Sök:

Sökresultat:

300 Uppsatser om Faktisk energianvändning - Sida 10 av 20

NÄgot annat Àn hetero -En studie om kvinnor som bryter mot heteronormen i Mumbai

VÄr studie syftar till att fÄ insikt i hur det kan vara att som kvinna bryta frÄn den obligatoriska heterosexualiteten i en specifik kontext i Indien, nÀmligen Mumbai. Vi har under vÄr fÀltstudie i Mumbai intervjuat 9 personer. Dessa informanter definierar sig alla som nÄgot annat Àn heterosexuella, och alla utan en informant Àr kvinnor och urvalet bestÄr av olika Älder, bakgrund, religion, klass osv. UtifrÄn ett intersektionellt samt poststrukturalistiskt perspektiv gör vi en ansats att problematisera de maktförhÄllanden som kvinnorna möter i sin vardag. Den heterosexuella matrisen syftar till att beskriva hur heterosexualiteten upprÀtthÄlls och ses som ?den normala sexualiteten?.

SekundÀruppgifters pÄverkan pÄ bilförare: En litteraturstudie angÄende upplevd mental belastning och körprestation

Statistik visar att sÄ mycket som 20 procent av alla trafikolyckor involverar nÄgon form av förardistraktion. Samtidigt finns det ingenting som indikerar att sekundÀruppgiftsutförande under bilkörning minskar. För att fÄ ökad förstÄelse för förares beteende genomfördes detta examensarbete med syfte att studera förhÄllandet mellan upplevd mental belastning och faktisk pÄverkan pÄ körprestationen vid utförande av sekundÀruppgift under bilkörning. För att besvara syftet genomfördes en litteraturstudie. Analysen av inkluderade artiklar och deras respektive sekundÀruppgifter baserades pÄ Multiple Resource Theory.

Bordeaux 1855 : Om kvalitet och status efter klassificeringen

År 1855 klassificerades slotten i vindistriktet runt Bordeaux. Denna klassificering fick stort genomslag och anvĂ€nds Ă€n idag. Klassificeringen har emellertid kritiserats för att ej representera den faktiska kvaliteten av dess innefattande viner. Trots det anvĂ€nds den som ett facit över vinernas storhet.Detta arbete har undersökt samband mellan klassificeringen och vinernas kvalitet idag.Resultatet av litteraturstudien fann samband mellan bordeaux, pris och marknadsföring. Vidare redogörs för att begreppet kvalitet Ă€r svĂ„rdefinierat dĂ„ flertalet aktörer tolkar kvalitet pĂ„ skilda sĂ€tt.

Missbruk - en familjeangelÀgenhet. En kvalitativ studie av personals och anhörigas erfarenheter kring anhörigskap till missbrukare.

Denna studie handlar om vilka erfarenheter och upplevelser som anhöriga till missbrukare kan ha. Den visar ocksÄ hur ett missbruk pÄverkar en hel familj och hur den anpassar sitt liv i vardagen. Den visar att det kan finnas ett stort behov av stöd till anhöriga och att det faktisk finns stödformer. Vi har Àven undersökt om de anhöriga vill och kan ta del av det behandlingsarbete som finns kring en missbrukare. Undersökningen har gjorts med halvstrukturerade intervjuer dÀr tvÄ anhöriga förmedlade sina erfarenheter och fyra personer som var behandlingspersonal frÄn varsin enhet ocksÄ fick dela med sig av sitt perspektiv.

V?LF?RDSTEKNIK I PRAKTIKEN: En studie om hur omsorgspersonal i daglig verksamhet f?rh?ller sig till digitala hj?lpmedel.

V?lf?rdsteknik ?r enligt medlemsorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) l?sningen f?r att uppr?tth?lla befintlig v?lf?rd d? vi i framtiden kommer ha f?rre arbetsf?ra personer och fler personer i behov av v?rd och omsorg. Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorgspersonal i daglig verksamhet f?rh?ller sig till befintlig v?lf?rdsteknik i sitt dagliga arbete. Enligt SKR kr?vs det samverkan, styrning, kompetens och f?r?ndrat arbetss?tt f?r en lyckad implementering och omsorgspersonalens nuvarande f?rh?llningss?tt blir d?rf?r relevant inf?r framtiden. F?r att besvara forskningsfr?gan har jag genomf?rt ett etnografiskt f?ltarbete p? ett par dagliga verksamheter inom G?teborgs stad.

Historien om den vanliga mÀnniskan

Detta arbete Àr en komparativ studie av fyra historiska lÀromedel i Ärskurs 7-9 utgivna, 1964,1978, 1989 samt 2005. I relation till detta har Àven lÀroplanerna analyserats och lyfts fram.Avsikten har varit att undersöka hur den vanliga mÀnniskan framtrÀder i det historiskaskeendet i lÀromedel samt om eventuella förÀndringar kan stÀllas i relation till förÀndringar ilÀroplanerna. AvgrÀnsningen har varit 1800-talet och de mÀnniskor som brukade eller pÄannat sÀtt var beroende av jorden.Resultatet visar en förÀndring i tid delvis baseras pÄ förÀndringar i det akademiskahistoriebruket. De Àldre lÀroböckerna med tillhörande lÀroplaner lÀmnar mycket att önska nÀrdet gÀller framtrÀdandet av den vanliga mÀnniskan. LÀroboken frÄn 1989 beskriver precis somLgr80 utvecklingen utifrÄn mÀnniskan och dÄ Àr den vanliga mÀnniskan i högsta gradnÀrvarande som en faktisk aktör genom den mÄlande beskrivning vilken prÀglar lÀroboken.Den senast utgivna lÀroboken i denna studie, som utkom 2005 lyfter genom sitt enklaanalyserande sÀtt fram mÀn, kvinnor och barn.

Framtidens mÄngfald: Hur nÄr vi nya vÀgar till en berikande organisation

Examensarbetets syfte Àr att undersöka de problem som kan tÀnkas hindra implementeringen av mÄngfaldsarbete inom LuleÄ kommun och att undersöka vilka strategier kommunens ledning anvÀnder för att frÀmja mÄngfald inom LuleÄ kommun. Nio anstÀllda intervjuades inom olika verksamhetsomrÄden inom LuleÄ kommuns förvaltning. IntervjufrÄgorna handlade huvudsakligen om kunskapen kring det nuvarande mÄngfaldsarbetet relaterat till jÀmstÀlldhet och etnisk/kulturell mÄngfald. UtifrÄn intervjuresultaten gjordes en sammanstÀllning, som visade pÄ möjligheter till ett förbÀttrat mÄngfaldsarbete. Resultatet visade att LuleÄ kommun satte upp gemensamma mÄl för mÄngfaldsarbetet inom de olika förvaltningarna.

ALLT UNDER KONTROLL? En studie om hotuppfattningar och konspiratoriskt t?nkande

Konspirationsteorier ?r ett v?xande problem f?r demokratins vidmakth?llande och det finns behov f?r en ?kad f?rst?else f?r under vilka omst?ndigheter konspiratoriskt t?nkande ?r starkt. Tidigare forskning visar att hotuppfattning resulterar i subjektiva k?nslor av os?kerhet, kontrollf?rlust och oro, som kan ligga till grund f?r konspiratoriskt t?nkande. Det finns en brist p? empiriska studier av sambandet mellan hotuppfattning och konspiratoriskt t?nkande. Det finns ocks? grund att tro att sambandet kan se olika ut beroende p? vilken typ av hotfull situation det r?r sig om.

Icke farmakologisk behandling av illamÄende och krÀkningar hos kvinnor med bröstcancer som behandlas med cytostatika

IllamÄende och krÀkningar hos kvinnor som behandlas med cytostatika mot bröstcancer Àr ettomfattande problem inom den onkologiska omvÄrdnaden. MÄnga kvinnor upplever, trots vÀlutvecklade lÀkemedel för att motverka cytostatika utlöst illamÄende och krÀkningar denna, förmÄnga fruktade biverkan. Syftet med litteraturöversikten var att finna förebyggande ochlindrande icke farmakologiska metoder som kan hjÀlpa till att minska det cytostatika utlöstaillamÄendet och krÀkningarna som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer i samband medcytostatikabehandlingen och effekten av dessa metoder.Som teoretiskt stöd anvÀndes OremŽs egenvÄrdsteori och för att identifiera metoderna gjordesen litteraturöversikt med kvantitativa originalartiklar ur vetenskapliga tidskrifter. De ickefarmakologiska metoderna som studerades var akupressur, elektroakupunktur, yoga,fysisktrÀning, massage och utbildning.AnvÀndandet av dessa icke farmakologiska metoder visade pÄ en minskning av cytostatikautlöst illamÄende och krÀkningar, antingen som placeboeffekt eller som faktisk effekt. Sombifynd diskuteras Ängest och stress effekt pÄ illamÄende och krÀkningar, eftersom metodernavisat sig kunna inverka och förbÀttra kvinnornas sinnesstÀmning genom suggestion.De studerade icke farmakologiska metoderna Àr förhÄllandevis lÀtta att tillÀmpa och Àr inte sÄtidskrÀvande.

Vinstdelningssystem i en advokatbyra? : - systemets pa?verkan pa? o?vriga ekonomistyrningssystem

De sto?rsta affa?rsjuridiska advokatbyra?erna i Sverige har genomga?tt stora fo?ra?ndringar de senaste decennierna och advokatens yrkesroll a?r i fo?ra?ndring. Byra?erna har blivit mer professionella i strukturen, men dess a?gandeform har la?nge fo?rblivit ofo?ra?ndrad. A?gandeformen besta?r av ett dela?garskap vilket inneba?r att advokatbyra?n a?gs av ett antal advokater som a?ven a?r ansta?llda pa? samma byra?.

Anv?ndning av bildst?d i f?rskolan

Studien unders?ker den allm?nna anv?ndningen av den alternativa kompletterande kommunikationsformen (AKK) bildst?d p? tv? olika f?rskolor. Syftet med studien ?r att unders?ka hur bildst?d i den fysiska milj?n p?verkar kommunikationen p? f?rskolan s?v?l som mellan barn och vuxen, och barn till barn. Metoden f?r studien ?r observation, och det valdes f?r att g?ra en kvalitativ studie som visar hur det egentligen ?r p? f?rskolan f?r att f? ett s? sanningsenligt resultat som m?jligt.

ErfarenhetsÄterföring : En objektiv granskning av ett Construction Management-företag

Byggbranschen har blivit kritiserad för att vara en bransch dÀr tidspress och underprioriterad syn pÄ lÀrande varit ett hinder för erfarenhetsÄterföring. Rapportens syfte Àr att objektivt studera erfarenhetsÄterföring inom Midroc Entreprenad för att om möjligt utlÀsa huruvida önskad, kontra faktisk erfarenhetsÄterföring sker idag samt ge förbÀttringsförlag. För att göra detta har en teoretisk grund lagts med utgÄngspunkt i litterÀra studier inom kunskapsöverföring, lÀrande och erfarenhetsÄterföring. Analys Àr underbyggd i intervjuer och enkÀtundersökning utförda pÄ Midroc Entreprenad.Det finns fÄ direktiv för hur erfarenhetsÄterföring bör genomföras bara att det ska göras efter avslutat projekt, vilket efterföljs. De lÀrdomar som diskuteras vid avslut förmedlas till stor del muntligt, dÀrav har förslag till dokumentation och annan distribuering lagts fram.

Spelifiering : Spel som engagerande verktyg

Spel har varit en del av ma?nniskans interaktion, inla?rning och fo?rsta?else fo?r ma?nskligt beteende under flera tusen a?r. Pa? senare tid har begreppet 'gamification', eller 'spelifiering', diskuterats na?r det ga?ller informationso?verfo?ring och marknadsfo?ring i ljuset av den o?kande anva?ndningen av internet, smartphones och sociala medier. Analytiker anser att spelifiering a?r ett effektivt sa?tt att skapa engagemang kring och spridning av information samt att begreppet kommer anva?ndas flitigt om fem till tio a?r.Det saknas dock i ma?nga fall fo?rsta?else fo?r hur spelmekaniken a?r kopplad till informationso?verfo?ringens specifika syfte och mottagare och hur man pa? ett relevant sa?tt anva?nder sig av spelmekaniska element fo?r att uppna? det engagemang som efterstra?vas hos mottagaren.Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur anva?ndningen av spelifiering ser ut idag, hur spelifiering som begrepp och dess anva?ndning diskuteras ba?de bland praktiker och teoretiker samt vilka mo?jligheter som finns fo?r konceptet.

SJ?LVREGLERING I EN UPPKOPPLAD V?RLD: En studie om sj?lvreglerat l?rande och dess p?verkan p? elevers inl?rning

Denna studie unders?kte effekten av en l?rarledd intervention om sj?lvreglerat l?rande (SRL) och metakognitiva f?rdigheter p? gymnasieelevers digitala fokus och distraktion. Med bakgrund i den ?kande anv?ndningen av digitala enheter i klassrummet, utforskades hur elever beskrev sin fokusf?rm?ga, vilka strategier de anv?nde och hur interventionen p?verkade deras l?rande och koncentration. Studien baserades p? Zimmermans SRL-modell och samlade in kvantitativ data (testresultat, skrivbeteende, fokusbortfall via Exam.net) samt kvalitativa data (elevanteckningar, sj?lvskattningar, fritextsvar).

Unga flickors och deras förÀldrars attityder till mat och Àtande : en longitudinell delstudie av IDA-projektet

I föreliggande studie har unga flickors attityder till Àtande över tid studeras, samt sambandet mellan förÀldrars attityder till mat och Àtande och deras döttrars attityder. Detta gjordes genom frÄgeformulÀren ChildrenŽs Eating Attitudes Test (ChEAT) och Eating Attitudes Test (EAT), frÄn IDA-projektet (Identification of Dieting in Adolescent girls) som delades ut i 40 olika skolor i Uppsala lÀn Är 1995 samt 2000. Resultatet visade att det var elva procent av 14Äringarna som lÄg i riskzonen (riskbeteende = 16-72 p) för att utveckla ett stört Àtbeteende, medan det inte var nÄgon utav nioÄringarna som lÄg i riskzonen (M 9Är = 1,88 M 14 Är = 4,35p=.001). Inget signifikant samband mellan varken mammans och flickornas Àtbeteende eller pappans och flickornas Àtbeteende kunde ses. För att problem med Àtstörningar hos ungaflickor ska minska tycker författarna att det Àr viktigt att förÀldrar informeras om hur tidigt deras barn blir medvetna om kroppsideal samt matfrÄgor.

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->