Den första juli 2007 kommer en ny transportrÀttskonvention att trÀda i kraft. Konventionen förbereds av FN-organet UNCITRAL och avser behandla internationella transporter, dÀr hela eller största delen av transporten sker till sjöss. De multimodala transporterna ? alltsÄ de dÀr mer Àn ett transportsÀtt anvÀnds i en transportkedja ? ökar stadigt i omfattning och behovet av en harmonisering av internationella transporter Àr stort. Eftersom UNCITRAL:s konvention Àmnar omfatta Àven till internationella sjötransporter anslutande landtransporter Àr ett av uppsatsens syften att undersöka hur omfattande denna multimodalitet Àr.

Inom byggbranschen Àr pÄgÄende arbeten en vanlig företeelse och företag brottas ofta med problemen att göra en korrekt redovisning av dessa. I och med att det finns olika sÀtt att redovisa intÀkter pÄ, som ger olika utfall pÄ resultatet, mÄste företag se till att redovisa sÄ att de följer de lagar, regler och rekommendationer som finns. Detta för att kunna uppnÄ rÀttvisande bild och följa god redovisningssed. Begreppet rÀttvisande bild Àr svÄrt och kan tolkas pÄ olika sÀtt av företag. Det finns tvÄ sÀtt att utföra bygg-nadsuppdrag pÄ, antingen till löpande rÀkning eller fast pris.

Den fria rörligheten för personer Àr en av de fyra grundlÀggande friheterna inom Europeiska unionen. Artikel 39 EG föreskriver att rÀtten till fri rörlighet för arbetstagare skall sÀkerstÀllas inom gemenskapen. Denna rÀtt innebÀr att medborgare i en medlemsstat har rÀtt att förflytta sig fritt inom de andra medlemsstaternas territorium och att uppehÄlla sig dÀr för att söka arbete samt rÀtt att anta faktiska erbjudanden om anstÀllning. Den nÀmnda artikeln föreskriver Àven att fri rörlighet för arbetstagare skall innebÀra att all diskriminering av arbetstagare frÄn medlemsstaterna pÄ grund av nationalitet skall avskaffas vad gÀller anstÀllning, lön och övriga arbets- och anstÀllningsvillkor.Den fria rörligheten Àr dock inte absolut utan den begrÀnsas pÄ olika sÀtt. Redan i fördragstexten finns det förbehÄll för de begrÀnsningar som grundas pÄ hÀnsyn till allmÀn ordning, sÀkerhet och hÀlsa.

Bakgrund: Redovisning syftar till att ge en historisk bild av en organisation ? ett företag eller en koncern. Skillnaden mellan den bild som baserar sig pÄ redovisningsprinciper (och regler) och en bild, vilken som helst, Àr jÀmförbarheten. Goodwillned-skrivningar skapar problem med just jÀmförbarheten. Det skÀl som anges baserar sig pÄ regler stipulerade i IFRS.

SmÄföretagare Àr ekonomiskt kÀnsliga och lagstiftningen kan dÀrför utgöra ett stort problem dÄ den ofta har sin utgÄngspunkt i de större företagen. I denna uppsats behandlas tre helt olika omrÄden som smÄföretagare upplever problematiska. För ett litet företag Àr det ett stort steg att anstÀlla personal. Nya regler och kostnader tillkommer och ett litet felsteg kan bli förödande. Uppsatsen behandlar dÀrför som första omrÄde nÄgra av de viktigaste reglerna som aktualiseras vid en anstÀllning.

Problemdiskussion: I organisationer finns regler och rutiner för att styra individernas beteende. Vanligtvis ses en avvikelse frÄn dessa regler och rutiner som ett brott som leder till nÄgon form av sanktion. NÀr det finns en allmÀn uppfattning om att det Àr acceptabelt att avvika frÄn dem Àr det ett legitimt regelbrott.Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva drivkraften till legitimering av regel- och rutinbrott i en organisation.AvgrÀnsningar: Vi kommer inte att behandla nÄgra juridiska aspekter av normbrott utan enbart de organisatoriska sanktionerna kommer att behandlas. Detta beror pÄ att uppsatsens genomförande har ett begrÀnsat tidsomfÄng.Metod: Med tanke pÄ att vÄrt valda ÀmnesomrÄde Àr relativt outforskat och att det dÀrför saknas en klar teori (induktivt) som behandlar legitimering av regelbrott har vi som forskningsmetod valt att anvÀnda oss av fallstudier. Vi genomförde intervjuer eftersom vi ansÄg att intervjuer skulle ge ett bÀttre empiriskt underlag för arbetets analys och slutsatser.Slutsatser: I organisationer finns legitima regel- och rutinbrott.

NÀra hÀlften av Sveriges befolkning Àr idag fet eller överviktig. Att vikten ökar beror pÄ att energiintaget överstiger energiutgifterna vilket leder till att kroppen lagrar in överskottet som fett. Orsakerna till detta överskott kan vara mÄnga men felaktiga kostvanor och fysisk inaktivitet Àr stora problem. Kopplat till den stora utbredningen av fetma och övervikt pÄgÄr en stÀndig utveckling av fetmabehandlingar samtidigt som industrin för viktminskningsprodukter blomstrar. En metod som anvÀnds i viktminskningssyfte Àr lÄgkaloridieter och dessa finns i tvÄ olika varianter, very low calorie diet (VLCD) och low calorie diet (LCD).

Bakgrund och problem: För Sveriges noterade bolag rĂ„der en helt annansituation idag Ă€n för bara nĂ„gra Ă„r sedan. Ökad internationalisering och en deluppmĂ€rksammade bolagsskandaler har medfört att bolagen nu har sĂ„vĂ€l nyaredovisningsstandarder (IFRS och US GAAP) som nya bolagsstyrningsregler(Koden och SOX) att följa. Vilka regler som bolagen tvingas följa beror pĂ„ var deĂ€r noterade. Dessa nya regler berör direkt de olika bolagen men Ă€ven derasrevisorer indirekt. För denna uppsats har de fyra största revisionsbyrĂ„erna ochderas rekrytering och kompetensutveckling undersökts för att se hur dessapĂ„verkats av den nya situationen.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att med hjĂ€lp av en kvalitativ undersökningkartlĂ€gga hur rekrytering och kompetensutveckling i revisionsbyrĂ„erna ser ut samtanalysera vilka effekter nya redovisningsstandarder och nya regler förbolagsstyrning har haft pĂ„ dessa.

I vÀrldens hav finns 8 569 vrak som berÀknas innehÄlla en tillrÀckligt stor mÀngd olja för att kunna orsaka skador pÄ den marina miljön. De senaste Ären har flera lÀckage frÄn dessa vrak intrÀffat och kostnaderna för dessa har varit vÀldigt stora. Det har kunnat konstateras genom jÀmförelser av tidigare olyckor att det Àr mer kostnadseffektivt att sanera eller bÀrga vraken innan de börjar lÀcka Àn efter att de börjat lÀcka. I denna uppsats ges inledningsvis en introduktion till problemet som ger en ökad förstÄelse för omfattningen av problemet, vilken effekt oljan har i den marina miljön, vilket ansvar det följer med att Àga ett vrak och dylika frÄgor. Denna uppsats syftar till att undersöka vem som bÀr kostnadsansvaret för att sanera efter de vrak som redan har orsakat skada men Àven för de vrak som Ànnu inte orsakat nÄgon skada men dÀr oljeinnehÄllet Àr tillrÀckligt stort för att de kan komma att göra det.

Titel Politisk opinionsbildning i gymnasieskolanFörfattare Marcus TapaninenKurs InterdisciplinÀr C-uppsats, Medie- ochkommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin VÄrterminen 2010Handledare Jan StridSyfte Att undersöka hur den politiska opinionsbildningen i Göteborgs gymnasieskolor ser ut, samt undersöka hurregelverket kring bemötandet av politiska partier ser ut föratt kunna ge riktlinjer för hur man som lÀrare skall agera nÀr man sjÀlv kommer i kontakt med dessa frÄgor.Metod Kvalitativa intervjuer med fem rektorer för gymnasieskolor iGöteborg.Huvudresultat Resultatet visar att skolorna bedriver ett aktivtdemokratiarbete med ett deltagardemokratiskt perspektiv ochlÄter politiker komma till tals inom den verksamhet somskolan bedriver. Det visar ocksÄ att det finns en störreklarhet bland skolledningen vad det Àr för regler som gÀllerkring detta till skillnad frÄn den rapport som kom frÄnUtbildningsdepartementet i februari 2010. Hur den politiskaopinionsbildningen sker inför valet 2010. Samt undersöktvilka regler man som framtida lÀrare har att gÄ efter och serhur dessa riktlinjer appliceras ute i den verksamheten..

Den traditionella arbetsmiljöforskningen bestÄr i stor utstrÀckning av forskning som berör de yttre faktorerna pÄ arbetsplatsen. Stora resurser lÀggs pÄ att kartlÀgga belastningsergonomin pÄ arbetsplatsen, samt vad exponering av kemikalier har för inverkan pÄ arbetstagarna1. Jag har valt en annan inriktning att studera faktorer inom arbetsmiljön. Jag vill genom denna studie visa pÄ hur landstingets professionella struktur i kombination med de formella och informella reglerna pÄverkar arbetsfördelningen/ arbetsförutsÀttningen hos de anstÀllda. Enligt forskning som bland annat Douglas North presenterar skall alla organisationer till viss del prÀglas av sÄvÀl formella som informella regler.

Den 1 januari 2014 trĂ€dde nya regler för fĂ„mansföretag och dess Ă€gare i kraft. Ändringarnagenomfördes mot bakgrund av att nuvarande regler ansĂ„gs överkompensera stora fĂ„mansföretagmed mĂ„nga anstĂ€llda. Uppsatsens syfte Ă€r att utreda om och i sĂ„ fall hur de nyalagĂ€ndringarna pĂ„verkar ett generations- eller Ă€garskifte.Genom de nya fĂ„mansföretagsreglerna infördes b.la. bestĂ€mmelser om en höjning av detlönebaserade utrymmet, en sĂ€nkning av löneuttagskravet för att fĂ„ berĂ€kna lönebaserat utrymmeoch en definition av termen dotterföretag. För att genomföra ett generations- ellerĂ€garskifte anvĂ€nds olika typer av metoder.

I detta arbete har effekterna och möjligheterna för SF Brandskyddskontroll till följd av införandet av nya byggregler för brandskydd undersökts. Denna inledande undersökning klargjorde att regelÀndringarna frÀmst berör analytisk dimensionering i form av scenarioanalys. De nya reglerna kommer innebÀra striktare regler men ocksÄ hjÀlp med exempelvis vÀrden pÄ dimensionerande variabler. UtifrÄn dessa nya regler och rÄd har lÀmpliga metoder och verktyg avsedda för scenarioanalys identifierats och undersökts. Detta för att ge SF brandskyddskontroll möjlighet att kunna tillÀmpa scenarioanalys som utifrÄn de nya reglerna för brandskydd kan anses vara tillfredsstÀllande.

År 2004 inledde BokföringsnĂ€mnden K-projektet, som innebĂ€r förĂ€ndringar inom normgivning gĂ€llande redovisning för svenska företag och syftet med projektet Ă€r att Ă„stadkomma förenklingar vid upprĂ€ttande av Ă„rsredovisning. BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag, Ă€ven benĂ€mnt K2-reglerna, Ă€r andra steget i K?projektet. I samband med införandet av ett nytt regelverk kan det uppstĂ„ bĂ„de positiva och negativa konsekvenser för redovisningen och dens tolkning, vilka kan vara av stor vikt att granska.Syftet med denna studie Ă€r dĂ€rför att undersöka om de nya K2-reglerna avviker frĂ„n allmĂ€nna redovisningsprinciper samt om personer som Ă€r insatta inom redovisning tror att de regler som eventuellt avviker kan komma att pĂ„verka tolkningen av ett företags Ă„rsredovisning.Vi valde att göra en kvalitativ studie dĂ€r vi utgick frĂ„n ett urval av de punkter dĂ€r K2 eventuellt avviker frĂ„n allmĂ€nna redovisningsprinciper. För att uppnĂ„ vĂ„rt syfte genomförde vi sedan djupintervjuer med kreditgivare samt en företagskonsult.Resultatet av vĂ„r studie visar att det nya regelverket faktiskt kan anses avvika frĂ„n allmĂ€nna redovisningsprinciper pĂ„ ett flertal punkter.

ProblemstÀllningar och syfte:Förevarande utredning bedrevs utifrÄn problemstÀllningar kring skyldigheten att upprÀtta prospekt, dess innehÄll, ansvar för dÀri lÀmnad information samt utvecklingen inom nÀmnda omrÄden. Syftet som följde dÀrav var att bena upp och beskriva svenska aktiebolags skyldighet att i vissa situationer upprÀtta prospekt samt utreda utvecklingen av prospekt över det senaste kvartsseklet (1976-2002). Vidare syftade uppsatsen till att diskutera förkomsten av samband och kopplingar mellan Ä ena sidan regler och ansvarsprinciper och Ä andra sidan prospekten i praktiken. Metod:Metoden som valdes var av kvalitativ karaktÀr, vilken satte fokus pÄ sammanhang och strukturer. Metoden rÀttfÀrdigades av det behov av flexibilitet som förelÄg.