Bakgrund Arbetsterapi handlar om att m?jligg?ra aktiviteter f?r personer som de vill och beh?ver g?ra, p? det s?tt de ?nskar. Meningsfulla aktiviteter leder till en k?nsla av sammanhang, h?lsa och v?lm?ende. Vid sjukdomar kan engagemanget i aktivitet minska men kreativitet kan anv?ndas som ett v?rdefullt verktyg f?r att ?ka engagemanget igen.

I min studie ser jag pÄ tvÄ klassrÄd i Ärskurs 9 genomförda Är 2005 dÀr samma lÀrare medverkat. Syftet Àr att undersöka det kommunikativa maktspelet mellan ordförande, lÀrare, och elever. Underlaget Àr transkriberade videoband som analyseras med metoderna samtalsanalys, retorisk analys och ledarskapsanalys. KlassrÄd Àr tÀnkt som ett forum för elevinflytande dÀr demokratiska arbetsformer ska prioriteras (LPO -94). En sÄdan arbetsform Àr deliberativa samtal, men hur det klassificeras rÄder det delade meningar.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur ledarstilar, organisationskultur och kÀnsloarbete ömsesidigt pÄverkar varandra. För att uppnÄ vÄrt syfte togs följande frÄgestÀllningar fram: Vilka Àr respondenternas upplevda och förvÀntade ledarstilar?Vilken roll spelar organisationskultur och kÀnsloarbete i förhÄllande till ledarstilar?Vi har genomfört en kvalitativ undersökning inom en offentlig organisation. Nio intervjuer genomfördes, varav Ätta stycken med avdelningschefer samt en med en respondent frÄn ledningen. Detta för att kunna se hur avdelningschefer uppfattar sin ledarstil och jÀmföra med vad ledningen anser.

I Gammalkils kyrka p? ?stg?tasl?tten finns en orgel byggd 1806 av orgelbyggm?stare Pehr Schi?rlin. Instrumentet st?r efter n?stan 220 ?r kvar i n?ra originalskick. Att p? orgeln i dess ursprungliga milj? spela musik som redan existerade vid tiden f?r instrumentets tillkomst och dess m?nniskor som verkade d?, ger fog f?r att tala om instrumentet som en tidsspegel.

Den hÀr studien anvÀnder sig av en queerteoretisk utgÄngspunkt för att försöka reda ut vad som kan sÀgas om genuskonstruktionen i tvÄ vÀlkÀnda religiösa berÀttelser: den hinduiska Ramayana samt Ruts bok som Äterfinns i den hebreiska bibeln. Studien anvÀnder en hermeneutisk metod och en queerteori med teoretiska modeller av Judith Butler och Yvonne Hirdman. Det kan ses i bÄda berÀttelserna att genuset hos bÄde manliga och kvinnliga karaktÀrer Àndrar sig under berÀttelsens gÄng, flera gÄnger och i relation till varandra. Slutligen diskuteras resultaten och det visar sig att den teori som anvÀnds i uppsatsen, queerteori, saknar en förstÄelse för det slags dynamiska genus som finns att se vid en lÀsning av Ruts bok och Ramayana..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka eventuella samband mellan medarbetares upplevda inre arbetsmotivation och ledares olika ledarstil. Enligt vissa teorier kan förutsÀttningar i arbetet bidra till en ökad arbetsmotivation hos medarbetarna. Det finns dock omgivningsfaktorer som kan pÄverka arbetsmotivationen, en faktor kan vara ledares ledarstil. I vissa modeller beskrivs hur olika ledarstilar kan ha varierande betydelse för den arbetsmotivation medarbetarna upplever. För att besvara uppsatsens syfte har enkÀtundersökning och korrelationsanalys utförts för att mÀta arbetsmotivation och ledarstil.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka eventuella samband mellan medarbetares upplevda inre arbetsmotivation och ledares olika ledarstil. Enligt vissa teorier kan förutsÀttningar i arbetet bidra till en ökad arbetsmotivation hos medarbetarna. Det finns dock omgivningsfaktorer som kan pÄverka arbetsmotivationen, en faktor kan vara ledares ledarstil. I vissa modeller beskrivs hur olika ledarstilar kan ha varierande betydelse för den arbetsmotivation medarbetarna upplever. För att besvara uppsatsens syfte har enkÀtundersökning och korrelationsanalys utförts för att mÀta arbetsmotivation och ledarstil.

Syfte: Syftet med studien ?r att ?ka f?rst?elsen f?r kommunens organisering av samarbete med n?ringslivet samt f?rst? tj?nstepersonernas hantering av roll i samarbetet mellan parterna. Teori: F?r uppsatsen anv?nds governance f?r att beskriva samarbete mellan den offentliga- och privata sektorn. D?refter fokuseras det p? tj?nstemannarollen i offentlig sektor med hj?lp av teorin om boundary spanners.

En stor del av svenskt nÀringsliv utgörs av smÄföretag, men trots detta Àr informationen om budgetering i smÄföretag begrÀnsad. Syftet med denna studie var dÀrför att beskriva budgetering i smÄföretag samt att förklara hur ledarstil och bransch kan pÄverka denna. Dessutom undersöktes företagsledarnas upplevda trÀffsÀkerhet i budgeten. Studien var utförd genom fallstudier i sex smÄföretag. Till att börja med kontaktades 16 företagsledare för att besvara ett ledarskapstest och dÀrefter valdes sex ledare, med olika grad av uppgifts- och relationsorientering, ut för uppföljande intervjuer.

Bakgrund Kommunikation ?r en viktig komponent i omv?rdnaden och ?r betydande f?r att skapa en f?rst?else mellan patient och sjuksk?terska. Sjuksk?terskor har ansvar att anpassa kommunikationen utifr?n patientens f?ruts?ttningar och behov. N?r patienten har begr?nsade kunskaper i det gemensamma spr?ket blir anv?ndning av olika typer av spr?ktolk en resurs f?r att s?kerst?lla att information f?rmedlas och att patienten har m?jlighet att vara delaktig i sin v?rd.

MÀnniskors handlingar förvandlas och samordnas till samhÀllsprocesser i organisationer, vilket gör att organisationer blir ett centralt omrÄde att undersöka. Den offentliga sektorn Àr nÄgot vi alla berörs av i samhÀllet dÄ det Àr verksamheter som bedrivs av staten, kommun och landstinget. Ledarskap Àr en kulturpÄverkande aktivitet och inom offentliga organisationer finns det mÄnga chefer. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns en ledarskapskultur som innehÄller New Public Management samt om det gÄr att utlÀsa nÄgon ledarstil i den offentliga organisationen, Trafikverket. FrÄgestÀllningar som besvaras i uppsatsen Àr: ? Vilken ledarstil finns i Trafikverket? ? Vilken ledarskapskultur finns i Trafikverket? ? Hur yttrar sig New Public Management i Trafikverket? Insamling av informationen bestÄr av en kvalitativ metod.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka huruvida civilsamh?llets medbest?mmande i stadsplanering sker p? kommunal niv? p? regelbunden och demokratisk grund, i enlighet med Agenda 2030. Teori: Id?n om ?wicked problems? (elaka/trassliga problem) av Horst Rittel och Melvin Webber (1973) anv?nds som teoretiskt ramverk f?r studien. Teorin f?ruts?tter bland annat att det inte finns n?gon gemensam syn p? problem som hanteras inom stadsplanering eftersom olika akt?rer ser p? deras komplexitet utifr?n sina institutionella logiker och uppfattningar.

VÄrt syfte med arbetet har varit att ta reda pÄ hur dagens lÀrarroll ser ut, vilka verktyg kan anvÀndas för att motivera eleverna och fÄ dem att engagera sig i skolarbetet. Vi har granskat vad som stÄr i styrdokumenten angÄende Àmnet och vi har ocksÄ tittat pÄ olika teorier som kan ligga bakom de pedagogiska metoderna, vilka ledarstilar som lÀrarna anvÀnder sig av, samt hur lÀraren kommunicerar med eleven. Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod med observationer har vi fÄtt fram olika resultat i ledarstilar, ledarskap och verktyg. Vi har gjort en deskriptiv tolkning av vÄrt resultat, som vi fÄtt frÄn vÄra observationsunderlag, vilket gett oss en bild av hur den moderna pedagogiken kan se ut. Hur ledarskapet och verktygen anvÀnds skiljer sig Ät.

Inom mediaforskning anva?nds en teori om hur tidningar iscensa?tter sina nyheter. Iscensa?ttningar kan liknas vid hur med hur en pja?s arrangeras pa? en teaterscen och teorin har tagits fram av Gert Z. Nordstro?m.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.