Denna sja?lvsta?ndiga studie behandlar en musikalisk djupdykning i den fo?rsta satsen av Oskar Bo?hmes trumpetkonsert op.18 i f-moll. Genom en musikteoretisk, grafisk och praktisk analys av satsen fo?rdjupar jag mig i musiken pa? ett annat sa?tt a?n att som musiker bara spela den och kan da?rigenom fo?rhoppningsvis ta till mig musiken pa? ett djupare plan. .

Detta a?r en uppsats som underso?ker hur barn relaterar till platsen de bor pa? samt hur platsen pa?verkar hur de ser pa? sin identitet. Uppsatsen a?mnar a?ven granska barns syn pa? sin framtid utifra?n uppva?xten pa? denna plats. Platsen som underso?ks a?r Tierps kommun och barnen som deltar i studien ga?r i la?g -och mellanstadieklasser pa? grundskolor i kommunen.

Belo?ningssystem a?r ett styrverktyg som anva?nds fo?r att styra en verksamhet till ett eller flera uppsatta ma?l. Under senare a?r har belo?ningssystem bo?rjat ifra?gasa?ttas. Teoretiker har genomfo?rt studier som visar pa? att ett belo?ningssystems effekter inte alltid a?r positiva.

Detta a?r en uppsats som underso?ker hur barn relaterar till platsen de bor pa? samt hur platsen pa?verkar hur de ser pa? sin identitet. Uppsatsen a?mnar a?ven granska barns syn pa? sin framtid utifra?n uppva?xten pa? denna plats. Platsen som underso?ks a?r Tierps kommun och barnen som deltar i studien ga?r i la?g -och mellanstadieklasser pa? grundskolor i kommunen.

Negativ energibalans och fysisk aktivitet resulterar ba?da i ett skifte i energianva?ndningen i kroppen. Vid nega- tiv energibalans delas detta skifte in i tre faser da?r den fo?rsta fasen karakta?riseras av en o?kad glukoneogenes, lipolys och ketogenes; den andra fasen av en acceleration av dessa processer; och den tredje fasen av en ha?m- ning av glukoneogenesen. Vid fysisk aktivitet pa?verkas energiomsa?ttningen av intensiteten och varaktigheten pa? den fysiska aktiviteten, da?r en ho?g intensitet gynnar glykogennedbrytningen och en la?gre intensitet o?kar anva?ndningen av fett som energika?lla.

Den psykiska oha?lsan bland unga tjejer i Sverige o?kar kraftigt. Studier visar pa? att interaktioner som, fo?r individerna, upplevs som negativa kan skapa en negativ kroppsuppfattning hos dessa. Syftet med studien a?r, utifra?n ett interaktionistiskt perspektiv, att underso?ka hur en grupp unga tjejers kroppsuppfattning kommer till uttryck i samtal kring kost.

Fallstudiens syfte a?r att o?ka fo?rsta?elsen kring lagerhantering och lagerflo?de i en a?tervinningscentral till en utvecklad effektivisering och strukturering av ett lager. Ma?let med fallstudien a?r att rekommendationerna ska kunna anva?ndas som ett beslutssto?d vid en eventuell lageromstrukturering pa? fallfo?retaget. Relevant teori inom logistik och materialhantering ja?mfo?rs med empiri fo?r vidare analysering som framfo?r bristande faktorer i flo?det.

Syfte: Att utröna om det kan förkastas att Sharpekvoten ger en utvÀrdering av fonders prestation som stÀmmer överens med investerares förmodade uppfattning om nytta, dels för vanliga fonder, dels för hedgefonder. Teoretiska perspektiv: Sharpekvoten bygger pÄ antagandet att investerare bedömer investeringar utifrÄn förvÀntad avkastning och varians. För att sÄ ska vara fallet krÀvs att nÄgon av följande förutsÀttningar Àr uppfyllda: att investeraren har en kvadratisk nyttofunktion eller att investeringars avkastning Àr normalfördelade. Det finns fog att ifrÄgasÀtta huruvida nÄgon av dessa förutsÀttningar Àr uppfyllda (frÀmst för hegdefonder) vilket innebÀr att fog Àven finnes för att ifrÄgasÀtta Sharpekvotens tillförlitlighet. Stokastisk dominans Àr en metod som tar hÀnsyn till hela avkastningens fördelning, och bygger pÄ mycket rimliga antaganden om investerares nyttofunktioner.

Digitala v?rdtj?nster har blivit alltmer popul?ra i Sverige under de senaste ?ren, men det r?der delade meningar bland forskare och v?rdanst?llda om huruvida dessa har en positiv p?verkan p? v?rdsamh?llet eller inte. Denna uppsats syftar till att unders?ka hur kostnaden f?r utoml?nsers?ttning i samband med anv?ndningen av privata digitala v?rdtj?nster har p?verkat v?ntetiderna inom prim?rv?rden. Detta g?rs genom en regressionsanalys, d?r ytterligare variabler s? som bra sj?lvskattad h?lsa, median?lder, ekonomisk standard och eftergymnasial utbildningen kontrolleras f?r.

Sedan ?de? internationella ?redovisningsstandarderna ?info?rdes ?2005 ?har ?redovisningen ?av ?inkomstskatt ?blivit ?mer ?transparent. ?Fo?retagens ?omgivning ?sta?ller ?allt ?ho?gre ?krav ?pa? ?att ?intressenterna ?skall ?fo?rses ?med ?upplysningar ?ga?llande ?vad ?som ?pa?verkar ?deras ?inkomstskatt. ?Thomas ?Andersson, ?partner ?pa? ?Deloitte ?och ?verksam ?pa? ?avdelningen ?Corporate? and ?International ?Tax ?Services, ?ma?rker ?i ?sitt ?arbete ?att ?klienterna ?har ?ett ?sto?rre ?intresse ?fo?r ?effektiv ?skatt.? Betydelsen ?av ?att ?fra?mst ?a?gare ?och ?investerare ?skall ?fa? ?fullsta?ndig ?och ?anva?ndbar ?information? om ?fo?retagens ?effektiva ?skatt? har? gjort ?att? fo?rfattarna ?fa?tt ?i ?uppdrag ?av ?Thomas ?Andersson ?att ?underso?ka? hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt.Fo?rfattarna har ?formulerat ?fo?ljande ?forskningsfra?gor ?fo?r ?denna ?studie: ?Hur ?redovisar ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?sin ?effektiva ?skatt? ?Finns ?det ?na?gra? samband? mellan? den? effektiva ?skattens ?storlek ?och ?antalet ?uppfyllda ?underso?kningspunkter? Syftet? med ?denna ?studie ?a?r ?att ?identifiera ?hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt ?samt ?att ?urskilja ?vilka? skillnader ?som ?finns ?mellan ?koncernernas ?redovisning.

Sedan ?de? internationella ?redovisningsstandarderna ?info?rdes ?2005 ?har ?redovisningen ?av ?inkomstskatt ?blivit ?mer ?transparent. ?Fo?retagens ?omgivning ?sta?ller ?allt ?ho?gre ?krav ?pa? ?att ?intressenterna ?skall ?fo?rses ?med ?upplysningar ?ga?llande ?vad ?som ?pa?verkar ?deras ?inkomstskatt. ?Thomas ?Andersson, ?partner ?pa? ?Deloitte ?och ?verksam ?pa? ?avdelningen ?Corporate? and ?International ?Tax ?Services, ?ma?rker ?i ?sitt ?arbete ?att ?klienterna ?har ?ett ?sto?rre ?intresse ?fo?r ?effektiv ?skatt.? Betydelsen ?av ?att ?fra?mst ?a?gare ?och ?investerare ?skall ?fa? ?fullsta?ndig ?och ?anva?ndbar ?information? om ?fo?retagens ?effektiva ?skatt? har? gjort ?att? fo?rfattarna ?fa?tt ?i ?uppdrag ?av ?Thomas ?Andersson ?att ?underso?ka? hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt.Fo?rfattarna har ?formulerat ?fo?ljande ?forskningsfra?gor ?fo?r ?denna ?studie: ?Hur ?redovisar ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?sin ?effektiva ?skatt? ?Finns ?det ?na?gra? samband? mellan? den? effektiva ?skattens ?storlek ?och ?antalet ?uppfyllda ?underso?kningspunkter? Syftet? med ?denna ?studie ?a?r ?att ?identifiera ?hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt ?samt ?att ?urskilja ?vilka? skillnader ?som ?finns ?mellan ?koncernernas ?redovisning.

Bakgrund: I sjuksköterskans profession ingÄr det, förutom patientarbete, att handledasjuksköterskestudenter i deras verksamhetsförlagda utbildning VFU. Det Àr bÄde enansvarsfull och tidskrÀvande uppgift. Dagens akademiska sjuksköterskeutbildning stÀller kravpÄ den handledande sjuksköterskan i att planera för VFU:n och att reflektera utifrÄnstudentens lÀrandemÄl. LÀrande sker pÄ olika sÀtt, ett sÀtt Àr att se förÀndring som ett resultatav ett lÀrande.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva specialistsjuksköterskans uppfattningar av egetlÀrande vid handledning av studenter under deras verksamhetsförlagda utbildning (VFU).Metod: Empirisk, Kvalitativ analys av intervjuer med en fenomenografisk ansats. Att ta redapÄ uppfattningar om hur nÄgot upplevs vara genom att anta andra ordningens perspektiv inomfenomenografi.

Syftet med va?r underso?kning var att underso?ka hur va?l fastighetsma?klarfo?retag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang fo?r fo?retagets varuma?rke hos sina ansta?llda. Vi har i studien a?ven studerat organisationskulturens roll i byggandet av ?corporate identity?. Va?r underso?kning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att fÄ kunskap om skolledares skilda erfarande och hanterande av den egna skolans kultur. En intervjustudie med fem skolledare utfördes med utgÄngspunkt frÄn följande teman:? begreppet skolkultur, ? skolledare i förhÄllande till skolkultur ? pedagogen i förhÄllande till skolkultur ? skolutveckling i förhÄllande till skolkultur.Teori: Den teoriram som lÄg till grund för studien har inspirerats av fenomenografi och dÀrmed andra ordningens perspektiv. Detta genom att av skolledare ta del av deras skilda sÀtt att erfara och hantera den egna skolans kultur. Det centrala har varit att söka efter variationer, vilket stÄr i centrum i en fenomenografisk ansats.

Underso?kningens syfte a?r att belysa skillnader och likheter i synen pa? kompositionsprocesser mellan tva? traditioner: konstmusik och afroamerikansk. Fo?r att na? fram till detta syfte har fyra komponerande musikho?gskolestudenter intervjuats i en semistrukturerad kvalitativ intervju. Intervjumaterialet har sedan tolkats och analyserats med hja?lp av ett teoretiskt ramverk, besta?ende av teman ro?rande kompositionsprocessens fo?rutsa?ttningar.