SammanfattningExamensarbete, Human Resource Management, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Kalmar. VT 2013Bakgrund: Personalen Àr en resurs som besitter mycket kunskap som ofta inte framförs till ledningen. NÀr anstÀllda bidrar till organisationens utveckling ökar Àven deras arbetsmoral och organisationens finansiella resultat förbÀttras. Nya tjÀnster, produkter och förbÀttringar som konkurrenter inte har kan skapas genom att utnyttja den kunskap personalen besitter.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur organisationer kan tillvarata personalens förslag till förbÀttring för att utveckla organisationen. Vi vill ocksÄ bidra till kunskap inom omrÄdet som behandlar personalens möjligheter att bidra till utveckling inom organisationer.Metod: Vi har valt att anvÀnda oss av en induktiv ansats för att fÄ bÀttre förstÄelse för problemet och för att det Àr mest lÀmpligt i förhÄllande till problemets karaktÀr.

Bakgrunden till detta val Àr att jag saknar utbildning i ledarskap för det jobb som vÀntar dvs. grundskollÀrare 4-9 SO. Syftet men studien Àr att jag vill ta reda pÄ vad det innebÀr att vara ledare avlÀrande och vilken aktuell forskning det finns om ledarskap i största allmÀnhet samt att jÀmföra andra ledarroller med lÀrarens. Jag har anvÀnt mig av dels en litteraturstudie och dels en empirisk studie i form av intervjuer och observationer. Det finns ingen "bÀsta" ledarstil enligt forskningen.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) ?r bakterier som har skapat resistens mot antibiotika. Antibiotikaresistens har blivit ett globalt problem som leder till att vissa infektioner blir allt sv?rare att behandla. Problemet har ocks? blivit alltmer omtalat, och det arbetas aktivt f?r att f?rhindra fortskridande utveckling.

Diskussioner kring kulturell ma?ngfald har la?nge varit och a?r fortfarande ho?gaktuellt i arbetsmarknadspolitik och organisationer. Da? majoriteten av tidigare forskning har fokuserat pa? de organisatoriska utfall som kulturellt ma?ngfaldiga ledningsgrupper genererat i, motiverades en studie som underso?ker arbetsprocessen. Trots ett allt sto?rre uttalat intresse fo?r ma?ngfald i fo?retagsledningar finns fortfarande brister i praktiken, och tidigare forskning har lyft fram ba?de fo?r- och nackdelar med kulturell ma?ngfald i arbetsgrupper.

Folkha?lsopolitiken skapar fo?rutsa?ttningar fo?r befolkningens ha?lsa. Folkha?lsoinsatserna bo?r vara politiskt fo?rankrade pa? nationell, regional och lokal niva? fo?r att fo?rsta?rka folkha?lsan. Ha?lsopolicytriangeln a?r ett hja?lpmedel fo?r de akto?rer som vill skapa eller revidera handlingsplaner som anva?nds fo?r att styra och fo?lja upp kommunalt folkha?lsoarbete.

I mÄnga organisationer och företag finns det en ökad personalstyrka med en annan etnisk bakgrund Àn den svenska. Med anledning av detta har vi valt att titta nÀrmare pÄ etnisk och kulturell mÄngfald.Denna uppsats Àr en empirisk undersökning som baserar sig pÄ litteraturstudier samt pÄ intervjuer av tre butikschefer och nÄgra av dess medarbetare. VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ hur butikscheferna pÄverkas av kulturella skillnader och hur de anpassar sitt ledarskap till olikheterna. I den befintliga referensramen behandlas teorier om ledarskap och organisationskultur bland annat för att enkelt kunna sÀtta lÀsaren in i Àmnet.UtifrÄn de svar vi har erhÄllit frÄn de intervjuade butikscheferna och medarbetarna har vi kommit fram till olika stÀllningstaganden. De flesta var positivt instÀllda till den etniska mÄngfalden.

Bakgrund: Robot-assisterad kirurgi har blivit alltmer popul?rt och effektivt som en alternativ teknik till traditionell ?ppen kirurgi. Detta tillv?gag?ngss?tt som anv?nder ett avancerat system f?r att genomf?ra kirurgiska ingrepp har utvecklats ?ver tid och inneb?r flera f?rdelar som ?kad precision och kontroll samt minskad risk f?r komplikationer. Trots framstegen st?r kirurgiska team inf?r utmaningar med anpassning till den nya tekniken och behovet av att utveckla strategier f?r att uppn? optimalt resultat.

Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.

I och med en o?kad konkurrens pa? den globala marknaden blir fo?retagande allt viktigare fo?r la?nders ekonomiska situation. Sa? a?r fallet a?ven i Sverige da?r entrepreno?rskapet a?r bekymrande la?gt trots goda fo?rutsa?ttningar. Fo?ljaktligen har entrepreno?rskapet blivit ett omdiskuterat a?mne bland forskare sa?va?l som politiker vilka nu stra?var efter att stimulera nyfo?retagande och sto?djer hja?lpande entrepreno?rsorganisationer samt andra insatser.

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.

Inom varje organisation sÄ finns det en egen ledarskapsstruktur, som oftast har den manliga normen som utgÄngspunkt. Denna norm har förestÀllningar om vilka egenskaper ledare bör ha. I dagens lÀge har alltfler kvinnor fÄtt chefs-/ledarskapspositioner. Dock anses dessa kvinnor vara bristfÀlliga dÄ de har mjuka egenskaper i sitt ledarskap - egenskaper vilka ofta stÀlls i kontrast till det manliga ledarskapet. För att skapa en viss ledarskapsstruktur anvÀnder sig dagens organisationer av individers personligheter och egenskaper.

Bakgrund: Efter revisionspliktens avskaffande har spelplanen fo?ra?ndrats inom revisionsbranschen. Revisionsbranschen diskuteras sakna en fo?rma?ga att fo?rmedla sitt va?rde varvid ett ho?gre affa?rsmannaskap efterfra?gas. Samtidigt betraktar professionsforskningen traditionellt kommersiella va?rderingar som motstridiga professionella va?rderingar, vilka inom forskningen fo?rutsa?tts fo?r att revisorerna ska kunna tillhandaha?lla samha?llet med tillfo?rligtlig information.

Uppsatsen avser att undersöka unga nyanstÀlldas motivation till att bli chefer i dagens samhÀlle. FrÄgestÀllningarna som anvÀnds i uppsatsen Àr: Hur ser förestÀllningarna ut hos nyanstÀllda om chefskap i relation till ledarskap? Hur ser nyanstÀllda pÄ de förvÀntade kraven som stÀlls pÄ chefer idag? Vill nyanstÀllda bli chefer i framtiden, och i sÄdana fall varför/varför inte? Syftet med uppsatsen Àr att undersöka unga nyanstÀlldas motivation till att bli chef och Àven undersöka vilken ledarstil som uppskattas mest hos en chef utifrÄn de anstÀlldas perspektiv. I teorikapitlet behandlas dÀrför ledarskapets utveckling samt olika ledarstilar. Vi har Àven belyst begreppet chef och vad det representerar, samt skillnaden mellan en chef och en ledare.Med frÄgestÀllningarna som utgÄngspunkt har vi genomfört en kvalitativ studie och anvÀnt oss av intervjuer.

Personalarbete a?r ett komplext omra?de med en historisk grund i fo?rha?llandet mellan individ och organisation. Det a?r ett omra?de som a?r och har varit fo?rema?l fo?r sta?ndig fo?ra?ndring. Personalvetare a?r da?rfo?r en yrkesgrupp som utma?rks av en kontinuerlig anpassning till dessa fo?ra?ndringar.