IAS 40 och finanskrisen -ny standard prövas i hårdare tider
Bakgrund och problem: År 2005 infördes en ny redovisningsstandard för börsnoterade bolag inomEU kallad IAS 40 Förvaltningsfastigheter. Den nya standarden kom att påverka de svenskabörsnoterade fastighetsbolagens redovisningar genom att stärka bolagens balansräkningar och ökaresultaten under det sena 00?talets högkonjunktur. Fenomenet som den här uppsatsen undersökerär hur några av de större börsnoterade fastighetsbolagen har hanterat IAS 40 och värdering tillverkligt värde före och under den finansiella krisen.Syfte: Att studera hur värderingen av förvaltningsfastigheter till verkligt värde har påverkats i tider avosäkra marknadsförhållanden. Med ovanstående avses tiden för och storleken på de upp? ochnedskrivningar som gjorts i olika bolag under och i anslutning till den finansiella krisen. Vidare syftaruppsatsen till att undersöka om det finns några skillnader mellan bolagen vad gäller tiden för ochstorleken på de nedskrivningar som gjorts, samt undersöka orsaken till eventuella skillnader.Avgränsningar: Uppsatsen fokuserar på svenska börsnoterade fastighetsbolag med i huvudsakkommersiella fastigheter i sitt bestånd som värderar sina förvaltningsfastigheter enligt IASB:sstandard IAS 40 Förvaltningsfastigheter. De bolag som vi valt att granska är Castellum, Fabege,Hufvudstaden, Kungsleden, och Wihlborgs. Tidsperioden som undersökts är 2005?2009.Metod: Vi har valt att använda oss av en hermeneutisk forskningsansats kopplad till detsamhällsvetenskapliga forskningssättet. Till vår hjälp har vi i huvudsak kvantitativ information i formav siffror från bolagens årsredovisningar. Denna information har kompletterats med kvalitativtmaterial från artiklar och tidskrifter för att skapa större förståelse. Den data som vi samlat in ochsammanställt består i huvudsak av sekundärdata hämtad från bolagens årsredovisningar. I empirinpresenteras var och ett av bolagen utefter ett antal parametrar som introduktion, finansiell ställningoch värdering av fastigheter. Analysen är en sammanställning av empirin där vi bland annatpresenterar resultaten grafiskt för läsaren.Resultat och slutsats: Studien har visat att de undersökta fastighetsbolagen har skrivit upp sinaorealiserade förvaltningsfastigheter med sammanlagt 17,8 miljarder kronor och skrivit ned dem med8 miljarder kronor under tidsperioden. Det innebär att nedskrivningarna endast motsvarat 45procent av periodens uppskrivningar. Studien har visat på konsensus för tidpunkten då ettnedskrivningsbehov uppstått men att graden av nedskrivningar varierat. Det företag som gjort destörsta nedskrivningarna gjorde under perioden orealiserade nedskrivningar som motsvarade 81procent av periodens orealiserade uppskrivningar medan det företag som gjort de minstanedskrivningarna endast gjort nedskrivningar motsvarande 12 procent av periodens uppskrivningar.