Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur eleverna tÀnker kring lÀrarens ledarstil, hur det pÄverkar dem bÄde positivt och negativt och ifall de upplever att relationen till lÀraren förÀndras utanför klassrummet. Med litteratur som behandlar olika ledarstilar i klassrummen, ledarskap och hur en lÀrare ska vara i allmÀnhet Äterfinns ett samband med resultatet. Forskningsmetoden Àr av intervjuform dÀr fem elever intervjuades enskilt. Slutsatsen Àr att eleverna anser att en lÀrare frÀmst bör vara demokratisk, engagerande och snÀll. Utanför klassrummet beter sig lÀraren efter hur tidigare lektioner varit och/eller hur relationen till den enskilda eleven Àr..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad nÄgra elever och lÀrare anser att bra lÀrare ska ha för ledarstil och vilka likheter/olikheter som finns mellan elever och lÀrare i uppfattningarna om detta. UtifrÄn detta syfte har jag lÀst litteratur och tagit del av olika ledarstilar för att sedan kunna intervjua nÄgra elever och lÀrare om vad de tycker och fÄ fram vad som uppfattas som bra ledarstilar. För att fÄ svar pÄ uppsatsens syfte har nÄgra frÄgor anvÀnts till hjÀlp: Hur beskriver lÀrare och elever en bra/mindre bra lÀrare? Hur relaterar elevernas och lÀrarnas uppfattningar till varandra? Efter att ha lÀst litteratur och gjort intervjuer sÄ blev slutsatsen att den ledarstil som de elever och lÀrare jag intervjuat tycker att en bra lÀrare ska vara rÀttvis, engagerad, förberedd, demokratisk, konsekvent, bestÀmd, beslutsfast, tÄlmodig, positiv samt flexibel, man ska Àven ha bra Àmneskunskaper. Nyckelord Ledarstil, lÀrarprofession, ledarskap.

Syftet med arbetet Àr att belysa olika ledarstilar och undersöka vilka som uppfattas som vÀl fungerade utifrÄn ett elev- och lÀrarperspektiv. I litteraturen finns en stor mÀngd ledarstilar beskrivna och jag har tittat nÀrmre pÄ auktoritÀr-, demokratisk-, lÄt-gÄ-mÀssig- och situationsanpassad ledarstil. Jag har utifrÄn en enkÀt undersökt hur lÀrare och elever pÄ tvÄ gymnasieskolor upplever dessa ledarstilar.Resultatet av arbetet visar att den demokratiska ledarstilen Àr den ledarstil som, bÄde lÀrare och elever, tillÀmpar och uppskattar mest samt att lÀrarens ledarstil i stor utstrÀckning Àr situationsanpassat. AuktoritÀr- samt lÄt-gÄ-mÀssig ledarstil anvÀnds ocksÄ och upplevs fungerande i vissa situationer. Det som skilde lÀrare och elevers Äsikter var att lÀrarna upplevde att de behövde leda och styra eleverna medan eleverna ansÄg sig sjÀlvgÄende och ville ha egenansvar..

Syftet med f?religgande kvalitativa magisteruppsats ?r att f?rdjupa f?rst?elsen av patienters tillvaro och den v?rd de erh?ller inom r?ttspsykiatrisk v?rd, genom att unders?ka deras beskrivningar utifr?n ett livsv?rldsperspektiv. Studien vilar p? socialkonstruktionism och fenomenologi som ?vergripande perspektiv. Det teoretiska ramverket utg?rs av begreppen g?rande, varande, blivande och tillh?rande, samt utvalda begrepp av Judith Butler: ramar, livets os?kerhet, livsbetingelser, ett socialt n?tverk av h?nder, s?rjbarhet och att blomstra. Resultaten visar att patienters upplevelse av v?rden p?verkas av individuella behov, vilka formas av livserfarenheter, personliga egenskaper och v?rdens f?rm?ga att m?ta dessa behov.

Sammanfattning Inom lÀraryrket stÀlls det vÀldigt höga krav pÄ pedagogerna, bÄde socialt och yrkesmÀssigt. Uppgifterna och kraven som stÀlls pÄ pedagogerna Àr bÄde fler och annorlunda idag mot vad de var tidigare. Pedagogernas roll idag Àr mer mÄngfacetterad. Pedagogerna ska inte bara ge eleverna fakta kunskaper utan Àven vara förebilder i det sociala samspelet med andra. Pedagogerna behöver sÄledes ha en förstÄelse för de olika ledarstilarna.

Denna studie syftar till att unders?ka hur speciall?rare beskriver sitt arbete med estetiska uttryckss?tt i undervisning f?r elever med intellektuell funktionsneds?ttning (IF), samt om och i s? fall hur dessa uttryckss?tt kan st?dja utvecklingen av spr?k, kommunikation, kognition och motoriska f?rm?gor. Vidare syftar studien till att belysa vilka m?jligheter och hinder som speciall?rare uppfattar i detta arbete, samt hur samverkan med annan pedagogisk personal beskrivs.Studien har en kvalitativ ansats och baseras p? intervjuer med speciall?rare. Det empiriska materialet har analyserats med en tematisk analys, med utg?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt ett biopsykosocialt syns?tt.Resultaten visar att estetiska uttryckss?tt i anpassad skola fungerar som ett viktigt pedagogiskt redskap f?r att fr?mja delaktighet och kommunikativt deltagande, s?rskilt f?r elever med begr?nsad verbal f?rm?ga.

Bakgrund: Antalet ?ldre multisjuka ?kar vilket st?ller kompetenskrav p? personal som v?rdar dessa personer. M?nga har insatser av kommunal prim?rv?rd vilket inneb?r att samverkan mellan regional och kommunal prim?rv?rd ?r central f?r god, s?ker och personcentrerad v?rd, vilket uppn?s bl.a. genom uppr?ttande av individuell v?rdplan.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka eventuella samband mellan medarbetares upplevda inre arbetsmotivation och ledares olika ledarstil. Enligt vissa teorier kan förutsÀttningar i arbetet bidra till en ökad arbetsmotivation hos medarbetarna. Det finns dock omgivningsfaktorer som kan pÄverka arbetsmotivationen, en faktor kan vara ledares ledarstil. I vissa modeller beskrivs hur olika ledarstilar kan ha varierande betydelse för den arbetsmotivation medarbetarna upplever. För att besvara uppsatsens syfte har enkÀtundersökning och korrelationsanalys utförts för att mÀta arbetsmotivation och ledarstil.

Bakgrund: Diabetes typ 1 ?r en l?ngvarig sjukdom som kr?ver omfattande egenv?rd f?r att undvika komplikationer p? l?ng och kort sikt och f?r att ha en god livskvalitet. Traditionellt har synen p? patientutbildning varit att kunskaps?verf?ring fr?n v?rdpersonal till patient resulterar i ett l?rande och d?rmed i god metabol kontroll. Nyare forskning visar d?remot vikten av att f? bearbeta de emotionella aspekterna, att kunna acceptera sjukdomen och integrera den i livet.

Denna uppsats har som syfte att identifiera hur den statliga satsningen om att ?ka antalet kvinnliga f?retagare konstrueras som politiskt problem och vilka diskurser om kvinnors f?retagande som satsningen reproducerar. Unders?kningsmaterialet best?r av texter utgivna av regeringen inom ramen f?r regeringsuppdraget St?rka f?ruts?ttningar f?r kvinnors f?retagande (2024?2027). I unders?kningen till?mpas verktyg fr?n den funktionella grammatiken f?r att analysera ideationella metafunktioner i texternas lexikogrammatiska skikt f?r att identifiera vilka deltagare som ing?r i framst?llningen av kvinnors f?retagande som politiskt problem. Deltagarnas inb?rdes roller och ansvar fastst?lls sedan med hj?lp av aktantmodellen som tidigare har anv?nts i svensk spr?kvetenskaplig forskning f?r just detta ?ndam?l. D?rtill g?rs en legitimeringsanalys f?r att identifiera vad m?let om att ?ka antalet kvinnliga f?retagare ska leda till.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur ledarstilar, organisationskultur och kÀnsloarbete ömsesidigt pÄverkar varandra. För att uppnÄ vÄrt syfte togs följande frÄgestÀllningar fram: Vilka Àr respondenternas upplevda och förvÀntade ledarstilar?Vilken roll spelar organisationskultur och kÀnsloarbete i förhÄllande till ledarstilar?Vi har genomfört en kvalitativ undersökning inom en offentlig organisation. Nio intervjuer genomfördes, varav Ätta stycken med avdelningschefer samt en med en respondent frÄn ledningen. Detta för att kunna se hur avdelningschefer uppfattar sin ledarstil och jÀmföra med vad ledningen anser.

Fritidshemmens arbete med vila och rekreation befinner sig i skuggan av de ?vriga delar som ?terfinns i fritidshemmets uppdrag. ?tminstone r?der det ett forskningsgap g?llande hur l?rare i landet arbetar med dessa begrepp i praktiken. Genom v?r kvalitativa intervjustudie str?var vi efter att kunna bidra med mer underlag till forskningsf?ltet g?llande arbetsg?ngen kring vila och rekreation utifr?n ett policy enactment-teoretiskt perspektiv.

Syfte: Att undersöka hur första linjens chefer tillskrivs auktoritet frÄn sina medarbetare.Metod: Kvalitativ intervjustudie med primÀrdata frÄn tvÄ chefer och totalt 7 medarbetare till dessa chefer.Teori: Denna studie utgÄr frÄn teorier kring ledarskap, ledarstil och auktoritet.Slutsats: Chefer tillskrivs inte auktoritet utifrÄn om denne Àr internt eller externt rekryterad utan personliga egenskaper och ledarstil verkar i vÄrt fall spela större roll..

Syftet med studien ?r att unders?ka om det finns en samsyn bland l?rare i fritidshem g?llande begreppet kvalitet, samt att unders?ka l?rares beskrivningar av f?ruts?ttningarna f?r genomf?randet av det systematiska kvalitetsarbetet. Detta genomf?rs genom en kvalitativ intervjustudie med verksamma l?rare och pedagoger i fritidshem. Det teoretiska ramverket f?r analysen baseras p? en socialkonstruktivistisk teori, likv?rdighetsbegreppet, teorier kring policy och praktik samt det systematiska kvalitetsarbetets definierade grundprinciper.

2020 blir barnkonventionen svensk lag. I och med det blir det juridiskt bindande att bland annat beakta barns b?sta i fr?gor som r?r barn. Fritidshemmet ?r i allra h?gsta grad en plats som barn spenderar mycket tid p?.