SOX vs. Koden
En studie av lag- respektive självreglering
De senare årens omfattande bolagsskandaler som inträffat i företag såsom Enron och World Com, har legat till grund för en omfattande debatt inom området bolagsstyrning. Med bakgrund av detta har åtskilliga länder ansett det nödvändigt att införa ytterligare reglering på bolagsstyrningsområdet, för att återvinna investerarnas förtroende för den finansiella rapporteringen. Fokus för denna uppsats ligger på de två regelverk som under senare tid har kommit att påverka svenska företag ? den amerikanska lagen Sarbanes-Oxley Act of 2002 och det svenska självreglerande regelverket Svensk kod för bolagsstyrning. Den 1 juli 2005 började 78 svenska företag att lyda under den så kallade Koden, av dessa skall åtta företag även lyda under det amerikanska regelverket. Uppsatsen syftar till att undersöka hur väl regelverken är harmoniserade samt att kritiskt granska de positiva och negativa egenskaperna hos respektive regelverk. Dessutom granskas vilka reaktioner som regelverken kan förväntas frambringa hos den svenska marknaden, och hur dessa kan komma att påverka tillämpningen och utvecklingen av dessa. Författarna har även funderat kring huruvida ett företag kan uppnå en god intern kontroll genom att enbart tillämpa avsedd reglering. I studien av dessa frågeställningar har en kvalitativ ansats använts, vilken medfört att en förståelse för ämnet kunnat erhållas. Informationsinsamlingen har till större del utgjorts av en intervjuundersökning med konsulter och företag, som tillsammans har praktisk och teoretisk erfarenhet av regelverken. Inom ramen för uppsatsens avgränsning, har det inte uppmärksammats några problem för företagen att lyda under båda regelverken. Regelverken syftar till att uppnå samma sak ? en tillförlitlig finansiell rapportering och en god intern kontroll. Skillnaden ligger i det sätt de avser att uppnå detta. Författarna finner att självreglering är att föredra i Sverige, men är skeptiska till om Koden medför någon ökad transparens, samt om marknaden kommer att upptäcka och ge kännbara sanktioner till avsteg från regelverket. Företagens incitament att efterleva regelverket kan därmed vara svagare än vid lagstiftning. Författarna ställer sig kritiska till att det skulle kunna gå att uppnå en god intern kontroll i ett företag genom enbart reglering. Detta är något som måste förankras i företagets kultur. Regelverken kan däremot, tillsammans med erkända ramverk, bilda ett gemensamt språk för vad som kan anses vara en god intern kontroll. Detta medför därmed en möjlighet att kommunicera till externa intressenter hur den interna kontrollen är organiserad och hur väl den fungerar.