Syftet med arbetet har varit att undersöka tendenser till förekomsten av olika lÀrarstrategier för att undvika och komma till rÀtta med olÀmpligt elevbeteende. Med olÀmpligt beteende menar jag dÄ eleven agerar utÄt och hindrar lÀraren att göra det som den tÀnkt göra för sin egen eller elevernas skull, och med strategier menar jag det lÀraren gör eller försöker göra för att undvika eller komma till rÀtta med olÀmpligt elevbeteende.Uppsatsen börjar med styrdokument om vilka direktiv som gÀller för lÀrare och sedan en beskrivning av olika ledarstilar frÄn olika psykologiska perspektiv. UtifrÄn ledarstilarna har jag sedan beskrivit ett antal strategier lÀrare kan anvÀnda sig av för att i förebyggande syfte undvika olÀmpligt beteende och strategier som kan anvÀndas i sjÀlva situationen för att komma till rÀtta med beteendet. DÀrefter har jag med kvantitativ metod i form av enkÀter undersökt strategier hos lÀrare i Är 4-6 pÄ olika skolor i olika kommuner. 77 grundskollÀrare som arbetar pÄ olika skolor i olika omrÄden och kommuner har svarat pÄ enkÀterna.Resultatet visar sig att lÀrare anvÀnder sig av olika strategier i sitt arbete att undvika och komma till rÀtta med olÀmpligt beteende.

Patienter har enligt lag ra?tt till att vara delaktiga i va?rd och behandling, trots detta upplever patienter brist pa? delaktighet i va?rden. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av hinder och mo?jligheter fo?r delaktighet i va?rden. Studien genomfo?rdes som en systematisk litteraturstudie och 15 vetenskapliga artiklar ligger till grund fo?r resultatet.

Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.

Elever i musikklasser med ko?rinriktning i grundskolan inga?r i en lokalt situerad musikkultur som a?r formad av traditioner med ro?tter i fo?rra seklets fo?rsta ha?lft. I denna tradition har konventioner om sa?ng med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt.

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

Elever med varierad matematisk fo?rma?ga finner matematisk utmaning i olika sorters uppgifter. Fo?r att ge alla mo?jlighet att utmanas ha?nvisas eleverna ofta till enskild ra?kning i la?romedel, en undervisningsform som kraftigt har kritiserats bland annat fo?r att den ger litet utrymme fo?r interaktion eleverna emellan. Den ha?r studien redogo?r fo?r hur elever i heterogena elevgrupper lo?ser matematiska problem som a?r konstruerade fo?r att utmana alla gruppens elever, inklusive elever med sa?rskild matematisk fo?rma?ga.

Organisationskulturen pekas ut som en faktor som pÄverkar ledarskapet. Ledarskapet, som Àr socialt konstruerat, Àr alltsÄ beroende av i vilket sammanhang det befinner sig i. Samtidigt skapas det socialt förestÀllningar kring kvinnor och mÀn. Forskning har visat att mÀn ofta tillskrivs egenskaper som starkare kan förknippas med ledaregenskaper, samtidigt som kvinnan oftast stÀlls i relation till mannen. De tankar som finns kring mÀn och kvinnor ligger sedan till grund för hur organisationer prÀglas av att vara manliga eller kvinnliga.

AbstraktTitel: Att styra i kreativa företag - för att stimulera kreativitet och nÄ lönsamhetFörfattare: Josefin Ahrenius och Annika SelerudHandledare: Petter BoyeExaminator: Thomas KarlssonKurs: 2FE71E - Företagsekonomi III - Ekonomistyrning, examensarbete 15 hpFrÄgestÀllning: Hur kan ett kreativt företag styras mot lönsamhet och samtidigt bibehÄlla kreativitet hos medarbetarna?Syfte: Syftet Àr att beskriva hur kreativa företag kan utveckla en mer effektiv styrning och samtidigt behÄlla medarbetarnas kreativitet. Syftet Àr Àven att förstÄ varför företagsstyrningen kan behöva anpassas till de specifika förutsÀttningar som gÀller för kreativa företag. Vi har ocksÄ som syfte att ta fram och identifiera sÀrskilt viktiga saker att tÀnka pÄ vid styrning av företag som LEON och andra företag i en liknande situation.Metod: Denna studie utgÄr frÄn ett abduktivt angreppssÀtt. En kvalitativ undersökningsmetod har anvÀnds för att fÄ en djupare förstÄelse kring problemet som studerats.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats var att jÀmföra det svenska och norska ledarskapet inom elitfotbollen. FrÄgestÀllningarna var: Hur upplever de spelare som Àr verksamma i Sverige respektive Norge beslutsfattandet? Hur upplever de spelare som Àr verksamma i Sverige respektive Norge avstÄndet mellan spelare och trÀnare? Vilken typ av ledarstil upplever de spelare som Àr verksamma i Sverige respektive Norge att trÀnaren har? Skiljer sig spelarnas upplevelse av ledarskapet mellan lÀnderna?MetodFörfattarna har valt att göra en kvalitativ intervjustudie av spelarnas upplevda ledarskap. TvÄ av dessa spelare Àr verksamma i Sverige, tvÄ spelare Àr verksamma i Norge samt tvÄ spelare som har erfarenhet frÄn bÄde svensk och norsk elitfotboll. Utöver dessa intervjuer har relevant litteratur, bÄde svensk och norsk, anvÀnts.Resultat och slutsatsResultatet visar att det inom elitfotboll, till stor del, bedrivs auktoritÀrt ledarskap.

I denna uppsats g?rs en analys av de normkonflikter som finns mellan F?rs?kringskassans bed?mning av aktiviteter under aktivitetsers?ttning vid nedsatt arbetsf?rm?ga enligt 33 kap. 21 ? SFB, och svenska ?taganden enligt konventionen om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttning (CRPD). Bed?mningen handlar om en aktivitet kan antas ha en gynnsam inverkan p? den f?rs?krades medicinska tillst?nd, vilket kan strida mot CRPD:s r?ttighetssyn som f?rkastar medicinska definitioner av funktionsneds?ttningar.

Bakgrund: Mixade va?rdsalar inneba?r att ma?n och kvinnor va?rdas pa? samma sal. Pa? detta sa?tt utnyttjas sjukhusens va?rdplatser till fullo och fa?rre patienter som a?r i behov av sjukhusva?rd beho?ver placeras pa? en avdelning inom en annan specialitet eller transporteras till andra sjukhus. Flera engelska studier pekar pa? att det finns en problematik i att bevara patientens integritet pa? en mixad va?rdsal vilket va?ckte ett intresse att underso?ka sjuksko?terskans erfarenheter av omva?rdnad pa? mixade va?rdsalar i Sverige.Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksko?terskans erfarenheter av att bedriva omva?rdnad pa? mixade va?rdsalar i sluten somatisk va?rd med fokus pa? patientintegritet.Metod: Fo?r studien anva?ndes en kvalitativ forskningsansats.

Tidigare studier har pÄvisat att en elevs diagnos inte alltid fÄr den betydelse som förvÀntas och diagnosen anvÀnds dÀrför inte som vÀgledning i den pedagogiska verksamheten. Syftet med studien Àr dÀrför att belysa rektorers uppfattningar om att anvÀnda diagnosen som vÀgledning i pedagogisk verksamhet. Följande frÄgor stÀlldes för att kunna besvara studiens syfte; Vilka uppfattningar har rektor om att anvÀnda diagnosen som vÀgledning i pedagogisk verksamhet? Hur uppfattar rektor sitt ansvar för elever med diagnos? Vilka möjligheter och begrÀnsningar finns i samarbete och kommunikation runt elever med diagnos? Teoretisk utgÄngspunkt har varit ramfaktorteorin. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med sex rektorer i tre kommuner.

Fysisk planering a?r ett omra?de som har mo?jlighet att pa?verka ma?nga olika delar i samha?llet. Det inneba?r sa?ledes att arbetet med en god fysisk planering a?r viktigt fo?r att samha?llet ska fungera pa? ett bra sa?tt. Denna studie underso?ker na?rmre hur fysisk planering anva?nds fo?r att fra?mja ma?nniskors ha?lsa och va?lbefinnande i de tre kommunerna Stockholm, Go?teborg och Malmo?.

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

Natriumklorid sprids i ca. 20 skidbackar inom A?res skidsystem. Natriumklorid sa?nker vattens fryspunkt och go?r att sno?n kan ha?llas ha?rd under ta?vlingar, vilket ger de ta?vlande sa? lika fo?rutsa?ttningar som mo?jligt.