I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

I husha?ll runt om i Sverige anva?nds fortfarande elektriska varmvattenberedare fo?r uppva?rmning av tappvarmvatten. Anledningen till detta a?r enkelheten, pa?litligheten och den la?ga investeringskostnaden. Det finns pa? marknaden idag inget billigt ersa?ttningsalternativ.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Bakgrund: Akutmottagningar tar emot patienter med varierande behov av akut sjukv?rd, d?r triage anv?nds f?r att prioritera v?rd utifr?n patientens medicinska angel?genhetsgrad. Triagesjuksk?terskor bed?mer patientens tillst?nd utifr?n symtom, vitalparametrar och sjukdomshistoria, ofta med st?d av triagesystem. Trots detta ?r sjuksk?terskans kliniska omd?me avg?rande f?r korrekt prioritering, vilket resulterar i att triagesystemen ibland bortses fr?n. Kliniskt beslutsfattande grundas p? observationer, kritiskt t?nkande och riskbed?mning, med m?let att ge individanpassad v?rd.

Bakgrund: Den svenska arbetsmarknaden stÄr inför en stor förÀndring. De snart pensionsfÀrdiga medlemmarna av Rekordgenerationen (födda 1945-54) Àr pÄ vÀg att lÀmna arbetslivet, samtidigt som den unga MeWe-generationen (födda 1980-89) precis har tagit, eller skall ta, klivet in i företag och organisationer. Forskare menar att ett generationsskifte kommer att medföra Àndrade attityder, instÀllningar och vÀrderingar i samhÀllet och dess institutioner, dÄ varje generations förhÄllningssÀtt till livet Àr unikt. FrÄgan Àr hur dessa grundlÀggande attitydskillnader avspeglas i de olika generationernas sÀtt att se pÄ ledarskap, och chefens roll, i en organisation.Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka och jÀmföra hur attityderna kring ledarskap ser ut bland nÄgra medlemmar ur MeWe-generationen respektive Rekordgenerationen. Anledning till att vi valt detta syfte Àr att vi vill se hur krav, förvÀntningar och önskningar pÄ chefer kan komma att förÀndras, i och med genrationsskiftet av arbetskraft i organisationer.Genomförande: I avsikt att ta reda pÄ studiens syfte, har vi genomfört 14 samtalsintervjuer med sju respondenter ur respektive generation.

SammanfattningTidsbegra?nsade ansta?llningar fyller en viktig funktion pa? en arbetsmarknad som sta?r under sta?ndig utveckling och fo?ra?ndring. Arbetsgivare kan anva?nda ansta?llningsformerna ur ett flexibilitetssyfte fo?r att ta?cka tillfa?lligt behov av arbetskraft. Flexibilitet har blivit ett allt viktigare begrepp som speglar ba?de EU-ra?tten och den svenska lagstiftningen om ansta?llningar.

Problembakgrund: Enligt Modigliani & Millers andra teorem sa? ger o?kad skuldsa?ttning upphov till ett flertal fo?rdelar fo?r ett fo?retag, bl.a. skapas en skattesko?ld da? de avdragsgilla ra?ntebetalningarna o?kar, vilket ger en positiv effekt fo?r fo?retaget. En annan aspekt a?r att skulder a?r relativt billigare a?n eget kapital.Syfte: Syftet med arbetet a?r att fa? en sto?rre fo?rsta?else fo?r hur fo?rha?llandet mellan skulder och eget kapital pa?verkar fo?retagsva?rdet samt avkastning pa? eget kapital.Metod: Genom att anva?nda mig av fo?retagsdata genomfo?rde jag linja?ra regressionsanalyser med justerad skuldsa?ttningsgrad (enbart la?ngsiktiga skulder/eget kapital) som oberoende variabel samt avkastning pa? eget kapital och bo?rsva?rde i fo?rha?llande till bokfo?rt va?rde pa? eget kapital som beroende variabler fo?r att se om statistiskt sa?kersta?llda samband kunde pa?visas.

SammanfattningTitel: Strategi fo?r att kommunicera produkten fiberanslutning.Bakgrund: Vem bygger internet i Sverige? Det finns ma?ngder av fo?retag som bygger fiberna?tverk. Ett utav dessa a?r Bja?re Kraft Bredband AB. Fiberna?tverk a?r den snabbaste och senaste tekniken fo?r datao?verfo?ring.

I fo?ljande arbete underso?ks en partikelbaserad simuleringsmetod som kallas Fluid-partikelmetoden, FPM. FPM a?r designad fo?r att simulera komplexa fluiders beteenden pa? mesoskalan, vilken sammanla?nkar kontinuumskalan med den molekyla?ra skalan. Metoden utvecklades av Pep Espan?ol i slutet av 1990-talet och a?r en vidareutveckling och generallisering av Dissipative Particle Dynamics som togs fram av Hoogerbrugge och Koelman under tidigt 1990-tal.

Denna uppsats behandlar enhetschefers uppfattning av konflikter i samband med lönesÀttning. Studien har tre syften i form av att beskriva enhetschefers uppfattning, relatera uppfattningen till olika ledarstilar, om möjligt utveckla dessa ledarstilar samt att jÀmföra Göteborgs och Sydneys enhetschefers uppfattning av konflikter i samband med lönesÀttning. Specifika frÄgestÀllningar i form av hur enhetschefer för Àldreboende uppfattar konflikter i samband med lönesÀttning samt vilka likheter och skillnader som finns gÀllande hur enhetschefer för Àldreboende i Göteborg respektive Sydney uppfattar konflikter i samband med lönesÀttning har studerats pÄ plats i bÄde Göteborg och Sydney. Kvalitativa intervjuer har skett med fyra enhetschefer i respektive stad med en semistrukturerad intervjuguide som har kompletterats med litteraturstudier. Studiens teoretiska referensramar utgörs av en triangulering i form av Blake och Moutons ledarstilsteori och konfliktteori.

Bakgrund: Inom va?rden fo?rekommer det ofta sma?rtsamma procedurer i form av behandlingar och underso?kningar. Dessa procedurer kan vara obehagliga fo?r barn vilket go?r sma?rtlindring till en viktig del av pediatrisk va?rd. Lustgas a?r ett bra alternativ till barn pa? grund av att den har lugnande effekt, inte kra?ver na?gon ytterligare sma?rtsam procedur som na?lstick och har snabb och kortvarig effekt.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera och analysera lÀrare och studenter med olika kulturella bakgrunder pÄ Högskolan i GÀvle för att undersöka om kulturkrockar uppstÄr studenter emellan samt mellan studenter och lÀrare. En ytterligare aspekt var Àven att utröna lÀrarnas ledarstilar.Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie, dÀr det empiriska materialet baseras pÄ nio intervjuer med lÀrare och studenter pÄ Högskolan i GÀvle, samt tvÄ egna observationer. SekundÀrdata har insamlats genom relevant litteratur och artiklar inom ÀmnesomrÄdet som ligger till grund för den teoretiska referensramen.Resultat och slutsats: Vi har kommit fram till att högskolans lÀrare Àr medvetna om att kulturella skillnader rÄder, men att de trots detta inte gör nÄgot för att lösa eventuella problem som uppstÄr. DÄ det rÄder en saknad av mer auktoritÀr ledarstil ges vissa studenter möjlighet att utnyttja högskolans system. Vidare har vi kunnat dra den slutsats att fÀrre studenter i framtiden kan komma att vÀlja Högskolan i GÀvle som sitt lÀrosÀte om högskoleledningen inte ÄtgÀrdar de problem som finns.Förslag till fortsatt forskning: Vi tycker att det vore intressant om denna studie utfördes pÄ en annan högskola i Sverige för att se vilket resultat som skulle utrönas dÀr.

Vid slutavverkning av skog, anvÀnds i dagslÀget skördar-/skotarsystemet nÀstan uteslutande inom den svenska skogsindustrin. Dock har det bedrivits en rad olika studier angÄende en ny typ av avverkningsteknologi, kallad direktlastningssystemet. Genom att kombinera det traditionella skördar-/skotarsystemet med de direktlastande systemen, kan branschen enligt kalkyler dra nytta av den tillvÀxt som en implementering av ny teknologi kan medföra.Syftet med uppsatsen har dÀrmed varit att undersöka de faktiska orsakerna till de uteblivna investeringarna i direktlastningssystemen samt att ge en bild över vilka faktorer och aspekter som bör beaktas vid en eventuell implementering av direktlastningssytemen.För att uppnÄ syftet utgick denna studie frÄn ett kvalitativt angreppsÀtt genom att tillÀmpa telefonintervjuer med individer inom skogsindustrin. Dessutom anvÀndes icke ? sannolikhetsurval för att kategorisera insamlad data.Det empiriska resultatet utgörs av en sammanstÀllning av de telefonintervjuer som genomfördes med tolv individer pÄ chefsnivÄ inom nÄgra av de största svenska skogsbolagen.Referensramen bestÄr utav studier relaterade till direktlastningssystemen ? drivarkonceptet och bestensystemet.

Syftet med rapporten Àr att utvÀrdera vilka hot och möjligheter som uppstÄr i anslutning till implementeringen av kulturförÀndringen och hur kan en förförstÄelse av dessa hot och möjligheter omsÀttas i en effektivare implementeringsstrategi.Tidigare forskning/Teori: I denna rapport anvÀnds Edgar Scheins organisationskulturs teori anvÀnds som analysverktyg för att skapa en förstÄelse för organisationskultur. Magnus Forslunds ledarskapsteori anvÀnds i rapporten som analysverktyg för att förklara chefers pÄverkan pÄ organisationen. Dean Fixen och Bo Ahrenfelt förÀndrings- och implementerings teorier kommer att anvÀndas som analysverktyg. Den tidigare studien frÄn ord till handling som handlar om arbetarnas förutsÀttningar, tillvÀgagÄngssÀtt och reaktioner pÄ ledarskapet, anvÀnds för att skapa en förförstÄelse om det valda företagets tidigare kulturförÀndringar.Metoden för studien Àr kvalitativ och datainsamlingen skedde genom nio stycken personliga intervjuer med medarbetare och chefer pÄ Volvo Cars Sweden. Det kvalitativa tillvÀgagÄngssÀttet Àr uppbyggt av tre faser, datainsamling, bearbetning av data och analys av data.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en fortskridande och d?dlig sjukdom, som inneb?r att kroppens muskler succesivt f?rtvinar. Detta leder till stora funktionsneds?ttningar hos individen, vilket kan inneb?ra f?rlust av f?rm?gan att g?, tala och till slut andas. Det ?r inte ovanligt att personens psykiska och sociala v?lm?ende drabbas, d?r personen kan k?nna stor sorg och or?ttvisa.