I denna studie undersöktes implementeringen av verktyget 5S pÄ ett anonymt distributionsföretag som vi valt att benÀmna Distrib. Syftet med studien var att undersöka hur vÀl implementeringen av verktyget 5S har fungerat för att förbÀttra ordning och reda i företagets lagerverksamhet. Den undersökningsmetod som anvÀnts bestod av semistrukturerade intervjuer av respondenter pÄ tvÄ av verksamhetens lager samt ledningen. I dessa intervjuer har fokus legat pÄ hur implementeringen genomförts, Äsikter om genomförandet samt resultatet av denna implementering.De teorier studien baserats pÄ var av relevans och kunde stÀllas mot den empiri som samlats genom intervjuerna. Med dessa intervjuer kan vi se att ledningen och medarbetarna haft delade Äsikter och uppfattningar om genomförandet samt resultatet av implementeringen.

Inom gymnasieskolan lÀggs allt större vikt vid jÀmstÀlldhet. Uppsatsens syfte Àr att undersöka elevers uppfattningar om jÀmstÀlldhetsarbete inom gymnasieskolan. För att besvara syftet gjordes kvalitativa intervjuer med 14 elever (sju pojkar och sju flickor) vid en stor gymnasie-skola i Sverige. DÀrutöver intervjuades ordföranden för elevernas jÀmstÀlldhetsgrupp samt en av skolans tvÄ s.k. jÀmstÀlldhetspedagoger.

Syftet med studien Àr att undersöka hur barns uppfattningar kring aggregationsformer som fenomen förÀndras genom nÄgra enkla aktiviteter med is (fast form), vatten (flytande form) och vattenÄnga (gasform) samt hur barnen skapar mening kring aggregationsformerna. Denna studie Àr gjord ur ett utvecklingspedagogiskt perspektiv, en gren ur fenomenografin. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa observationer i barngrupp och data har samlats in genom fÀltanteckningar. Barnen har observerats under tvÄ aktiviter; experimentet FrÄn is till Änga och leken Molekylleken. Experimentetet genomfördes tvÄ gÄnger, en gÄng innan och en gÄng efter leken.

SyfteDenna studie syftar till att undersöka privatpersoners uppfattningar om Rosa Bandet-kampanjen. Den underliggande teorin i studien Àr Stuart Halls encoding/decoding-modell. De metoder som anvÀnts för undersökningen Àr fokusgrupper kombinerat med en kampanjanalys med utgÄngspunkt i Lars Palms synsÀtt om budskapsstrategier. Materialet som studerats Àr fyra olika kampanjmaterial, tvÄ filmer och tvÄ annonser, frÄn Rosa Bandet-kampanjen mellan Är 2011 och 2014. Studien Àr en kvalitativ mottagarstudie, vilket innebÀr att mottagarnas uppfattning och tolkning varit det centrala i undersökningen.ResultatEfter en inkodningsundersökning av Rosa Bandets kampanjmaterial och en avkodningsundersökning genom en fokusgrupp har studien visat att privatpersoners uppfattningar i hög grad stÀmmer överens med hur Rosa Bandet-kampanjen vill uppfattas..

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogernas uppfattningar om den fria leken i förskolans verksamhet. En genomgĂ„ng görs av lekens betydelse i det tĂ€nkande som nĂ„gra pedagogiska förgrundsgestalter anses ha stĂ„tt för. Med hĂ€nvisning till tidigare forskning lyfts vissa sĂ€rdrag i leken fram och kopplingar görs till lekens betydelse för barnets utveckling och lĂ€rande. Även lekens stĂ€llning i lĂ€roplanen för förskolan belyses. Teoretiskt grundas undersökningen frĂ€mst hos förgrundsgestalterna Fröbel och Vygotskij, vilket ocksĂ„ lett till ett socialkonstruktivistiskt metodperspektiv.

NÀr Lpfö (1998) reviderades 2010 tillkom ett nytt kapitel och det systematiska kvalitetsarbetet blev en del av alla förskolors arbete i Sverige, dÀr Lpfö (1998 rev. 2011) pekar pÄ att det Àr nÄgot som ska ske kontinuerligt. Detta arbete Àr det förskollÀrarna samt förskolechefen som har ansvar för att det genomförs. Studiens syfte Àr dÀrför att se vilka uppfattningar som förskollÀrare och förskolechefer har samt vilka arbetssÀtt de anvÀnder sig av i utförandet av det systematiska kvalitetsarbetet. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr ifrÄn Àr: Vilken uppfattning har förskollÀrarna respektive förskolecheferna kring kvalitet och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan? Vad kÀnnetecknar de arbetssÀtt som de olika förskolorna anvÀnder sig av i det systematiska kvalitetsarbetet? Hur ser samspelet och ledarskapet ut kring det systematiska kvalitetsarbetet mellan förskollÀrare och förskolechefen i verksamheten? Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod dÀr förskollÀrare och förskolechefer intervjuas med öppna frÄgor för att fÄ fram personliga Äsikter och tankar.

Studier om alternativa verktyg för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter har tidigare utgÄtt frÄn elevperspektiv samt ur specialpedagogers och speciallÀrares perspektiv. Den hÀr studiens syfte har varit att belysa klasslÀrares uppfattningar om alternativa verktyg för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter i klassrummet. I vÄr studie har vi belyst hur klasslÀrare uppfattar sin egen kunskap och sitt arbete med alternativa verktyg för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter avseende mÄluppfyllelse och delaktighet. För att ta reda pÄ dessa uppfattningar har vi anvÀnt en fenomenografisk ansats och genomfört kvalitativa intervjuer med 16 klasslÀrare i grundskolan.  Vi har anvÀnt en fenomenografisk analysmodell för att fÄ syn pÄ de olika uppfattningarna. Vi har tolkat uppfattningarna utifrÄn specialpedagogiska perspektiv.

Studiens övergripande syfte var att ta reda pÄ nÄgra lÀrares uppfattningar och upplevelser om problematiska situationer i klassrummet. Avsikten var att fÄ kunskap om vad det Àr mer som hÀnder i klassrum bortsett frÄn den traditionella undervisningen. Studien bygger pÄ fyra grundskollÀrares utsagor om deras egen arbetssituation. Undersökningens empiriska grund utgörs av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkommer att elevernas brott mot den traditionella undervisningen anses vara ett problem i klassrummet.

I media förs en debatt om var lÀrande bör ske samt hur det ska gÄ till. Utomhusundervisning kan vara en tÀnkbar lÀrandemetod. PÄ senare tid har det blivit allt mer inne att vara ute bland skolans lÀrare. Denna studies syfte Àr att belysa vilka uppfattningar lÀrare har om undervisning utomhus och dess betydelse för elevers lÀrande. Eftersom dagens skola Àr mÄlstyrd sÄ Àr det upp till varje lÀrare att sjÀlv avgöra hur undervisningen ska utformas.

BAKGRUND: Matematik har alltid varit ett viktigt Àmne under historiens gÄng. FrÄn börjananvÀndes matematik som ett redskap för att lösa olika problem i vardagen. Vad hÀnde sedan,varför blev matematiken sÄ fokuserad pÄ algoritmer och tal? MÄnga gÄnger upplevs det somelever inte ser sitt eget lÀrande, de reflekterar inte över det de lÀr i skolan. Det viktigaste föreleverna Àr att rÀkna sÄ mÄnga sidor i boken som möjligt och rÀknandet blir en tÀvling dememellan.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

Detta arbete handlar om lÀrare och elevers uppfattningar om könsdifferentierad idrottsundervisning. Denna studie syftar till att lyfta fram lÀrarnas och elevernas positiva och negativa uppfattningar om könsdifferentierad idrottsundervisning. De frÄgestÀllningar som arbetet utgÄtt ifrÄn Àr; vilka uppfattningar har lÀrarna och eleverna pÄ de tre skolor vi besökt angÄende könsdifferentierad idrottsundervisning? Det innebÀr att vi Àven stÀllt oss frÄgor som; Vilka elever skulle, enligt de intervjuade lÀrarna, gynnas av könsdifferentierad undervisning. Vilka skÀl anger lÀrarna och eleverna till varför man ska eller inte ska bedriva könsdifferentierad idrottsundervisning? Den insamlingsmetod som anvÀnts för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar Àr intervjuer med strukturerade frÄgor.

DÄ det stÀndigt kommer nya tips om hur man skall förhÄlla sig till mat, mÄltider och kost ökarÀven kraven pÄ att vi mÀnniskor mÄste bli mer kunniga inom omrÄdet sÄ att vi lÀttare kanförhÄlla oss till all information vi möter. Genom Skolverkets kursplaner (2011a) finns det ettkrav pÄ skolan att undervisa om hÀlsa kopplat till matvanor. Med anledning av detta har jagvalt att undersöka hur en lÀrare i hem- och konsumentkunskap, en lÀrare i idrott och hÀlsasamt tio elever ser pÄ undervisningen om hÀlsa kopplat till kost. Syftet med denna studie Àr attundersöka elevers och lÀrares uppfattningar kring mÄltider och hÀlsa. Uppsatsen syftar Àventill att undersöka om det finns nÄgot samarbete mellan Àmnena hem- och konsumentkunskapoch idrott och hÀlsa dÄ det kommer till undervisning om matvanor och hÀlsa.De resultat jag fÄtt fram visar att lÀraren i hem- och konsumentkunskap lÀgger mer fokus pÄhÀlsa i samband matvanor Àn vad lÀraren i idrott och hÀlsa gör.

RevisionsberÀttelsen Àr ett standardiserat dokument dÀr revisorn presenterar de resultat som framkommit i revisionen. Syftet med revisionsberÀttelsen Àr att ge företagets finansiella information en ökad trovÀrdighet och utgör tillsammans med Ärsredovisningen ett underlag för beslutsfattande rörande företaget. Utan revisionsberÀttelsen Àr det svÄrt för anvÀndare av Ärsredovisningen att avgöra om den Àr fullstÀndig och rÀttvisande. Uppsatsens syfte Àr att genom enskilda anvÀndares uppfattningar synliggöra och ge en djupare förstÄelse för revisionsberÀttelsens betydelse för anvÀndarna. Uppsatsen behandlar Àven revisionsberÀttelsens betydelse för anvÀndarnas förtroende till företaget.