Syftet med studien var att undersöka SPIRA-projektets deltagares uppfattningar om motivation och uppfattningar om projektets eventuella pÄverkan pÄ motivationen. Samt uppfattningar hos nÄgra tidigare deltagare i projektet. SPIRA-projektets syfte Àr att stÀrka kompetensen hos sina deltagare och mÄlgruppen Àr individer som varit arbetslösa i ett Är eller mer, alternativt sjukskrivna i minst sex mÄnader. Tidigare forskning inom arbetslöshet och motivation tyder pÄ att de individer som drivs av en motivation med en hög grad autonomi har en större chans att vara lyckosamma. De anses Àven vara mer ihÀrdiga i sitt arbetssökande och har ett högre vÀlmÄende Àn de som drivs av motivation med en lÄg grad autonomi.

Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsgivare och fackföreningar uppfattar Àldre arbetskraft och dess möjligheter respektive hinder att arbeta lÀngre. Resultatet visade att det finns stora variationer mellan olika arbetsgivares och olika fackföreningars uppfattningar om Àldre i yrkeslivet. Framförallt framkom det att förutsÀttningarna Àr olika mellan tjÀnstemÀn och yrkesmÀn. De stora skillnaderna mellan dessa yrkesgrupper ligger i faktorer som hÀlsa och kompetens. Studien visade ocksÄ pÄ olika behov hos privata och offentliga arbetsgivare.

Detta examensarbete har som syfte att ta reda pÄ nÀr elever upplever att de blir bedömda i naturkunskap respektive nÀr lÀrare bedömer sina elever i naturkunskap för att se om det finns nÄgon överensstÀmmelse vid jÀmförelse av svaren. Undersökningen innefattar ocksÄ frÄgan om vad elever tycker att de borde bli bedömda pÄ. Anledningen bakom syftet Àr en vilja att veta om och var kommunikationen mellan lÀrare och elever brister i frÄga om bedömning. Fokus i detta arbete Àr elevers uppfattningar av bedömning i gymnasieskolan. Genom en enkÀtundersökning bland fem klasser och deras fyra lÀrare, tillsammans med relevant litteratur, har vi kommit fram till att prov och aktivitet i klassrummet Àr de moment som sÄvÀl lÀrare som elever tycker Àr viktigast vid bedömningen.

En förutsÀttning för att elever ska kunna tillÀgna sig kunskap Àr att de förstÄr det som lÀrarna sÀger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fÄtt delge sina uppfattningar om sina lÀrares sÀtt att tala i undervisningen genom att besvara en enkÀt. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningssprÄket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lÀrares sprÄk och om lÀrarnas undervisningssprÄk pÄverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt Àr positiva till lÀrares sÀtt att tala, men att mÄnga av dem inte alltid förstÄr vad lÀrarna sÀger. Eleverna ger dÀrmed uttryck för att vara beroende av lÀrarnas undervisningssprÄk och menar att det pÄverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutÀndan ocksÄ deras inlÀrning. .

Studiens syfte var att undersöka hur elever med diagnosticerade lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och/eller koncentrationssvĂ„righeter uppfattar det stöd de fĂ„r pĂ„ gymnasieskolan. Vidare undersöktes likheter och skillnader mellan elever som har lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och elever som har koncentrationssvĂ„righeter. Även genusaspekten studerades vad gĂ€ller likheter och skillnader i uppfattningar. En fenomenografisk ansats och kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer anvĂ€ndes som datainsamlingsmetod. Respondenterna lĂ€ste alla sitt tredje och sista Ă„r pĂ„ sina yrkesinriktade gymnasieutbildningar.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka och beskriva de uppfattningar elever har om sitt lÀrande. Vilka förutsÀttningar behövs för att eleverna ska tÀnka och förstÄ det livslÄnga lÀrandet, att lÀra för livet. I arbetet ges lÀsaren en teoretisk genomgÄng om bland annat vÄran lÀroplan för de frivilliga skolformerna dÀr det stÄr att skolan ska ge en grund för livslÄngt lÀrande, betygen, tidens betydelse och vad eleverna förvÀntas tycka om skola. Studien har genomförts enligt en kvalitativ metod med intervjuer av tre före detta elever till mig och enkÀter till tvÄ klasser pÄ den skola jag undervisar. Sammanfattningsvis tyder resultaten pÄ att mÄnga komponenter behöver överrensstÀmma för att eleverna ska lÀra för livet och komponenter som jag som lÀrare bör vara medveten om. Eleverna behöver bli berörda för att minnas och dÄ bör man bland annat koppla ihop det teoretiska med det praktiska..

Syftet med studien har varit att unders?ka hur l?rarnas praktiker ser ut i relation till fritidshemmets kompensatoriska uppdrag i olika socioekonomiska omr?den. Vi ville identifiera vilka m?jligheter och hinder som l?rarna st?ter p? i sin vardag f?r att uppfylla fritidshemmets kompensatoriska uppdrag. Vidare ville vi synligg?ra l?rarnas syn p? det kompensatoriska uppdraget p? fritidshem och hur de arbetar med uppdraget p? olika socioekonomiska platser.

Demokratiuppdraget Àr ett komplext uppdrag som innebÀr att skolan ska förmedla och förankra grundlÀggande demokratiska vÀrden hos eleverna. Dock stÄr det inte tydligt i styrdokumenten om vad det innebÀr och hur det ska gÄ till, det Àr upp till varje skola och lÀrare att tolka. Syftet med den hÀr fenomenografiska undersökningen har varit att skapa kunskap om variationen i uppfattningar av demokratiuppdraget hos gymnasielÀrare utefter frÄgestÀllningen: Hur ser variationen i uppfattningar av demokratiuppdraget ut nÀr det gÀller innebörder av demokratiuppdraget samt nÀr det gÀller arbetet meddemokratiuppdraget? Genom att genomföra fem intervjuer med gymnasielÀrare har jag funnit fyra uppfattningskategorier gÀllande innebörden av demokratiuppdraget:? att demokratiuppdraget innebÀr förstÄelse för hur demokratiskt liv Àr som en helhetssyn,? att demokratiuppdraget innebÀr elevernas delaktighet och inflytande,? att demokratiuppdraget innebÀr att lÀra ett demokratiskt förhÄllningssÀtt genom kunskaper och övning och? att demokratiuppdraget innebÀr demokratiskt bemötande och demokratiska relationer,och tre uppfattningskategorier gÀllande uppfattningen av arbetet med demokratiuppdraget:? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom elevernas delaktighet,? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom lÀraren som demokratisk förebild och? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom att engagera samhÀlletTrots ett ringa urval av lÀrare anser jag att jag har funnit relevanta uppfattningar gÀllande innebörden av demokratiuppdraget samt arbetet med demokratiuppdraget och mina fynd har hjÀlpt mig, och hjÀlper förhoppningsvis Àven lÀsaren, att fÄ en större insikt i hur begreppet demokratiuppdraget kan tolkas pÄ flera olika sÀtt. Faktumet att det kan tolkas pÄ flera olika sÀtt kan tÀnkas vara hjÀlpsamt att reflektera över i samtal gÀllande demokratiuppdraget med kollegor och elever..

Denna studie syftar till att unders?ka rektorers, specialpedagoger och fritidsl?rares perspektiv p? st?det f?r extra anpassningar till elever p? fritidshemmet. Vi har i denna studie utg?tt fr?n dessa fr?gest?llningar: - Hur ser rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare p? st?d f?r extra anpassningar p? fritidshemmet? - Vilka utmaningar eller m?jligheter finns det i verksamheten f?r att st?dja elever med behov av extra anpassningar enligt rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare? Samtliga av skolans verksamheter ska i enlighet med l?roplan anpassa sin verksamhet till elevernas behov. F?r att samla in v?rt empiriska material har vi anv?nt oss av kvalitativ metod d?r vi genomf?rt semistrukturerade intervjuer.

För att bidra till dagens antimobbningsarbete som sker ute pÄ skolor ser vi att barnens perspektiv bör lyftas fram. Vi tar upp olika forskare och deras definition och syn pÄ fenomenet mobbning. HÀr lyfter vi Àven fram fyra olika perspektiv som vi anvÀnder i vÄrt analysarbete. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka barns uppfattningar kring fenomenet mobbning, varför det uppstÄr och hur man kan stÀvja det. Barns perspektiv Àr betydelsefullt i vÄrt arbete dÄ det Àr barns uppfattningar vi vill lyfta fram med vÄr studie.Vi har anvÀnt oss av en fenomenografisk kvalitativ metodansats dÀr vi intervjuade Ätta grupper med tre tioÄriga barn i varje grupp. Dessa barn fick dessutom enskilt fylla i en enkÀt innehÄllande tre frÄgor.

Begreppet hÄllbar utveckling har allt sedan Brundtlandrapporten Är 1987 blivit mer och mer anvÀntöver hela vÀrlden. Begreppet kan dock definieras pÄ mÄnga olika sÀtt och uppfattas olika av olikaaktörer i samhÀllet. Ambivalensen kring begreppet har pÄ en internationell nivÄ lett till svÄrlöstakonflikter mellan stater. En aspekt som dock verkar mindre vÀl utforskad Àr hur medborgare pÄlokal nivÄ uppfattar begreppet hÄllbar utveckling och varifrÄn de fÄr sina uppfattningar. Huruniversitetsstudenter uppfattar begreppet Àr sÀrskilt intressant att undersöka dÄ utbildningssystemetÀr ett effektivt medel för att förÀndra mÀnniskors tankesÀtt i en hÄllbar riktning.Denna kandidatuppsats i kulturgeografi har som syfte att komparativt undersöka studentersuppfattningar av begreppet hÄllbar utveckling i Ryssland och Sverige samt undersöka möjligaförklaringar till varför begreppet uppfattas som det gör.

Följande studie undersöker i vilken utstrÀckning parterna i trepartsförhÄllandet Upsala Nya Tidning, annonsör och lÀsare har överensstÀmmande Äsikter om vad som Àr viktigt i relationen, samt hur vÀl de kÀnner till varandras uppfattningar. Vi vÀljer att studera förhÄllandet ur ett trepartsperspektiv dÄ de mer traditionella tvÄpartsförhÄllandena inte Àr tillrÀckliga för att beskriva den komplexa verkligheten. Studien utgÄr frÄn UNT:s printupplaga, men skildrar Àven skillnader mellan den och webbupplagan. Ett representativt urval av varje part tillfrÄgades via en enkÀtundersökning vad de sjÀlva tycker Àr viktigt och vad de uppfattar Àr viktigt för övriga parter. Resultatet visar pÄ att parterna inte har överensstÀmmande Äsikter om vad som Àr betydelsefullt i relationen.

Alla som arbetar inom skolans verksamhet, dÀr fritidshemmet ingÄr, ska utifrÄn lÀroplan och styrdokument verka för att alla elever ska utvecklas till demokratiska medborgare. I den hÀr studien avgrÀnsas det demokratiska uppdraget till att handla om delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Genom tidigare forskning sÄ tas flera faktorer upp som kan frÀmja eller hindra demokratiarbete i skolan. Elever i Ärskurs 3 frÄn tvÄ fritidshem har i gruppintervjuer delgett sina uppfattningar kring deras delaktighet och inflytande över verksamheten. I studien har 14 elever intervjuats och delgett sin bild av hur demokratiska processer fÄr utrymme och praktiseras pÄ fritidshemmet.

Bakgrund: Deltagandet i den fria leken Àr ytterst viktigt för barn. Det Àr dÀr de trÀnar sina sociala fÀrdigheter tillsammans med andra. Genom leken lÀr barnen kÀnna sig sjÀlva och sin omvÀrld. För att fungera i dagens samhÀlle krÀvs det en god social förmÄga dÄ vi i allt större utstrÀckning jobbar och lever nÀra varandra. Skolan har ett lika stort ansvar att uppnÄ bÄde de sociala- och kunskapsmÀssiga mÄlen.

Bakgrund: Bakgrunden beskriver hur sjuksköterskor bemöter patienter med missbruk och beroende. Den beskriver Àven vikten av en frÀmjande vÄrdrelation samt hur patienter med missbruk och beroende önskar bli bemötta av sjuksköterskor inom beroendevÄrd.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av att vÄrda patienter med missbruk eller beroende med fokus pÄ bemötandet i vÄrdrelationen.Metod: Fem sjuksköterskor, yrkesverksamma inom beroendevÄrd, intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet lÀggs fram genom tvÄ kategorier, Sjuksköterskors beskrivningar av hur de förhÄller sig till patienter med missbruk eller beroende.  Denna kategori har fem subkategorier. Den andra kategorin Àr Sjuksköterskors önskan att göra gott för patienter med missbruk eller beroende.