsatt tillÀmpning av korridorregeln.Metod: Uppsatsen baseras pÄ bÄde kvantitativa och kvalitativa studier. Den kvantitativastudien bestÄr av en granskning av 85 svenska börsbolags Ärsredovisningar.
Miljöinformation : sÄ anvÀnds den av finansanalytikerna
Denna uppsats behandlar företagens miljöredovisning och finansanalytikernas anvÀndning av denna. Bakgrunden till denna studie grundar sig i avsaknaden av studier som behandlar Àmnet nÀrmare. Vad gÀller företagens redovisning av miljöinformation finns det tidigare studier som undersöker vilka företag som tenderar att presentera miljöinformation, vilken miljöinformation som presenteras samt varför. I frÄga om finansanalytikernas anvÀndning av denna information finns det studier som undersöker företeelsen samt vilken betydelse miljöinformationen har vid vÀrdering av företagen. De tidigare studierna har endast berört företagens rapporter samt finansanalytikernas rapporter var för sig, men undersökningar om hur den presenterade miljöinformationen anvÀnds av finansanalytikerna saknas.
eProcurement pÄ SAS
Bakgrund: SAS och 12 andra flygbolag startade under 2001 en marknadsplats som skulle vÀnda sig till flygbranschen. SAS ser dock ett behov att Àven göra inköp av indirekt material via nÄgon form av e-procurementlösning, till exempel via en marknadsplats, för att pÄ sÄ sÀtt ytterligare effektivisera sin inköpsprocess. Inköp av dessa produkter lÀmpar sig inte för en global marknadsplats, utan sköts mer effektivt med hjÀlp av de marknadsplatser som redan finns pÄ den skandinaviska marknaden. Syfte: Rapportens huvudsyfte Àr att ta fram lÀmpliga alternativ pÄ marknadsplatser för inköp av indirekt material Ät SAS. Det första delsyftet Àr att pÄvisa vilka e-procurementlösningar som Àr bÀst lÀmpade för inköp av olika typer av produkter och tjÀnster.
Utvecklingen av ett produktsystem för bÀttre och billigare cancerdiagnostik : Framtagning av engÄngskassett och tillhörande basenhet för isolering av cirkulerande och andra suspenderade tumörceller
Det hÀr examensarbetet bestÄr i ett produktutvecklingsprojekt som utfördes i samarbete medLiquid Biopsy AB. Syftet med arbetet var att utveckla ett engÄngskassettsbaserat produktsystem baserat pÄ företagets patentsökta metod för isolering av cancer celler i suspension, inklusive cirkulerande tumörceller. Liquid Biopsy AB Àr ett svenskt utvecklingsbolag som baserat pÄ ny och unik teknik, Àr oberoende av proteinmarkörer, anvÀnder cirkulerande tumörceller och andra suspenderade tumörceller för att möjliggöra bÀttre och billigare cancerdiagnostik.Examensarbetet har fokuserat pÄ utvecklingen av engÄngskassetten, men parallellt arbete har Àven utförts med tillhörande basenhet. Ulrich och Eppingers produktutvecklingsprocess har utgjort grunden för den process som följts i arbetet, dock med ökat fokus pÄ testning och utvÀrdering. För att fÄ en bredare kunskapsbas inleddes arbetet med en marknads- och omvÀrldsanalys samt informationsinsamling om utmaningar och medicintekniska krav.
Internationell rörlighet inom den högre utbildningen: Studentutbytet mellan norra Sverige och östra Europa
Internationaliseringen av den högre utbildningen har lett till att fler studenter runt om i vĂ€rlden vĂ€ljer att Ă„ka utomlands för att studera. Denna uppsats har för avsikt att undersöka studentmobilitet mellan Ăstra Europa och Norra Sverige samt fĂ„ en förstĂ„else för de inresande studenternas mĂ„l och ambition med deras vistelse i Sverige, samt Ă€ven deras framtidsutsikter. Det finns Ă€ven ett delsyfte att ta reda pĂ„ om det finns skillnader och olika förutsĂ€ttningar mellan könen nĂ€r det kommer till att studera utomlands. TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet för detta har frĂ€mst skett genom intervjuer med utvalda respondenter. Uppsatsen sker pĂ„ uppdrag av professor Ulf Mellström som Ă€r ansvarig för projektet ?Globalized eduscapes; students, learning and mobility in knowledge society?, (finansierat av VetenskapsrĂ„det 2010-2013) vars huvudsakliga syfte Ă€r att undersöka internationella studenters situation i Sverige.
Redovisningsbeteenden En kvantitativ studie av meteriella anlÀggningstillgÄngar
Bakgrund och problem: God jÀmförbarhet mellan företag Àr en förutsÀttning för en effektiv kapitalmarknad och redovisningen Àr ett viktigt verktyg för att jÀmföra företag. En harmoniserad redovisning Àr dÀrmed en förutsÀttning för att uppnÄ god jÀmförbarhet mellan företag i olika lÀnder. Implementeringen av IASB:s redovisningsstandarder IFRS innebÀr att EU:s börsnoterade företag nu redovisar enligt samma standarder. Trots att företagen redovisar enligt samma standarder implementeras de olika, vilket tillsammans med det bedömningsutrymme som finns i standarderna innebÀr att jÀmförbarheten kan antas vara begrÀnsad. Materiella anlÀggningstillgÄngar, som redovisas enligt IAS 16, Àr ett omrÄde dÀr företagens egna bedömningar har ett stort utrymme, dÄ exempelvis nyttjandeperiod bestÀms subjektivt, och redovisningen av likadana ekonomiska hÀndelser kan dÀrmed skilja sig Ät mellan företag.
PrestationsmÄtt inom svensk kollektivtrafik
Bakgrund: PrestationsmÀtning Àr en viktig del av ekonomistyrning och mÀtningarna ser olika ut beroende pÄ organisation. Inom offentlig verksamhet har intresset för prestationsmÀtning ökat i och med New Public Management-idéerna (NPM). NPM har bidragit till en ökad företagsekonomisk inriktning pÄ offentlig styrning, dÀr resurshushÄllning och effektivitet fÄtt ett tydligare fokus.PrestationsmÀtning har tidigare frÀmst förknippats med finansiella prestationer. Under 1980- och 90-talen ökade kritiken mot detta ensidigt finansiella intresse, företrÀdelsevis ur en företagskontext. Att Àven utföra icke-finansiell prestationsmÀtning, och att dÄ ha en flerdimensionell styrning, framhölls allt oftare som ett sÀtt att fÄ organisationer mer framgÄngsrika.
Hur presenterar olika aktörer risk? : Exemplet premiepensionsfonder
Pensionen bestÄr av den allmÀnna pensionen, tjÀnstepensionen och i mÄnga fall ett privat pensionssparande. Den allmÀnna pensionen utgör den absolut största delen av den totala pensionen och innehÄller premiepensionen och inkomstpensionen. Premiepensionen Àr den del i den allmÀnna pensionen, det vill sÀga den som alla tar del i, som man kan pÄverka sjÀlv med aktiva val. Premiepensionen Àr det som behandlas och analyseras utifrÄn de 5 största aktörerna, staten, Nordea, SEB, Svenska Handelsbanken och Swedbank, i denna uppsats.Det pensionsanknutna sparandet utgör en allt större del av det sammanlagda fondsparandet i Sverige. Pensionssparandets del i fondförmögenheten har ökat frÄn cirka 25 % Är 2000 till cirka 50 % Är 2010.
Likviditetsrisker i fokus ?en studie om de svenska storbankerna och Basel III
Bakgrund och problem: De fyra största bankerna i Sverige; SEB, Handelsbanken,Swedbank och Nordea, har under de senaste tio Ären vuxit med över 100 procent. Derassammanlagda tillgÄngsmassa uppgick i slutet av 2011 till ungefÀr 13 000 miljarder kronor,vilket motsvarar 375 procent av Sveriges BNP. Innan finanskrisen 2007 stod kapitalet i fokusför bankverksamhetens risker och likviditetsrisken var sparsamt nÀmnda i bÄdemyndigheternas uttalanden och bankernas Ärsredovisningar. TillgÄngen till finansiering var sÄgott som obegrÀnsad och regleringarna fÄ. Under finanskrisen fick mÄnga banker problemmed sin likviditet, vilket resulterade i en debatt om likviditetsriskerna och snart ocksÄ ett nyttregelverk sÄ kallat Basel III.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur de svenska storbankernas vÀxandebalansomslutningar har pÄverkat deras likviditetsrisk samt den finansiella stabiliteten iSverige.
RÄdgivares RÄdgivning
Problem Discussion: Today the banks manage three central products: mutual funds, mortgages and bank accounts. Banks have authority and credibility, the services and the products they offer and sell can sometimes be difficult to understand. Customers are offered a large number of investment options with varying risk profiles. These developments have created an increasing need for knowledge and information among customers. The financial advice that the financial firms provides, remains a very important activity from a customer view.
SOX vs. Koden : En studie av lag- respektive sjÀlvreglering
De senare Ärens omfattande bolagsskandaler som intrÀffat i företag sÄsom Enron och World Com, har legat till grund för en omfattande debatt inom omrÄdet bolagsstyrning. Med bakgrund av detta har Ätskilliga lÀnder ansett det nödvÀndigt att införa ytterligare reglering pÄ bolagsstyrningsomrÄdet, för att Ätervinna investerarnas förtroende för den finansiella rapporteringen. Fokus för denna uppsats ligger pÄ de tvÄ regelverk som under senare tid har kommit att pÄverka svenska företag ? den amerikanska lagen Sarbanes-Oxley Act of 2002 och det svenska sjÀlvreglerande regelverket Svensk kod för bolagsstyrning. Den 1 juli 2005 började 78 svenska företag att lyda under den sÄ kallade Koden, av dessa skall Ätta företag Àven lyda under det amerikanska regelverket.
Verkligt vÀrde vid lÄgkonjunktur
Bakgrund och problem: Sedan Är 2005 ska noterade företag inom EU tillÀmpa InternationalFinancial Reporting Standards (IFRS) vid upprÀttandet av koncernredovisningen. Av dettaregelverk följer att vissa tillgÄngar och skulder ska redovisas till verkligt vÀrde istÀllet förhistoriskt anskaffningsvÀrde. MÄlsÀttningen hos det normgivande organet InternationalAccounting Standards Board (IASB) som utvecklar IFRS Àr att redovisningen ska innehÄllarelevant information som underlÀttar beslutsfattandet för investerare och analytiker.Begreppet verkligt vÀrde har emellertid kritiserats, i synnerhet avseende dess tillförlitlighet.Risken för manipulation ökar nÀr vÀrderingen bland annat grundar sig pÄ företagsledningensbedömningar. NÀr konjunkturen vÀnder nedÄt kan börskurserna komma att fluktuera i allthögre grad eftersom de vÀrdeförÀndringar som följer av redovisning till verkligt vÀrde speglasi resultatrÀkningen. Med anledning av att IFRS enbart har tillÀmpats under högkonjunktur ochatt vi idag ser en allt större finansiell oro har jag valt att studera följande frÄgestÀllningar.Vad finns det för uppfattningar om verkligt vÀrde? Vilka konsekvenser kan redovisning tillverkligt vÀrde fÄ vid en lÄgkonjunktur?Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva problematiken kring redovisning till verkligt vÀrdesamt att undersöka olika uppfattningar om de effekter redovisning till verkligt vÀrde kan fÄvid en konjunkturnedgÄng.AvgrÀnsningar: Uppsatsen omfattar enbart de internationella redovisningsstandarder somutvecklas av IASB.
VÀrdering av onoterade aktier enligt IAS 39 - Hur bedöms tillförlitlighet?
Bakgrund: Verkligt vÀrde-vÀrdering Àr obligatorisk för en rad finansiella tillgÄngar för de företag som tillÀmpar IFRS. Att faststÀlla verkliga vÀrden kan vara problematiskt för onoterade aktier eftersom det saknas en aktiv marknad. För att vÀrdera onoterade aktier finns det ett flertal modeller att tillÀmpa enligt IAS 39 som krÀver en rad bedömningar av företagen. Problemet vid tillÀmpning av vÀrderingsmodeller Àr ofta att sÀkerstÀlla tillrÀcklig tillförlitlighet, speciellt vid anvÀndning av verkliga vÀrden.Problemformulering: HuvudfrÄgan vi stÀller oss Àr hur företag som redovisar enligt IFRS bedömer tillförlitlighet vid vÀrderingen av onoterade aktier? Vi har Àven formulerat följande tvÄ delfrÄgor för att kunna besvara huvudfrÄgan: Vilka motiv anger dessa företag till valet av vÀrderingsmetod för onoterade aktier? Finns det incitament bland dessa företag att inte tillÀmpa verkliga vÀrden för onoterade aktier?Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka vilka bedömningar berörda företag som redovisar enligt IFRS gör avseende tillförlitlighet vid vÀrdering av onoterade aktier.
IAS 40 och finanskrisen -ny standard prövas i hÄrdare tider
Bakgrund och problem: Ă
r 2005 infördes en ny redovisningsstandard för börsnoterade bolag inomEU kallad IAS 40 Förvaltningsfastigheter. Den nya standarden kom att pÄverka de svenskabörsnoterade fastighetsbolagens redovisningar genom att stÀrka bolagens balansrÀkningar och ökaresultaten under det sena 00?talets högkonjunktur. Fenomenet som den hÀr uppsatsen undersökerÀr hur nÄgra av de större börsnoterade fastighetsbolagen har hanterat IAS 40 och vÀrdering tillverkligt vÀrde före och under den finansiella krisen.Syfte: Att studera hur vÀrderingen av förvaltningsfastigheter till verkligt vÀrde har pÄverkats i tider avosÀkra marknadsförhÄllanden. Med ovanstÄende avses tiden för och storleken pÄ de upp? ochnedskrivningar som gjorts i olika bolag under och i anslutning till den finansiella krisen.
Redovisning, risk och relationer -En studie om hur bedömningsutrymmen i redovisning, med fokus pÄ IFRS 3, pÄverkar riskuppfattningen vid en kreditanalys
Bakgrund och problem: Finansiella rapporter Àr en viktig informationskÀlla vidkreditanalyser. I samband med vÀrldsomspÀnnande finansiella kriser har frÄgor kring sÀkerhetoch kreditrisk uppmÀrksammats. Relationen mellan bank och företagskund fÀrgas avasymmetrisk information och ur ett principal-agent perspektiv kan det förekomma incitamenttill att vinkla redovisningen för att uppnÄ egen vinning. Det faktum att IFRS 3 som regelverklÀmnar utrymmen för bedömningar i redovisningen har skapat en offentlig debatt rörandeanvÀndbarheten för intressenter. Att information anses som relevant vid kreditanalyser Àr avstor vikt för korrekt beslutsfattande.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur de bedömningsutrymmen som lÀmnas iredovisning enligt IFRS pÄverkar riskuppfattningen vid en kreditanalys.