Bostadsbristen i de tÀtbebyggda omrÄdena blir idag allt pÄtagligare och studenter Àr oftast de som drabbas hÄrdast. Byggandet av nya bostÀder pÄgÄr runt om i landet men med alldeles för lÄngsam tillvÀxt. I stÀderna minskar de centralt belÀgna markreserverna och ny bebyggelse förlÀggs allt lÀngre frÄn stadskÀrnorna.Ett alternativ till att minska bostadsbristen och att efterstrÀva en förtÀtning av innerstaden kan vara att utnyttja de befintliga rÄvindar som ofta finns i Àldre byggnader med brantare tak. NÀr Àr det lönsamt att bygga om en rÄvind till en vindsvÄning? Vilka regler och krav mÄste följas?Bostadshuset Karlsborg 5 pÄ Tegnérgatan 13 i Jönköping förvaltas av HSB Gambrinus.

I denna rapport behandlas verktyget FMEA (Failure Mode Effect Analysis), dess anvÀndning och genomförande pÄ identifierade komponenter som ingÄr i elmotorer tillverkade hos ABB LV Motors i VÀsterÄs. MÄlet med detta arbete har varit att ge lÀrdom om metoden FMEA pÄ företaget för att möjliggöra anvÀndandet av verktyget bland medlemmarna pÄ företaget och att vi implementerar verktyget pÄ befintlig motor för att analysera de felsÀtt som kan uppstÄ. Eftersom ABB just nu har ett pÄgÄende projekt med en ny motor kan vÄra slutgiltiga felanalyser Àven ge dem information om vilka Àndringar och ÄtgÀrder som kan vara till nytta vid utformningen av den nya motorn.Efter tvÄ veckors praktik i verkstan och en grundlig genomgÄng av företagets reklamationer kunde vi avgrÀnsa arbetet genom att identifiera de komponenter som analyserna skulle genomföras pÄ. Efter en genomgÄng tillsammans med vÄra handledare pÄ företaget kom vi fram till att utföra vÄra analyser pÄ fem komponenter, tvÄ av dem framstod som mycket kritiska som upptÀcktes redan vid genomgÄng av reklamationerna.Komponenterna som vi har analyserat Àr:1. Lager2.

De offentliga rummen fyller en viktig funktion för mÀnniskors dagliga liv, Àven i vindbitna och kalla Sverige. HÀr sker demonstrationer, politiska tal, hyllningar av idrottshjÀltar, torghandel,soldyrkan, lek, gatumusik, möten med bekanta men ocksÄ tiggeri, narkotikahandel och vandalism för att nÀmna nÄgra vitt skilda exempel. I det offentliga rummet sker stÀndigt en kamp mellan de som besitter rummet och de som försöker ta det i ansprÄk. De offentliga rummen uppfattas inte alltid som trygga och tilltalande, i syftet att ÄtgÀrda dessa miljöer gÄr kommuner ibland samman med privata aktörer för att finansiera ÄtgÀrder som de sjÀlva inte har rÄd med. NÀr privata aktörer tillÄts pÄverka den offentliga miljön uppstÄr dock problem.

Solen Àr vÄr renaste energikÀlla och en oÀndlig resurs, dessutom Àr den gratis. Solenergin som faller in mot jorden Àr mycket stor och lagras bl.a. i berggrunden. Generellt brukar man rÀkna med att det rör sig om ca 15.000 gÄnger mer Àn vad vi i vÀrlden anvÀnder idag. AlltsÄ rÄder ingen energibrist i vÀrlden.

Kryssningstrafiken vĂ€xer kraftigt i Skandinavien och Göteborg Ă€r inte ett un-dantag. Göteborg har det senaste decenniet gĂ„tt frĂ„n att vara en relativt obetydlig kryssningsdestination till att bli en av de medelstora i Östersjö- och NordsjöomrĂ„det. Utöver denna ökning finns ett mĂ„l om att dubblera antalet anlöp till 2020. Samtidigt vĂ€xer Göteborgs centrala stadsdelar och sĂ€rskilt de i vattennĂ€ra lĂ€gen vilket gör att konkurrensen om marken i dessa omrĂ„den Ă€r stor. Vad kryssningstrafiken och egentligen all hamnverksamhet har för roll i den framtida staden Ă€r en relevant frĂ„ga som bör behandlas.

Planeringen av stora infrastrukturprojekt styrs av speciallagar och miljöbalken vilka stÀller stora krav pÄ att allmÀnheten ska ges insyn och möjlighet att pÄverka genom bland annat samrÄd. En grupp som lÀtt missas i denna process Àr de minderÄriga som ofta har helt skilda intressen frÄn övriga grupper i samhÀllet. FN:s barnkonvention stÀller krav pÄ att landet ska ta hÀnsyn till barnens intressen i alla beslut som rör barn. För att tillgodose barnens intressen i planeringsprocessen har sÀrskilda barnkonsekvensanalyser börjat tillÀmpas. Nya infrastrukturprojekt kan leda till att barnen blir Ànnu mer begrÀnsade pÄ grund av att nya barriÀrer uppstÄr.

Planeringen av stora infrastrukturprojekt styrs av speciallagar och miljöbalken vilka stÀller stora krav pÄ att allmÀnheten ska ges insyn och möjlighet att pÄverka genom bland annat samrÄd. En grupp som lÀtt missas i denna process Àr de minderÄriga som ofta har helt skilda intressen frÄn övriga grupper i samhÀllet. FN:s barnkonvention stÀller krav pÄ att landet ska ta hÀnsyn till barnens intressen i alla beslut som rör barn. För att tillgodose barnens intressen i planeringsprocessen har sÀrskilda barnkonsekvensanalyser börjat tillÀmpas. Nya infrastrukturprojekt kan leda till att barnen blir Ànnu mer begrÀnsade pÄ grund av att nya barriÀrer uppstÄr. Men nya vÀgar och jÀrnvÀgar behöver inte alltid medföra en försÀmring om utformningen sker pÄ ett vÀlplanerat sÀtt dÀr hÀnsyn till barnens behov tas redan i tidiga planerings- och utredningsskeden. Syftet med examensarbetet Àr att sammanfatta den kunskap som finns om infrastrukturplanering och dess pÄverkan pÄ barn och ungas nÀrmiljö, sÀkerhet och rörelsemönster.

Bakgrund och problem: Betra?ffande de svenska fastighetsbolagen finns det ett tomrum i studier ga?llande vilka faktorer som ligger bakom valet av kapitalstruktur. Fo?r bolag med ho?g skuldsa?ttningsgrad som vill utnyttja ha?vsta?ngseffekten blir la?nat kapital viktigt, men om nu mo?jligheten till att finansiera sig a?r begra?nsad, vilka alternativa finansieringsformer finns da? mot den traditionella bankkrediten? Skulle det vara ba?ttre fo?r bolagen att enbart anva?nda sig av eget kapital fo?r att slippa ra?ntekostnaderna? Eftersom bankerna i samband med finanskrisen 2008 och den pa?ga?ende eurokrisen tvingats strama a?t sin kreditgivning.Syfte: Syftet med studien a?r att beskriva hur svenska fastighetsbolags kapitalstruktur fo?ra?ndrats o?ver en angiven period samt beskriva ta?nkta bakomliggande orsaker.Avgra?nsningar: Studien har avgra?nsats sig till fastighetsbranschen och svenska fastighetsbolag. Vidare har studien avgra?nsats till bolag som varit bo?rsnoterade pa? Stockholmsbo?rsen fra?n 2005 till 2012 med huvudverksamhet inriktad pa? fastighetsfo?rvaltning och uthyrning.

Rapportens syfte Àr att arbeta fram förslag till en hÄllbar förnyelse av bostadsomrÄdet Gulsparven i TrollhÀttan, pÄ uppdrag av AB Eidar TrollhÀttans bostadsbolag. I dagslÀget har omrÄdet energirelaterade problem och Àr i behov av upprustning. För att komma fram till goda lösningar har litteratur- ochinformationsstudier, intervjuer med erfarna personer samt inventeringar av omrÄdet gjorts. Förslagen ÄskÄdliggörs i form av ritningar samt 3D-vyer.Fyra förslag till förnyelse har tagits fram med olika grad av ÄtgÀrder, dÀr tvÄ av dem krÀver en omprövad detaljplan. Generella ÄtgÀrder, vilket gÀller i samtliga förslag, Àr betydelsefulla lösningar för att vÀxa mot rollen som ett hÄllbart bostadsomrÄde.

Bakgrund och problem: Ambitionen att ?ka effektiviteten i offentlig verksamhet och kritik mot befintlig styrning har lett till framv?xten av flera reformer under de senaste decennierna. Svensk offentlig sektor har sedan 1980-talet pr?glats av en id?samling som g?r under namnet New Public Management (NPM). Under 2010-talet introducerades konceptet tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) som en reaktion p? oavsedda effekter av NPM.

Den hÀr rapporten beskriver hur man med hjÀlp av olika tekniska hjÀlpmedel monterade pÄ en cykel kan mÀta och senare analysera olika trafiksituationer. Syftet har varit att försöka fÄ klarhet i hur en instrumenterad cykel fungerar, vilken utrustning som behövs, hur den ska anvÀndas och vilket resultat man kan förvÀnta sig att fÄ ut frÄn mÀtningar med en sÄdan cykel. Tanken Àr att cykeln ska kunna anvÀndas bÄde för att studera cykelvÀgarnas fysiska utformning och trafikanters beteende varför den utrustas med tvÄ stycken videokameror, en riktad framÄt med syfte att filma det som cyklisten ser och en riktad bakÄt med uppgift att filma de trafikanter som rör sig bakom cyklisten. För att lagra information om cykelns position och hastighet tillsammans med uppgifter om exakt nÀr man befann sig pÄ den platsen anvÀndes en GPS-mottagare framtagen för fÀrdloggning, Exylog. För att enkelt kunna tolka insamlade data frÄn GPS och videokameror behöver dessa sammanstÀllas och redovisas pÄ ett enkelt och tydligt sÀtt.

Detta examensarbete har genomförts i samarbete med VÀrmex AB dÀr vi har haft Anders Ericsson som handledare, och Peter Hansson (Sweco) som handledare frÄn skolan, Kungliga tekniska högskolan i Haninge.Idag Àr energianvÀndningen i flerbostadshus en stor frÄga att ta itu med, och för varje byggnadsprojekt skall en energideklaration som visar mÀngd köpt energi göras. Vi strÀvar idag efter att minska energianvÀndningen i flerbostadshus med 50 % till 2050. I denna analys beskriver vi vilka ÄtgÀrder man kan ta an för att minska just energianvÀndningen i ett specifikt flerbostadshus belÀgen i kommunen Nacka i Stockholm.DÄ denna byggnad stÄtt frÄn Är 1949 utan större underhÄllning har det visat sig att byggnaden stÄr över BBRs krav gÀllande energianvÀndning (90 kWh/m2), och stor anledning Àr klimatskalet. KÀllor visar Àven att delar av klimatskalet sÄ som fasad etc. bör Àndras inom 30 Är efter det att det byggts, vilket inte har gjorts.Vi har genom en programvara, VIP-Energy valt att utföra denna analys.

Kollaborativ konsumtion a?r en slags ekonomi som handlar om att ma?nniskor konsumerar genom att hyra, dela, byta eller la?na saker av varandra. Den ha?r rapporten handlar om hur en sa?dan typ av konsumtion skulle kunna implementeras och utvecklas i stadsbebyggelse. Fo?r att underso?ka detta gjordes en fallstudie o?ver stadsdelen Norra Djurga?rdsstaden som a?r ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholm med fokus pa? miljo? och ha?llbarhet.

Kryssningstrafiken vĂ€xer kraftigt i Skandinavien och Göteborg Ă€r inte ett un-dantag. Göteborg har det senaste decenniet gĂ„tt frĂ„n att vara en relativt obetydlig kryssningsdestination till att bli en av de medelstora i Östersjö- och NordsjöomrĂ„det. Utöver denna ökning finns ett mĂ„l om att dubblera antalet anlöp till 2020. Samtidigt vĂ€xer Göteborgs centrala stadsdelar och sĂ€rskilt de i vattennĂ€ra lĂ€gen vilket gör att konkurrensen om marken i dessa omrĂ„den Ă€r stor. Vad kryssningstrafiken och egentligen all hamnverksamhet har för roll i den framtida staden Ă€r en relevant frĂ„ga som bör behandlas.

Problematisk skolfr?nvaro ?r ett v?xande problem, b?de i Sverige och internationellt. H?g fr?nvaro resulterar i l?gre m?luppfyllelse, ?kar sv?righeterna att i vuxenlivet komma in p? arbetsmarknaden, samt ?kar risken f?r exempelvis missbruk, kriminalitet och psykiska besv?r. Forskning inom omr?det skolfr?nvaro har tidigare fr?mst fokuserat p? riskfaktorer och konsekvenser av fr?nvaro, samt behandlingsmetoder n?r skolfr?nvaron ?r ?ngestrelaterad. Detta har genererat ett i viss m?n individinriktat perspektiv.