Just nu p?g?r studier om nya tekniker inom forensisk verksamhet som ska m?jligg?ra anv?nd ning av DNA f?r att f?ruts?ga fenotypiska egenskaper, s?som ?gon- och h?rf?rg, fr?n biologiskt material som hittats p? brottsplatser. Dessa prediktioner kan vara s?rskilt v?rdefulla i utred ningar d?r traditionell DNA-profilering inte ger tillr?cklig information. I denna rapport har data fr?n R?ttsmedicinalverket anv?nts, best?ende av sex single-nucleotide polymorphisms (SNPs) associerade med ?gonf?rg och 22 SNPs associerade med h?rf?rg, insamlade fr?n 85 individer.

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

Natriumklorid sprids i ca. 20 skidbackar inom A?res skidsystem. Natriumklorid sa?nker vattens fryspunkt och go?r att sno?n kan ha?llas ha?rd under ta?vlingar, vilket ger de ta?vlande sa? lika fo?rutsa?ttningar som mo?jligt.

Organisationskulturen pekas ut som en faktor som pÄverkar ledarskapet. Ledarskapet, som Àr socialt konstruerat, Àr alltsÄ beroende av i vilket sammanhang det befinner sig i. Samtidigt skapas det socialt förestÀllningar kring kvinnor och mÀn. Forskning har visat att mÀn ofta tillskrivs egenskaper som starkare kan förknippas med ledaregenskaper, samtidigt som kvinnan oftast stÀlls i relation till mannen. De tankar som finns kring mÀn och kvinnor ligger sedan till grund för hur organisationer prÀglas av att vara manliga eller kvinnliga.

AbstraktTitel: Att styra i kreativa företag - för att stimulera kreativitet och nÄ lönsamhetFörfattare: Josefin Ahrenius och Annika SelerudHandledare: Petter BoyeExaminator: Thomas KarlssonKurs: 2FE71E - Företagsekonomi III - Ekonomistyrning, examensarbete 15 hpFrÄgestÀllning: Hur kan ett kreativt företag styras mot lönsamhet och samtidigt bibehÄlla kreativitet hos medarbetarna?Syfte: Syftet Àr att beskriva hur kreativa företag kan utveckla en mer effektiv styrning och samtidigt behÄlla medarbetarnas kreativitet. Syftet Àr Àven att förstÄ varför företagsstyrningen kan behöva anpassas till de specifika förutsÀttningar som gÀller för kreativa företag. Vi har ocksÄ som syfte att ta fram och identifiera sÀrskilt viktiga saker att tÀnka pÄ vid styrning av företag som LEON och andra företag i en liknande situation.Metod: Denna studie utgÄr frÄn ett abduktivt angreppssÀtt. En kvalitativ undersökningsmetod har anvÀnds för att fÄ en djupare förstÄelse kring problemet som studerats.

Bakgrund: I Sverige f?ljs barns h?lsa av barnh?lsov?rden och elevh?lsan, arenor d?r distriktssk?terskor ?r verksamma. Distriktssk?terskor arbetar f?r att fr?mja folkh?lsa i livets alla faser och skall verka f?r god och j?mlik v?rd. Personcentrerad v?rd ?r ett arbetss?tt f?r att inkludera patienter, ?ven barn.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats var att jÀmföra det svenska och norska ledarskapet inom elitfotbollen. FrÄgestÀllningarna var: Hur upplever de spelare som Àr verksamma i Sverige respektive Norge beslutsfattandet? Hur upplever de spelare som Àr verksamma i Sverige respektive Norge avstÄndet mellan spelare och trÀnare? Vilken typ av ledarstil upplever de spelare som Àr verksamma i Sverige respektive Norge att trÀnaren har? Skiljer sig spelarnas upplevelse av ledarskapet mellan lÀnderna?MetodFörfattarna har valt att göra en kvalitativ intervjustudie av spelarnas upplevda ledarskap. TvÄ av dessa spelare Àr verksamma i Sverige, tvÄ spelare Àr verksamma i Norge samt tvÄ spelare som har erfarenhet frÄn bÄde svensk och norsk elitfotboll. Utöver dessa intervjuer har relevant litteratur, bÄde svensk och norsk, anvÀnts.Resultat och slutsatsResultatet visar att det inom elitfotboll, till stor del, bedrivs auktoritÀrt ledarskap.

Bostadsfra?gor utgo?r en stor del i samha?llsplanering, och boendesegregation har under de senaste a?ren uppma?rksammats. Syftet med denna masteruppsats a?r att analysera befolkningssammansa?ttningen i nyproducerade bostadsomra?den med sa?rskilt fokus pa? blandade uppla?telseformer som metod fo?r att uppna? social blandning. Uppsatsen a?r skriven pa? uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och grundas i en teori om att blandade uppla?telseformer bidrar till en o?kad social blandning och da?rmed ett mindre boendesegregerat samha?lle.

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur improvisation.

Tidigare studier har pÄvisat att en elevs diagnos inte alltid fÄr den betydelse som förvÀntas och diagnosen anvÀnds dÀrför inte som vÀgledning i den pedagogiska verksamheten. Syftet med studien Àr dÀrför att belysa rektorers uppfattningar om att anvÀnda diagnosen som vÀgledning i pedagogisk verksamhet. Följande frÄgor stÀlldes för att kunna besvara studiens syfte; Vilka uppfattningar har rektor om att anvÀnda diagnosen som vÀgledning i pedagogisk verksamhet? Hur uppfattar rektor sitt ansvar för elever med diagnos? Vilka möjligheter och begrÀnsningar finns i samarbete och kommunikation runt elever med diagnos? Teoretisk utgÄngspunkt har varit ramfaktorteorin. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med sex rektorer i tre kommuner.

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur improvisation.

Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.

Syftet med detta examensarbete har varit att synliggöra elevers uppfattningar om lÀrarauktoritet och jÀmföra dessa elevers uppfattningar. Examensarbetet omfattar Ätta kvalitativa intervjuer med gymnasieelever pÄ samma skola i en mellanstor svensk stad samt en kvalitativ intervju med en modersmÄlslÀrare. Denna studie Àr delvis en komparativ studie mellan arameiska/syrianska elever och svenska elever syn pÄ lÀrarauktoritet. Undersökningens resultat visar att elevens syn pÄ lÀrarens auktoritet pÄverkar elevens lÀrande och studiemotivation. LÀraren i Syrien, Libanon, Irak och Turkiet har en mer utprÀglad auktoritÀr ledarroll och stÀller högre krav och förvÀntningar pÄ eleverna Àn i svenska skolan.

Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p? l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.

Detta examensarbete ?r en litteratur?versikt. Litteraturstudiens syfte ?r att unders?ka hur forskningen beskriver dansl?rares ledarskapskompetens och dess betydelse f?r det pedagogiska arbetet med att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation f?r att n? kunskapsm?len. Studien behandlar ocks? vilka pedagogiska metoder som l?rare kan anv?nda f?r att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation samtidigt som l?raren s?kerst?ller att kunskapsm?len uppn?s.