Datadrivet beslutsst?d har under de senaste decennierna f?tt en alltmer central roll i idrottsorganisationer, och fotbollen utg?r inget undantag. Trots en snabb teknologisk utveckling med trackingsystem, avancerade modeller och AI-baserad analys kvarst?r en fundamental sp?nning: m?nga beslut i fotboll fattas under tidspress och i situationer som inte l?ter sig f?ngas fullst?ndigt i statistik. Syftet med studien ?r att unders?ka hur datadrivet beslutsst?d anv?nds inom fotbollsklubbar samt analysera vilka faktorer som p?verkar samspelet mellan datadrivet och intuitivt beslutsfattande.Studien utg?r fr?n tre analytiska begrepp: datadrivet beslutsfattande, intuitivt och erfarenhetsbaserat beslutsfattande, samt hybridt beslutsfattande, d?r de tv? f?rstn?mnda f?rst?s som komplement?ra snarare ?n konkurrerande beslutsformer.

Syftet med detta examensarbete har varit att synliggöra elevers uppfattningar om lÀrarauktoritet och jÀmföra dessa elevers uppfattningar. Examensarbetet omfattar Ätta kvalitativa intervjuer med gymnasieelever pÄ samma skola i en mellanstor svensk stad samt en kvalitativ intervju med en modersmÄlslÀrare. Denna studie Àr delvis en komparativ studie mellan arameiska/syrianska elever och svenska elever syn pÄ lÀrarauktoritet. Undersökningens resultat visar att elevens syn pÄ lÀrarens auktoritet pÄverkar elevens lÀrande och studiemotivation. LÀraren i Syrien, Libanon, Irak och Turkiet har en mer utprÀglad auktoritÀr ledarroll och stÀller högre krav och förvÀntningar pÄ eleverna Àn i svenska skolan.

Bostadsfra?gor utgo?r en stor del i samha?llsplanering, och boendesegregation har under de senaste a?ren uppma?rksammats. Syftet med denna masteruppsats a?r att analysera befolkningssammansa?ttningen i nyproducerade bostadsomra?den med sa?rskilt fokus pa? blandade uppla?telseformer som metod fo?r att uppna? social blandning. Uppsatsen a?r skriven pa? uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och grundas i en teori om att blandade uppla?telseformer bidrar till en o?kad social blandning och da?rmed ett mindre boendesegregerat samha?lle.

Just nu p?g?r studier om nya tekniker inom forensisk verksamhet som ska m?jligg?ra anv?nd ning av DNA f?r att f?ruts?ga fenotypiska egenskaper, s?som ?gon- och h?rf?rg, fr?n biologiskt material som hittats p? brottsplatser. Dessa prediktioner kan vara s?rskilt v?rdefulla i utred ningar d?r traditionell DNA-profilering inte ger tillr?cklig information. I denna rapport har data fr?n R?ttsmedicinalverket anv?nts, best?ende av sex single-nucleotide polymorphisms (SNPs) associerade med ?gonf?rg och 22 SNPs associerade med h?rf?rg, insamlade fr?n 85 individer.

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur improvisation.

Detta examensarbete ?r en litteratur?versikt. Litteraturstudiens syfte ?r att unders?ka hur forskningen beskriver dansl?rares ledarskapskompetens och dess betydelse f?r det pedagogiska arbetet med att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation f?r att n? kunskapsm?len. Studien behandlar ocks? vilka pedagogiska metoder som l?rare kan anv?nda f?r att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation samtidigt som l?raren s?kerst?ller att kunskapsm?len uppn?s.

Bakgrund: I Sverige f?ljs barns h?lsa av barnh?lsov?rden och elevh?lsan, arenor d?r distriktssk?terskor ?r verksamma. Distriktssk?terskor arbetar f?r att fr?mja folkh?lsa i livets alla faser och skall verka f?r god och j?mlik v?rd. Personcentrerad v?rd ?r ett arbetss?tt f?r att inkludera patienter, ?ven barn.

SammanfattningExamensarbete, Human Resource Management, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Kalmar. VT 2013Bakgrund: Personalen Àr en resurs som besitter mycket kunskap som ofta inte framförs till ledningen. NÀr anstÀllda bidrar till organisationens utveckling ökar Àven deras arbetsmoral och organisationens finansiella resultat förbÀttras. Nya tjÀnster, produkter och förbÀttringar som konkurrenter inte har kan skapas genom att utnyttja den kunskap personalen besitter.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur organisationer kan tillvarata personalens förslag till förbÀttring för att utveckla organisationen. Vi vill ocksÄ bidra till kunskap inom omrÄdet som behandlar personalens möjligheter att bidra till utveckling inom organisationer.Metod: Vi har valt att anvÀnda oss av en induktiv ansats för att fÄ bÀttre förstÄelse för problemet och för att det Àr mest lÀmpligt i förhÄllande till problemets karaktÀr.

Bakgrunden till detta val Àr att jag saknar utbildning i ledarskap för det jobb som vÀntar dvs. grundskollÀrare 4-9 SO. Syftet men studien Àr att jag vill ta reda pÄ vad det innebÀr att vara ledare avlÀrande och vilken aktuell forskning det finns om ledarskap i största allmÀnhet samt att jÀmföra andra ledarroller med lÀrarens. Jag har anvÀnt mig av dels en litteraturstudie och dels en empirisk studie i form av intervjuer och observationer. Det finns ingen "bÀsta" ledarstil enligt forskningen.

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur improvisation.

Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.

Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p? l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.

I mÄnga organisationer och företag finns det en ökad personalstyrka med en annan etnisk bakgrund Àn den svenska. Med anledning av detta har vi valt att titta nÀrmare pÄ etnisk och kulturell mÄngfald.Denna uppsats Àr en empirisk undersökning som baserar sig pÄ litteraturstudier samt pÄ intervjuer av tre butikschefer och nÄgra av dess medarbetare. VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ hur butikscheferna pÄverkas av kulturella skillnader och hur de anpassar sitt ledarskap till olikheterna. I den befintliga referensramen behandlas teorier om ledarskap och organisationskultur bland annat för att enkelt kunna sÀtta lÀsaren in i Àmnet.UtifrÄn de svar vi har erhÄllit frÄn de intervjuade butikscheferna och medarbetarna har vi kommit fram till olika stÀllningstaganden. De flesta var positivt instÀllda till den etniska mÄngfalden.

Inom varje organisation sÄ finns det en egen ledarskapsstruktur, som oftast har den manliga normen som utgÄngspunkt. Denna norm har förestÀllningar om vilka egenskaper ledare bör ha. I dagens lÀge har alltfler kvinnor fÄtt chefs-/ledarskapspositioner. Dock anses dessa kvinnor vara bristfÀlliga dÄ de har mjuka egenskaper i sitt ledarskap - egenskaper vilka ofta stÀlls i kontrast till det manliga ledarskapet. För att skapa en viss ledarskapsstruktur anvÀnder sig dagens organisationer av individers personligheter och egenskaper.

Diskussioner kring kulturell ma?ngfald har la?nge varit och a?r fortfarande ho?gaktuellt i arbetsmarknadspolitik och organisationer. Da? majoriteten av tidigare forskning har fokuserat pa? de organisatoriska utfall som kulturellt ma?ngfaldiga ledningsgrupper genererat i, motiverades en studie som underso?ker arbetsprocessen. Trots ett allt sto?rre uttalat intresse fo?r ma?ngfald i fo?retagsledningar finns fortfarande brister i praktiken, och tidigare forskning har lyft fram ba?de fo?r- och nackdelar med kulturell ma?ngfald i arbetsgrupper.