I och med en o?kad konkurrens pa? den globala marknaden blir fo?retagande allt viktigare fo?r la?nders ekonomiska situation. Sa? a?r fallet a?ven i Sverige da?r entrepreno?rskapet a?r bekymrande la?gt trots goda fo?rutsa?ttningar. Fo?ljaktligen har entrepreno?rskapet blivit ett omdiskuterat a?mne bland forskare sa?va?l som politiker vilka nu stra?var efter att stimulera nyfo?retagande och sto?djer hja?lpande entrepreno?rsorganisationer samt andra insatser.

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Ledningsgrupper i förĂ€ndring Författare: Emelie Bischoff, Carolina Ericsson, Peter Johansson och Camilla RingnĂ©r, studenter vid Ekonomihögskolan i Lund. Handledare:Jan-Inge Lind, Stein KleppestĂž Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att studera i vilken utstrĂ€ckning sammansĂ€ttningen i ledningsgruppen förĂ€ndras i företag som upplevt en ny förĂ€ndrad situation. Vidare studerar vi situationens och sammansĂ€ttningens effekt pĂ„ samarbetet och samspelet i ledningsgruppen. Metod: VĂ„r uppsats Ă€r en kvalitativ studie av de fyra fallföretagen Öresundskraft Marknad AB, Öresundskraft UnderhĂ„ll AB, Sydkraft Gas AB och WM-data Industrial Solutions. Vi har genomföret ett antal intervjuer i fallföretagen samt en expertintervju.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien har varit att undersöka idrottslÀrares syn pÄ ledarskap, samt ta reda pÄ vilket lÀrande de strÀvar efter. Vi anvÀnde oss av följande frÄgestÀllningar;Vilka ledarstilar strÀvar lÀrarna i idrott och hÀlsa efter att anvÀnda?Vilka förmÄgor anser lÀrarna i idrott och hÀlsa att det Àr viktigt att ha som ledare i skolan?Vilket lÀrande vill lÀrarna i idrott och hÀlsa uppnÄ; pÄ kort och lÄng sikt?MetodFör att svara pÄ dessa frÄgestÀllningar anvÀndes en kvalitativ ansats i form av intervjuer och fem lÀrare pÄ grundskolor kontaktades. VÄr strÀvan var att fÄ en subjektiv bild av lÀrarnas upplevelser kring ledarskap och lÀrande.ResultatI resultatet framkom att intervjupersonerna anammar en demokratisk ledarstil med inslag av situationsanpassat ledarskap, beroende pÄ grupp och situation. Viktiga förmÄgor att besitta som idrottslÀrare Àr tydlighet, ödmjukhet, engagemang, att se alla samt ha en stödjande roll.

I denna studie undersöks hur sÄnglÀrare verksamma pÄ kulturskola, gymnasiets estetiska program och folkhögskola beskriver de metoder och moment de anvÀnder dÄ de bedriver sÄngundervisning i grupp. Vidare presenterar studien vilka för- och nackdelar sÄvÀl forskare som sÄnglÀrare anser finnas med gruppundervisning som undervisningsform samt vilka ramfaktorer som spelar roll för dessa upplevelser. För studien har kvalitativa intervjuer genomförts med fem sÄnglÀrare som alla har olika erfarenheter av undervisningsformen. I deras tjÀnster bedriver de olika typer av gruppundervisning och ramfaktorerna ser olika ut för lÀrarna dÄ de Àr har olika styrdokument och resurser att förhÄlla sig till. Den bild som sÄnglÀrarna ger stÀmmer till övervÀgande del överens med den litteratur och forskning som finns inom Àmnet.

Studiens syfte ?r att unders?ka elevassistenters erfarenhet av- och reflektioner kring den undervisningsroll de har, och deras syn p? det l?rande som sker p? fritidshem knutna till grunds?rskolan. Studiens fr?gest?llningar vill granska hur n?gra elevassistenter beskriver att de utf?r undervisning p? fritidshem kopplat till l?roplanens undervisningsm?l f?r fritidshem och p? vilka s?tt de f?r v?gledning i arbetet med undervisningen. Studien utg?r fr?n Deweys teorier om intresse som central best?ndsdel i elevers l?rande, och socialt samspel som betydelseb?rare i undervisningen. ?ven Wengers teori kring praktikge- menskap finns med som belyser hur en grupp individer skapar och formar den praktik de ?r en del av.

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

Uppsatsens o?vergripande syfte a?r att underso?ka fo?resta?llningar och uppfattningar hos elever som uttrycker ett starkt motsta?nd mot sko?nlittera?r la?sning i skolan. Med utga?ngspunkt i elevernas upplevelser av fiktionsla?sning a?r uppsatsens ambition ocksa? att reflektera o?ver la?rarens roll, hur la?rare kan arbeta tillsammans med eleverna och vad la?rare kan la?ra sig av dem.Fo?r underso?kningen har fyra elever intervjuats som alla tillho?r en sa?rskild undervisningsgrupp da?r jag a?r undervisande la?rare och ansvarig fo?r svenskundervisningen.Underso?kningen visar hur viktigt det a?r att lyssna pa? eleverna. Na?r la?raren lyssnar pa? sina elever a?r de ocksa? beredda pa? att lyssna pa? la?raren och mer o?ppna fo?r att ta till sig den kunskap skolan har att erbjuda.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

Denna kandidatuppsats bestĂ„r till stor del av en kvalitativ metod genom intervjuer, fyra med mellanchefer inom hemtjĂ€nsten och fyra med mellanchefer inom Ă€ldreboenden. Ålder pĂ„ informanterna har varit allt frĂ„n 30-60 Ă„r, alla Ă€r dessutom kvinnor. Det brukar sĂ€gas att en mellanchef Ă€r i klĂ€m frĂ„n alla hĂ„ll, dĂ€r av namnet mellanchef men samtidigt har Ă€ven mellanchefer möjligheter att se verksamheten frĂ„n bĂ„de botten upp till toppen vilket gör att de fĂ„r ganska bra koll pĂ„ verksamheten.Syftet med studien var att undersöka hur kvinnliga mellanchefer inom hemtjĂ€nst och Ă€ldreboenden ser pĂ„ sitt eget ledarskap. Dessa Ă€r frĂ„gestĂ€llningar:1. Hur Ă€r det att vara en sĂ„ kallad mellanchef inom Ă€ldreomsorgen?2.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva idrottsundervisningen pÄ en skola i Nairobi, Kenya, samt att undersöka lÀrarnas pedagogiska och didaktiska arbetssÀtt. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur resurser och det geografiska nÀromrÄdet utnyttjas i undervisningen samt att reflektera kring om det finns arbetssÀtt som Àr överförbara till svensk idrottsundervisning. FrÄgestÀllningarna speglar uppsatsens syfte och söker att besvara vilken typ av pedagogik och didaktiska arbetssÀtt som anvÀnds och hur medierande verktyg samt nÀromrÄdet utnyttjas vid idrottsundervisningen. Uppsatsen Àr en fallstudie med etnografisk inriktning. Vidare har en kvalitativ metod med intervjuer och observationer anvÀnts som verktyg för att samla in data.Resultatet pÄvisar att pedagogerna pÄ skolan oftast anvÀnder sig av en auktoritÀr ledarstil men som i mindre grupperingar agerar mer dialogiskt gentemot eleverna.

Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.

Bakgrund och syfteIstÀllet för att bedöma och vÀrdera en coach utifrÄn dÄlig eller bra kan en coach ses utifrÄn ett kontinuum dÀr nybörjare Àr den ena ytterligheten och expert den andra ytterligheten. Tidigare forskning om expert-coacher har tvÄ inriktningar, utveckling av expertis inom coaching och expert-coachens kÀnnetecken och förmÄgor. KÀnnetecken och förmÄgor hos en expert-coach kan ses som nyckelbegrepp i denna studie. Underliggande begrepp inom expert-coachens kÀnnetecken Àr karaktÀrsdrag, beteende och coach/ledarstil. Underliggande begrepp inom expert-coachens förmÄgor Àr kunskap och psykologiska fÀrdigheter.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att nÀrmare analysera pedagogers uppfattningar betrÀffande elevinflytandet inom Àmnet idrott och hÀlsa samt synen pÄ ledarskap. FrÄgestÀllningarna i arbetet Àr:Vilka möjligheter och svÄrigheter finns det gÀllande elevinflytande i undervisningen inom idrott och hÀlsa?Vilken syn har lÀrare pÄ ledarskap och vad har ledarskapet för betydelse för elevinflytande?MetodFem pedagoger inom Stockholms lÀn som undervisar inom Àmnet idrott och hÀlsa har med fokusintervju som redskap fÄtt ge sin syn pÄ ledarskap samt elevinflytande. Samtliga lÀrare som deltog i studien har arbetat inom skolan mellan 1 till 10 Är. Resultatet kommer att kategoriseras i faktorer som pÄverkar elevinflytande samt ledarens syn pÄ ledarskap.ResultatDet viktigaste som lÀrarna lyfter fram Àr regler och ramar sÄ att det finns en struktur i klassrummet.