Folkha?lsopolitiken skapar fo?rutsa?ttningar fo?r befolkningens ha?lsa. Folkha?lsoinsatserna bo?r vara politiskt fo?rankrade pa? nationell, regional och lokal niva? fo?r att fo?rsta?rka folkha?lsan. Ha?lsopolicytriangeln a?r ett hja?lpmedel fo?r de akto?rer som vill skapa eller revidera handlingsplaner som anva?nds fo?r att styra och fo?lja upp kommunalt folkha?lsoarbete.

Uppsatsen avser att undersöka unga nyanstÀlldas motivation till att bli chefer i dagens samhÀlle. FrÄgestÀllningarna som anvÀnds i uppsatsen Àr: Hur ser förestÀllningarna ut hos nyanstÀllda om chefskap i relation till ledarskap? Hur ser nyanstÀllda pÄ de förvÀntade kraven som stÀlls pÄ chefer idag? Vill nyanstÀllda bli chefer i framtiden, och i sÄdana fall varför/varför inte? Syftet med uppsatsen Àr att undersöka unga nyanstÀlldas motivation till att bli chef och Àven undersöka vilken ledarstil som uppskattas mest hos en chef utifrÄn de anstÀlldas perspektiv. I teorikapitlet behandlas dÀrför ledarskapets utveckling samt olika ledarstilar. Vi har Àven belyst begreppet chef och vad det representerar, samt skillnaden mellan en chef och en ledare.Med frÄgestÀllningarna som utgÄngspunkt har vi genomfört en kvalitativ studie och anvÀnt oss av intervjuer.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) ?r bakterier som har skapat resistens mot antibiotika. Antibiotikaresistens har blivit ett globalt problem som leder till att vissa infektioner blir allt sv?rare att behandla. Problemet har ocks? blivit alltmer omtalat, och det arbetas aktivt f?r att f?rhindra fortskridande utveckling.

I och med en o?kad konkurrens pa? den globala marknaden blir fo?retagande allt viktigare fo?r la?nders ekonomiska situation. Sa? a?r fallet a?ven i Sverige da?r entrepreno?rskapet a?r bekymrande la?gt trots goda fo?rutsa?ttningar. Fo?ljaktligen har entrepreno?rskapet blivit ett omdiskuterat a?mne bland forskare sa?va?l som politiker vilka nu stra?var efter att stimulera nyfo?retagande och sto?djer hja?lpande entrepreno?rsorganisationer samt andra insatser.

Bakgrund: Efter revisionspliktens avskaffande har spelplanen fo?ra?ndrats inom revisionsbranschen. Revisionsbranschen diskuteras sakna en fo?rma?ga att fo?rmedla sitt va?rde varvid ett ho?gre affa?rsmannaskap efterfra?gas. Samtidigt betraktar professionsforskningen traditionellt kommersiella va?rderingar som motstridiga professionella va?rderingar, vilka inom forskningen fo?rutsa?tts fo?r att revisorerna ska kunna tillhandaha?lla samha?llet med tillfo?rligtlig information.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Ledningsgrupper i förĂ€ndring Författare: Emelie Bischoff, Carolina Ericsson, Peter Johansson och Camilla RingnĂ©r, studenter vid Ekonomihögskolan i Lund. Handledare:Jan-Inge Lind, Stein KleppestĂž Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att studera i vilken utstrĂ€ckning sammansĂ€ttningen i ledningsgruppen förĂ€ndras i företag som upplevt en ny förĂ€ndrad situation. Vidare studerar vi situationens och sammansĂ€ttningens effekt pĂ„ samarbetet och samspelet i ledningsgruppen. Metod: VĂ„r uppsats Ă€r en kvalitativ studie av de fyra fallföretagen Öresundskraft Marknad AB, Öresundskraft UnderhĂ„ll AB, Sydkraft Gas AB och WM-data Industrial Solutions. Vi har genomföret ett antal intervjuer i fallföretagen samt en expertintervju.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien har varit att undersöka idrottslÀrares syn pÄ ledarskap, samt ta reda pÄ vilket lÀrande de strÀvar efter. Vi anvÀnde oss av följande frÄgestÀllningar;Vilka ledarstilar strÀvar lÀrarna i idrott och hÀlsa efter att anvÀnda?Vilka förmÄgor anser lÀrarna i idrott och hÀlsa att det Àr viktigt att ha som ledare i skolan?Vilket lÀrande vill lÀrarna i idrott och hÀlsa uppnÄ; pÄ kort och lÄng sikt?MetodFör att svara pÄ dessa frÄgestÀllningar anvÀndes en kvalitativ ansats i form av intervjuer och fem lÀrare pÄ grundskolor kontaktades. VÄr strÀvan var att fÄ en subjektiv bild av lÀrarnas upplevelser kring ledarskap och lÀrande.ResultatI resultatet framkom att intervjupersonerna anammar en demokratisk ledarstil med inslag av situationsanpassat ledarskap, beroende pÄ grupp och situation. Viktiga förmÄgor att besitta som idrottslÀrare Àr tydlighet, ödmjukhet, engagemang, att se alla samt ha en stödjande roll.

Bakgrund: Robot-assisterad kirurgi har blivit alltmer popul?rt och effektivt som en alternativ teknik till traditionell ?ppen kirurgi. Detta tillv?gag?ngss?tt som anv?nder ett avancerat system f?r att genomf?ra kirurgiska ingrepp har utvecklats ?ver tid och inneb?r flera f?rdelar som ?kad precision och kontroll samt minskad risk f?r komplikationer. Trots framstegen st?r kirurgiska team inf?r utmaningar med anpassning till den nya tekniken och behovet av att utveckla strategier f?r att uppn? optimalt resultat.

Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.

I denna studie undersöks hur sÄnglÀrare verksamma pÄ kulturskola, gymnasiets estetiska program och folkhögskola beskriver de metoder och moment de anvÀnder dÄ de bedriver sÄngundervisning i grupp. Vidare presenterar studien vilka för- och nackdelar sÄvÀl forskare som sÄnglÀrare anser finnas med gruppundervisning som undervisningsform samt vilka ramfaktorer som spelar roll för dessa upplevelser. För studien har kvalitativa intervjuer genomförts med fem sÄnglÀrare som alla har olika erfarenheter av undervisningsformen. I deras tjÀnster bedriver de olika typer av gruppundervisning och ramfaktorerna ser olika ut för lÀrarna dÄ de Àr har olika styrdokument och resurser att förhÄlla sig till. Den bild som sÄnglÀrarna ger stÀmmer till övervÀgande del överens med den litteratur och forskning som finns inom Àmnet.

Personalarbete a?r ett komplext omra?de med en historisk grund i fo?rha?llandet mellan individ och organisation. Det a?r ett omra?de som a?r och har varit fo?rema?l fo?r sta?ndig fo?ra?ndring. Personalvetare a?r da?rfo?r en yrkesgrupp som utma?rks av en kontinuerlig anpassning till dessa fo?ra?ndringar.

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.

I och med en o?kad konkurrens pa? den globala marknaden blir fo?retagande allt viktigare fo?r la?nders ekonomiska situation. Sa? a?r fallet a?ven i Sverige da?r entrepreno?rskapet a?r bekymrande la?gt trots goda fo?rutsa?ttningar. Fo?ljaktligen har entrepreno?rskapet blivit ett omdiskuterat a?mne bland forskare sa?va?l som politiker vilka nu stra?var efter att stimulera nyfo?retagande och sto?djer hja?lpande entrepreno?rsorganisationer samt andra insatser.

Denna kandidatuppsats bestĂ„r till stor del av en kvalitativ metod genom intervjuer, fyra med mellanchefer inom hemtjĂ€nsten och fyra med mellanchefer inom Ă€ldreboenden. Ålder pĂ„ informanterna har varit allt frĂ„n 30-60 Ă„r, alla Ă€r dessutom kvinnor. Det brukar sĂ€gas att en mellanchef Ă€r i klĂ€m frĂ„n alla hĂ„ll, dĂ€r av namnet mellanchef men samtidigt har Ă€ven mellanchefer möjligheter att se verksamheten frĂ„n bĂ„de botten upp till toppen vilket gör att de fĂ„r ganska bra koll pĂ„ verksamheten.Syftet med studien var att undersöka hur kvinnliga mellanchefer inom hemtjĂ€nst och Ă€ldreboenden ser pĂ„ sitt eget ledarskap. Dessa Ă€r frĂ„gestĂ€llningar:1. Hur Ă€r det att vara en sĂ„ kallad mellanchef inom Ă€ldreomsorgen?2.