Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad nÄgra elever och lÀrare anser att bra lÀrare ska ha för ledarstil och vilka likheter/olikheter som finns mellan elever och lÀrare i uppfattningarna om detta. UtifrÄn detta syfte har jag lÀst litteratur och tagit del av olika ledarstilar för att sedan kunna intervjua nÄgra elever och lÀrare om vad de tycker och fÄ fram vad som uppfattas som bra ledarstilar. För att fÄ svar pÄ uppsatsens syfte har nÄgra frÄgor anvÀnts till hjÀlp: Hur beskriver lÀrare och elever en bra/mindre bra lÀrare? Hur relaterar elevernas och lÀrarnas uppfattningar till varandra? Efter att ha lÀst litteratur och gjort intervjuer sÄ blev slutsatsen att den ledarstil som de elever och lÀrare jag intervjuat tycker att en bra lÀrare ska vara rÀttvis, engagerad, förberedd, demokratisk, konsekvent, bestÀmd, beslutsfast, tÄlmodig, positiv samt flexibel, man ska Àven ha bra Àmneskunskaper. Nyckelord Ledarstil, lÀrarprofession, ledarskap.

Syftet med arbetet Àr att belysa olika ledarstilar och undersöka vilka som uppfattas som vÀl fungerade utifrÄn ett elev- och lÀrarperspektiv. I litteraturen finns en stor mÀngd ledarstilar beskrivna och jag har tittat nÀrmre pÄ auktoritÀr-, demokratisk-, lÄt-gÄ-mÀssig- och situationsanpassad ledarstil. Jag har utifrÄn en enkÀt undersökt hur lÀrare och elever pÄ tvÄ gymnasieskolor upplever dessa ledarstilar.Resultatet av arbetet visar att den demokratiska ledarstilen Àr den ledarstil som, bÄde lÀrare och elever, tillÀmpar och uppskattar mest samt att lÀrarens ledarstil i stor utstrÀckning Àr situationsanpassat. AuktoritÀr- samt lÄt-gÄ-mÀssig ledarstil anvÀnds ocksÄ och upplevs fungerande i vissa situationer. Det som skilde lÀrare och elevers Äsikter var att lÀrarna upplevde att de behövde leda och styra eleverna medan eleverna ansÄg sig sjÀlvgÄende och ville ha egenansvar..

Bakgrund: Diabetes typ 1 ?r en l?ngvarig sjukdom som kr?ver omfattande egenv?rd f?r att undvika komplikationer p? l?ng och kort sikt och f?r att ha en god livskvalitet. Traditionellt har synen p? patientutbildning varit att kunskaps?verf?ring fr?n v?rdpersonal till patient resulterar i ett l?rande och d?rmed i god metabol kontroll. Nyare forskning visar d?remot vikten av att f? bearbeta de emotionella aspekterna, att kunna acceptera sjukdomen och integrera den i livet.

Sammanfattning Inom lÀraryrket stÀlls det vÀldigt höga krav pÄ pedagogerna, bÄde socialt och yrkesmÀssigt. Uppgifterna och kraven som stÀlls pÄ pedagogerna Àr bÄde fler och annorlunda idag mot vad de var tidigare. Pedagogernas roll idag Àr mer mÄngfacetterad. Pedagogerna ska inte bara ge eleverna fakta kunskaper utan Àven vara förebilder i det sociala samspelet med andra. Pedagogerna behöver sÄledes ha en förstÄelse för de olika ledarstilarna.

Denna uppsats har som syfte att identifiera hur den statliga satsningen om att ?ka antalet kvinnliga f?retagare konstrueras som politiskt problem och vilka diskurser om kvinnors f?retagande som satsningen reproducerar. Unders?kningsmaterialet best?r av texter utgivna av regeringen inom ramen f?r regeringsuppdraget St?rka f?ruts?ttningar f?r kvinnors f?retagande (2024?2027). I unders?kningen till?mpas verktyg fr?n den funktionella grammatiken f?r att analysera ideationella metafunktioner i texternas lexikogrammatiska skikt f?r att identifiera vilka deltagare som ing?r i framst?llningen av kvinnors f?retagande som politiskt problem. Deltagarnas inb?rdes roller och ansvar fastst?lls sedan med hj?lp av aktantmodellen som tidigare har anv?nts i svensk spr?kvetenskaplig forskning f?r just detta ?ndam?l. D?rtill g?rs en legitimeringsanalys f?r att identifiera vad m?let om att ?ka antalet kvinnliga f?retagare ska leda till.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka eventuella samband mellan medarbetares upplevda inre arbetsmotivation och ledares olika ledarstil. Enligt vissa teorier kan förutsÀttningar i arbetet bidra till en ökad arbetsmotivation hos medarbetarna. Det finns dock omgivningsfaktorer som kan pÄverka arbetsmotivationen, en faktor kan vara ledares ledarstil. I vissa modeller beskrivs hur olika ledarstilar kan ha varierande betydelse för den arbetsmotivation medarbetarna upplever. För att besvara uppsatsens syfte har enkÀtundersökning och korrelationsanalys utförts för att mÀta arbetsmotivation och ledarstil.

Fritidshemmens arbete med vila och rekreation befinner sig i skuggan av de ?vriga delar som ?terfinns i fritidshemmets uppdrag. ?tminstone r?der det ett forskningsgap g?llande hur l?rare i landet arbetar med dessa begrepp i praktiken. Genom v?r kvalitativa intervjustudie str?var vi efter att kunna bidra med mer underlag till forskningsf?ltet g?llande arbetsg?ngen kring vila och rekreation utifr?n ett policy enactment-teoretiskt perspektiv.

Syftet med studien ?r att unders?ka om det finns en samsyn bland l?rare i fritidshem g?llande begreppet kvalitet, samt att unders?ka l?rares beskrivningar av f?ruts?ttningarna f?r genomf?randet av det systematiska kvalitetsarbetet. Detta genomf?rs genom en kvalitativ intervjustudie med verksamma l?rare och pedagoger i fritidshem. Det teoretiska ramverket f?r analysen baseras p? en socialkonstruktivistisk teori, likv?rdighetsbegreppet, teorier kring policy och praktik samt det systematiska kvalitetsarbetets definierade grundprinciper.

2020 blir barnkonventionen svensk lag. I och med det blir det juridiskt bindande att bland annat beakta barns b?sta i fr?gor som r?r barn. Fritidshemmet ?r i allra h?gsta grad en plats som barn spenderar mycket tid p?.

Bakgrund Arbetsterapi handlar om att m?jligg?ra aktiviteter f?r personer som de vill och beh?ver g?ra, p? det s?tt de ?nskar. Meningsfulla aktiviteter leder till en k?nsla av sammanhang, h?lsa och v?lm?ende. Vid sjukdomar kan engagemanget i aktivitet minska men kreativitet kan anv?ndas som ett v?rdefullt verktyg f?r att ?ka engagemanget igen.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur ledarstilar, organisationskultur och kÀnsloarbete ömsesidigt pÄverkar varandra. För att uppnÄ vÄrt syfte togs följande frÄgestÀllningar fram: Vilka Àr respondenternas upplevda och förvÀntade ledarstilar?Vilken roll spelar organisationskultur och kÀnsloarbete i förhÄllande till ledarstilar?Vi har genomfört en kvalitativ undersökning inom en offentlig organisation. Nio intervjuer genomfördes, varav Ätta stycken med avdelningschefer samt en med en respondent frÄn ledningen. Detta för att kunna se hur avdelningschefer uppfattar sin ledarstil och jÀmföra med vad ledningen anser.

Syfte: Att undersöka hur första linjens chefer tillskrivs auktoritet frÄn sina medarbetare.Metod: Kvalitativ intervjustudie med primÀrdata frÄn tvÄ chefer och totalt 7 medarbetare till dessa chefer.Teori: Denna studie utgÄr frÄn teorier kring ledarskap, ledarstil och auktoritet.Slutsats: Chefer tillskrivs inte auktoritet utifrÄn om denne Àr internt eller externt rekryterad utan personliga egenskaper och ledarstil verkar i vÄrt fall spela större roll..

I Gammalkils kyrka p? ?stg?tasl?tten finns en orgel byggd 1806 av orgelbyggm?stare Pehr Schi?rlin. Instrumentet st?r efter n?stan 220 ?r kvar i n?ra originalskick. Att p? orgeln i dess ursprungliga milj? spela musik som redan existerade vid tiden f?r instrumentets tillkomst och dess m?nniskor som verkade d?, ger fog f?r att tala om instrumentet som en tidsspegel.

Den hÀr studien anvÀnder sig av en queerteoretisk utgÄngspunkt för att försöka reda ut vad som kan sÀgas om genuskonstruktionen i tvÄ vÀlkÀnda religiösa berÀttelser: den hinduiska Ramayana samt Ruts bok som Äterfinns i den hebreiska bibeln. Studien anvÀnder en hermeneutisk metod och en queerteori med teoretiska modeller av Judith Butler och Yvonne Hirdman. Det kan ses i bÄda berÀttelserna att genuset hos bÄde manliga och kvinnliga karaktÀrer Àndrar sig under berÀttelsens gÄng, flera gÄnger och i relation till varandra. Slutligen diskuteras resultaten och det visar sig att den teori som anvÀnds i uppsatsen, queerteori, saknar en förstÄelse för det slags dynamiska genus som finns att se vid en lÀsning av Ruts bok och Ramayana..

I min studie ser jag pÄ tvÄ klassrÄd i Ärskurs 9 genomförda Är 2005 dÀr samma lÀrare medverkat. Syftet Àr att undersöka det kommunikativa maktspelet mellan ordförande, lÀrare, och elever. Underlaget Àr transkriberade videoband som analyseras med metoderna samtalsanalys, retorisk analys och ledarskapsanalys. KlassrÄd Àr tÀnkt som ett forum för elevinflytande dÀr demokratiska arbetsformer ska prioriteras (LPO -94). En sÄdan arbetsform Àr deliberativa samtal, men hur det klassificeras rÄder det delade meningar.