IAS 19 -Bortom korridoren-
Bakgrund och problem: International Accounting Standard 19 har fram till 2005 angivittvå alternativa redovisningsprinciper gällande aktuariella vinster och förluster, redovisningdirekt via resultatet eller korridorregeln. År 2006 publicerade IASB ett tillägg i IAS 19 sominnebar en möjlighet att redovisa via eget kapital, det här medförde att företag somredovisade pensionsskulder enligt IAS 19 stod inför ett val mellan tre redovisningsprincipergällande aktuariella vinster och förluster. Tillägget i standarden resulterade i att svenskaföretag kunde närma sig de amerikanska och brittiska redovisningsstandardena gällandeaktuariella vinster och förluster.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur svenska börsnoterade företag som tillämparIAS 19 redovisar aktuariella vinster och förluster. Vidare är syftet att undersöka motiv ocheffekter av ett byte av redovisningsprincip från korridorregeln till redovisning via eget kapitalrespektive motiv till en fortsatt tillämpning av korridorregeln.Metod: Uppsatsen baseras på både kvantitativa och kvalitativa studier. Den kvantitativastudien består av en granskning av 85 svenska börsbolags årsredovisningar. I analysen harden kvantitativa studien legat till grund för en sambandsanalys med hjälp avstatistikprogrammet SPSS. Telefonintervjuer har genomförts med tio utvalda företag i denkvalitativa studien.Resultat och slutsatser: Uppsatsens slutsats är att korridorregeln är den mest tillämpademetoden vid redovisning av aktuariella vinster och förluster. Motiven till att tillämpakorridorregeln är att företagen vill undvika fluktuerande resultat- eller balansräkning samt attde är vana vid metoden. De 16 % av företagen som valt att byta redovisningsprincip ochtillämpa tillägget i IAS 19 motiverar bytet med att de vill redovisa pensionsåtagandet till ettmarknadsvärde samt underlätta för användare av årsredovisningar. Den kvantitativa studien iSPSS påvisar att det finns ett samband mellan val av redovisningsprincip och hur storomsättning företaget har samt hur stora andel av de anställda som arbetar i USA ellerStorbritannien. Slutsatsen gällande effekter av ett byte av redovisningsprincip är att enminskad jämförbarhet mellan företag i Sverige har uppstått, medan jämförbarheten medföretag i USA och Storbritannien ökat. Vidare har bytet av redovisningsprincip resulterat iupprättandet av en ny finansiell rapportering vilken underlättar för användare avårsredovisningar.Förslag till vidare forskning: Efter genomförandet av uppsatsen dras slutsatsen attpensionsnotens utformning skiljer sig åt mellan företag och det vore därför intressant attundersöka användares uppfattning om notens förståelighet. Vidare vore det intressant attgenomföra samma studie igen för att kartlägga utvecklingen av val av redovisningsprincip.