Tidigare forskning har visat att implicita och explicita attityder formas och förändras oberoende av varandra, samt att allt fler politiker använder sig av sociala medier för att nå ut till sina väljare. Denna studie syftade till att undersöka hur deltagarnas implicita och explicita attityder, gentemot två fiktiva politiker, påverkas av traditionella och sociala medier. I studien användes en experimentell mellangruppsdesign där deltagarna slumpmässigt fördelades till olika betingelser. Dessa bestod av positiva och negativa nyhetsitems från dels traditionella dels sociala medier. I undersökningen, som genomfördes på internet, deltog 126 personer. För att mäta deltagarnas attitydförändringar användes dels ett Implicit Association Test (IAT), dels ett explicit frågeformulär.

Syftet med vår studie har varit att undersöka vad pedagogiskt drama kan bidra med i skolans värdegrundsarbete. Vi har valt att begränsa oss till elevernas upplevelser kring jämställdhet och allas lika värde. Där eleverna fått möjlighet att reflektera över drama passens innehåll, och komma med förslag till förändring genom fiktiva situationer. Vi har använt oss av kvalitativ metod där vi har varit deltagande observatörer, och använt oss av pedagogiskt drama i värdegrundsarbetet. Det vi har kommit fram till är att pedagogiskt drama är ett bra verktyg att problematisera och synliggöra normer, samt skapa forum för diskussion.

Bakgrund Svenska livsmedelsverket (SLV) har utarbetat fem kostra?d fo?r att fra?mja en ha?lsosam kostha?llning. Kostra?den innefattar rekommendationer ga?llande frukt och gro?nt, fullkorn, nyckelha?lsma?rkningen, fisk samt olja och flytande margarin. Tidigare underso?kningar tyder pa? att kostra?den inte fo?ljs i tillra?cklig utstra?ckning.Syfte Studiens syfte var att underso?ka vuxna individers ka?nnedom, upplevda fo?ljsamhet och attityder gentemot SLVs fem kostra?d.

Studiens syfte ?r att unders?ka elevassistenters erfarenhet av- och reflektioner kring den undervisningsroll de har, och deras syn p? det l?rande som sker p? fritidshem knutna till grunds?rskolan. Studiens fr?gest?llningar vill granska hur n?gra elevassistenter beskriver att de utf?r undervisning p? fritidshem kopplat till l?roplanens undervisningsm?l f?r fritidshem och p? vilka s?tt de f?r v?gledning i arbetet med undervisningen. Studien utg?r fr?n Deweys teorier om intresse som central best?ndsdel i elevers l?rande, och socialt samspel som betydelseb?rare i undervisningen. ?ven Wengers teori kring praktikge- menskap finns med som belyser hur en grupp individer skapar och formar den praktik de ?r en del av.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur gymnasielärare ser på de villkor som råder för elevers produktion av skriftliga och muntliga texter i svenskämnet i skolan. Den teoretiska bakgrunden till studien är bland annat forskning om text som interaktion mellan skribent/talare och läsare/lyssnare och synen på svenskämnet som ett stoffämne. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer. Fem lärare vid två olika gymnasieskolor har intervjuats. Resultatet visar att de fem lärarna uttrycker sig positivt om de tillfällen då deras elevers texter framställs och används i autentiska sammanhang.

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

Medias rapportering av nyheter är frekvent och forskning visar att vi påverkas av dess utformning. På vilka sätt detta sker är mer otydligt. Föreliggande studie syftade till att undersöka medias eventuella inflytande och dess kraft att styra läsarnas attityd till ett annat land genom inramning och val av information. Påverkas individer av nyheter som är avsiktligt inramade och där informerandeprincipen kan förväntas träda in? Studenter (N = 90) från en svensk högskola testades via fiktiva nyhetsartiklar i fem versioner.

Syftet med denna rapport är att undersöka huruvida det finns tendenser till att pedagoger har förutfattade meningar och förväntningar på barns språk ur ett genusperspektiv. För att undersöka detta sammanställdes olika fiktiva meningar eller påståenden som skulle kunna vara uttalade av barn. Påståendena fick ligga till grund för undersökningen som utfördes genom att pedagoger på förskolan fick dem upplästa för sig en och en. De skulle därefter ge sin spontana reaktion på, efter varje fristående påstående, huruvida det var en flicka eller pojke som kunnat uttala dem. Resultatet visar på att pedagoger, verksamma inom förskolan, har tendenser att visa förutfattade meningar på pojkars och flickors sätt att uttrycka sig verbalt, både vad gäller ordval och meningens längd, ur ett genusperspektiv..

Är det möjligt att skapa en lanseringswebbsida för ett TV-/dataspel som både är användarvänlig och lever upp till målgruppens förväntningar? Med hjälp av Tommy Sundströms användbarhetsteori och andra hjälpmedel ska en fiktiv lanseringssida byggas för att testas på en målgrupp. Först samlade jag in ett urval av spelwebbsidor som jag sedan begränsade till tre. Dessa tre spelsidor analyserade jag utefter användbarhetsteorin där jag granskade typografin, navigationen och hastigheten. Från denna analys och med hjälp av användbarhetsteorin byggde jag sajten Bravocharlie.

This essay aims to investigate a rare method of marking up timber before hewing it. The method for marking up timber is by eyesight, where visual judgment and the use of a broad axe are the tools employed. The broad axe is driven through the bark and exposes the inner bark in a straight line. The method is described by a craftsperson dating back to the 1930s. There is a lack of information regarding the method.

'Teachers in current Swedish child- and youth literature' is an essay that attempts to understand the reasons behind why authors portray teachers the way they do. The foundation and focus point of this essay are ten Swedish child and youth books that were all published during 2012. Throughout this essay I have analyzed the fictional teachers in these books using the discourse analysis method but also employed a gender perspective. The main questions were these: Do the teachers presented in these books follow the curriculum LGR - 11, or do they represent the authors own education experience brought forward to current settings? Furthermore, was there a difference in how female and male teachers were represented? And if so what, possible reasons could account for that? The conclusions made were thus: ? The teacher characters within these books were mostly a throwback to days gone by, therefore reflecting the authors own memories of their school. ? They were mainly presented to the reader in a negative light which most likely has its roots in how Swedish school and Swedish teachers have been portrayed within the mass media. ? That there was indeed gender stereotyping in how female and male teachers were described..

I vår studie har vi velat se hur pedagoger beskriver sitt arbete kring "elevers lika värde" samt hur de definierar begreppet. Syftet är att ta del av pedagogers syn på elevers lika värde samt deras dagliga arbete med detta. Vi vill även beröra problemet kränkning i skolan. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger som är verksamma från förskola till gymnasiet. Studien har visat att det krävs ett medvetet förhållningssätt av pedagogen för att eleverna ska känna att de har ett lika värde.

Myndigheterna info?rde revisorns anma?lningsplikt som en del av lo?sningen fo?r att beka?mpa ekonomisk brottslighet. Revisorn ska rapportera in brott som de ?kan missta?nka? till a?klagaren. De sto?rre byra?erna hanterade anma?lningsplikten genom att rekrytera experter.

Syftet med den här studien var att undersöka om det fanns skillnader i anställningsbarheten beroende på arbetssökandes kön och etnicitet. I experimentet deltog 78 studenter vid Växjö Universitet som läser på programmet för Personal och Arbetsliv. Genom randomisering till fyra villkor fick respondenterna utifrån ett rekryterarperspektiv bedöma en arbetssökandes anställningsbarhet genom att läsa en personbeskrivning av den arbetssökande, samt svara på tillhörande frågor. Personbeskrivningarna var identiskt utformade förutom att namnen skiljde beroende på kön och etnicitet. De fyra villkoren bestod av en man från Balkan, en kvinna från Balkan, en svensk man och en svensk kvinna.

Fo?ljande underso?kning bero?r sa?ngpedagogers fo?rha?llningssa?tt till digitala verktyg i undervisningen pa? gymnasiet. Metoden har varit kvalitativa strukturerade intervjuer med tre verksamma la?rare pa? olika gymnasier i Stockholm. Syftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? om och i vilken utstra?ckning digitala verktyg anva?nds i den enskilda sa?ngundervisningen pa? gymnasiets estetiska program.