Syftet med vÄr studie Àr att undersöka barns uppfattningar om förskolans regelverk sett ur barnens perspektiv. VÄrt syfte kompletteras med frÄgestÀllningar om hur barn uppfattar regler, bÄde de uttalade och outtalade, som finns pÄ förskolan samt upplevelsen av att kunna pÄverka regelverket. Studien utgÄr frÄn ett relationellt perspektiv och ur barns perspektiv. I tidigare forskning redogörs för relevant forskning och litteratur utifrÄn ÀmnesomrÄdet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med triangulering via observation och intervju för att belysa vÄra forskningsfrÄgor ur flera perspektiv.

Delaktighet och inflytande Àr tydligt kopplat till förskolans uppdrag. Verksamhetenskall vila pÄ demokratins grunder och barn i förskolan skall ges ett reellt inflytande överinnehÄll och planering. Förskolan skall arbeta för att barn utvecklar en grundförstÄelseför demokrati och syftet med denna undersökning Àr att pÄvisa hur barns uppfattningarav inflytande och delaktighet kan se ut i förskolan. Undersökningen har begrÀnsats tillatt titta nÀrmare pÄ den lek som sker i förskolans inomhusmiljöer. Det Àr barnens egnaröster, genom intervjuer som utgör denna undersökning som ger en inblick i hur vÀlbegreppen inflytande och delaktighet Àr förankrat hos barn i förskolan.

UtifrÄn en undersökning av femton andrasprÄksinlÀrare av svenska, diskuterar denna uppsatsrelationen mellan grammatisk nivÄ (processningskapacitet) i sprÄkproduktion, bedömd efterprocessbarhetsteorins hierarki över morfologiska och syntaktiska strukturer, och grammatiskförstÄelse, förstÄtt som metalingvistisk kompetens. Syftet Àr att undersöka om inlÀraresgrammatiska processningskapacitet i produktionen ligger pÄ samma nivÄ som förstÄelsen,eller om förstÄelsen kan ligga pÄ ett tidigare eller senare stadium.Undersökningen bestÄr av tre delar: bedömning av grammatisk nivÄ i fri skriftlig produktion,grammatikalitetsbedömningstest och enskilda intervjuer med informanterna. Resultatetvisar att produktion och förstÄelse ofta Àr pÄ samma hierarkiska nivÄ, men resultatet Àr inteentydigt. Det finns Àven indikationer pÄ att förstÄelse kan föregÄ produktion och enstaka exempelpÄ att produktion kan föregÄ förstÄelse. Intervjuerna visar ocksÄ att inlÀrarna i hög gradgör explicita hÀnvisningar till regler nÀr de förklarar grammatiska strukturer, men Àven att detfinns regler som inlÀrarna sjÀlva konstruerar..

Organisationers intresse fo?r att kunna utvinna information ur data och da?rigenom erha?lla konkurrensfo?rdelar har o?kat under senare a?r. En strategi som mottagit mycket uppma?rksamhet a?r Business Intelligence (BI). Det har emellertid visat sig att fa? organisationer upplever de fo?rva?ntade fo?rdelar som BI a?r ta?nkt att leverera.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet har varit att beskriva lÀrares erfarenhet och upplevelse av tre olika modeller för bollspelsundervisning med fokus pÄ elevers lÀrande och delaktighet. FrÄgestÀllningarna var följande: Hur upplever lÀrarna att arbeta med de tre modellerna? Vilka för- och nackdelar kÀnner lÀrarna att de tre olika modellerna fÄr för undervisningen i bollspel? Hur och nÀr passar de tre olika modellerna i undervisningen? Vilken syn har lÀrarna pÄ delaktighet i bollspel och upplever de att nÄgon undervisningsmodell fungerar bÀttre nÀr det gÀller att skapa delaktighet? Vilka vÀrden finns i bollspel i skolan och hur utvecklas dessa med hjÀlp av de tre modellerna?MetodIdrottslÀrare frÄn tre olika skolor har under tio veckor fÄtt prova att undervisa tre skolklasser per skola utifrÄn tre olika undervisningsmodeller i bollspel. De tre skolklasserna har vid tio tillfÀllen per klass fÄtt undervisning enligt olika undervisningsmodeller. En grupp har undervisats genom förövningar och pedagogiska regler, en grupp har undervisats genom pedagogiska regler och den tredje gruppen har undervisats genom spel utan vare sig förövningar eller pedagogiska regler.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka vad störning beror pÄ enligt lÀrarna och hur lÀrarna arbetar för att förebygga störningar. Jag har vidare valt att titta pÄ vad lÀrarna anser som sina befogenheter. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger i tvÄ olika skolor och intervjuat tvÄ pedagoger frÄn vardera skolan. Det resultat jag fick fram av min undersökning Àr att oro kan bero pÄ en mÀngd olika faktorer. För att motverka och arbeta förebyggande mot störning ska man som lÀrare vara en auktoritet och en god förebild för eleverna.

UtifrÄn en undersökning av femton andrasprÄksinlÀrare av svenska, diskuterar denna uppsatsrelationen mellan grammatisk nivÄ (processningskapacitet) i sprÄkproduktion, bedömd efterprocessbarhetsteorins hierarki över morfologiska och syntaktiska strukturer, och grammatiskförstÄelse, förstÄtt som metalingvistisk kompetens. Syftet Àr att undersöka om inlÀraresgrammatiska processningskapacitet i produktionen ligger pÄ samma nivÄ som förstÄelsen,eller om förstÄelsen kan ligga pÄ ett tidigare eller senare stadium.Undersökningen bestÄr av tre delar: bedömning av grammatisk nivÄ i fri skriftlig produktion,grammatikalitetsbedömningstest och enskilda intervjuer med informanterna. Resultatetvisar att produktion och förstÄelse ofta Àr pÄ samma hierarkiska nivÄ, men resultatet Àr inteentydigt. Det finns Àven indikationer pÄ att förstÄelse kan föregÄ produktion och enstaka exempelpÄ att produktion kan föregÄ förstÄelse. Intervjuerna visar ocksÄ att inlÀrarna i hög gradgör explicita hÀnvisningar till regler nÀr de förklarar grammatiska strukturer, men Àven att detfinns regler som inlÀrarna sjÀlva konstruerar..

UtifrÄn en undersökning av femton andrasprÄksinlÀrare av svenska, diskuterar denna uppsatsrelationen mellan grammatisk nivÄ (processningskapacitet) i sprÄkproduktion, bedömd efterprocessbarhetsteorins hierarki över morfologiska och syntaktiska strukturer, och grammatiskförstÄelse, förstÄtt som metalingvistisk kompetens. Syftet Àr att undersöka om inlÀraresgrammatiska processningskapacitet i produktionen ligger pÄ samma nivÄ som förstÄelsen,eller om förstÄelsen kan ligga pÄ ett tidigare eller senare stadium.Undersökningen bestÄr av tre delar: bedömning av grammatisk nivÄ i fri skriftlig produktion,grammatikalitetsbedömningstest och enskilda intervjuer med informanterna. Resultatetvisar att produktion och förstÄelse ofta Àr pÄ samma hierarkiska nivÄ, men resultatet Àr inteentydigt. Det finns Àven indikationer pÄ att förstÄelse kan föregÄ produktion och enstaka exempelpÄ att produktion kan föregÄ förstÄelse. Intervjuerna visar ocksÄ att inlÀrarna i hög gradgör explicita hÀnvisningar till regler nÀr de förklarar grammatiska strukturer, men Àven att detfinns regler som inlÀrarna sjÀlva konstruerar..

There are very few studies that have taken the matter of teacher?s leadership in disciplinary actions into research. That is why the purpose of this essay has been to investigate the relationship of how students think their teachers appear in questions of discipline. The study has been narrowed down to gather and analyze the experiences that students have about teachers, and how teachers uphold and set themselves to ground rules in the classroom. The study has shown how the students interpret teacher?s act of following up consequences of classroom rules.

VÄr sociologiska studie Àr baserad pÄ intervjuer och en enkÀtundersökning. VÄrt syfte Àr att öka allmÀnhetens förstÄelse för arbetsförmedlares yrkessituation. Vi intervjuade bÄde arbetsförmedlare och arbetssökande med utgÄngspunkt att undersöka hur relationen dem emellan pÄverkas av lagar och regler. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod dÄ det Àr en förutsÀttning för att besvara vÄr problemformulering. Vi har Àven ett kvantitativt inslag i form av enkÀter för att fÄ bredd och generaliserbarhet. Vi har analyserat vÄrt resultat utifrÄn sociologiska teorier.

År 2004 inledde BokföringsnĂ€mnden K-projektet, som innebĂ€r förĂ€ndringar inom normgivning gĂ€llande redovisning för svenska företag och syftet med projektet Ă€r att Ă„stadkomma förenklingar vid upprĂ€ttande av Ă„rsredovisning. BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag, Ă€ven benĂ€mnt K2-reglerna, Ă€r andra steget i K?projektet. I samband med införandet av ett nytt regelverk kan det uppstĂ„ bĂ„de positiva och negativa konsekvenser för redovisningen och dens tolkning, vilka kan vara av stor vikt att granska.Syftet med denna studie Ă€r dĂ€rför att undersöka om de nya K2-reglerna avviker frĂ„n allmĂ€nna redovisningsprinciper samt om personer som Ă€r insatta inom redovisning tror att de regler som eventuellt avviker kan komma att pĂ„verka tolkningen av ett företags Ă„rsredovisning.Vi valde att göra en kvalitativ studie dĂ€r vi utgick frĂ„n ett urval av de punkter dĂ€r K2 eventuellt avviker frĂ„n allmĂ€nna redovisningsprinciper. För att uppnĂ„ vĂ„rt syfte genomförde vi sedan djupintervjuer med kreditgivare samt en företagskonsult.Resultatet av vĂ„r studie visar att det nya regelverket faktiskt kan anses avvika frĂ„n allmĂ€nna redovisningsprinciper pĂ„ ett flertal punkter.

I denna uppsats undersöks hur svenska översÀttare av engelska garantiavtal gÄrtillvÀga vid översÀttningen av shall och must. Problematiken kring anvÀndningen avshall i engelsk juridisk text Àr mycket omdiskuterad, och i denna uppsats ser jagnÀrmare pÄ hur denna problematik pÄverkar översÀttare. UtifrÄn begreppen kÀllsprÄksorienteringoch mÄlsprÄksorientering undersöks hur översÀttarna hanterarshall och must i fyra översÀttningar av engelska garantiavtal. Resultaten visar att idet avtal dÀr shall anvÀnds bÄde för att uttrycka förpliktelse och i den icke-rekommenderadeanvÀndningen i konstitutiva regler, sÄ hÄller sig översÀttaren kÀllsprÄksorienterattrogen originaltexten och översÀttaren överför pÄ sÄ sÀtt den icke-rekommenderadeanvÀndningen av shall. I de avtal dÀr shall inte anvÀnds för att uttryckapositiv förpliktelse gÄr istÀllet översÀttaren mer mÄlsprÄksorienterat till vÀga.

Regler Àr befallningar frÄn normgivningsmakten som uttrycker hur den/de som regeln riktar sig mot skall och fÄr handla. Regler kan dÀrför sÀgas vara handlingsmönster. Principer Àr dÀremot regler med ?bör-sats?, d.v.s. hur rÀttstillÀmparen bör handla i ett specifikt mÄl.

I denna uppsats underso?ker vi hur principer fo?r spelmekanik pa?verkar anva?ndares bena?genhet att bidra med inneha?ll pa? interaktiva webbplatser. Genom en empirisk studie av kvalitativ art ja?mfo?r vi tva? versioner av en testsajt, med spelmekanik implementerat i den ena versionen. Vi kommer fram till att spelmekanik fo?r att motivera anva?ndare att skapa inneha?ll kan designas utefter tre huvudsakliga delar; regler/struktur, ma?l och delma?l samt vinster. Regler och struktur a?r vad som a?r mo?jligt eller tilla?tet att producera samt kvalitetskrav pa? inneha?llet.

I dag Àr det allt vanligare att en anstÀlld nÄgon gÄng under sitt arbetsliv arbetar utomlands under en period. I en sÄdan situation finns risk för att inkomsten frÄn utlandet blir dubbelbeskattad. För lindrande eller undanröjande av internationell juridisk dubbelbeskattning finns bland andra regler i IL för att förhindra sÄdan dubbelbeskattning. Dessa regler kallas sexmÄnaders- och ettÄrsregeln och kommer till uttryck i 3 kap 9§ IL. Reglerna leder till hel eller delvis skattefrihet för de inkomster den utsÀnde har under utsÀndningstiden. SexmÄnaders- och ettÄrsregeln Àr enkla att tillÀmpa och undanröjer effektivt internationell juridisk dubbelbeskattning.