Syftet med studien har varit att undersöka hur studiens elever uppfattar specialpedagogik, exkluderande eller inkluderande.Studien har inspirerats av den fenomenografiska ansatsen i den mĂ„n att det Ă€r uppfattningar den Ă€r intresserad av. Genomförandet av studien gjordes med djupintervjuer av sex stycken elever pĂ„ ett yrkesprogram i en gymnasieskola i södra Sverige.Data samlades in och analyserades med hjĂ€lp av en kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultatet Ă€r indelat i tre centrala kategorier, Pedagogen och lĂ€randet, skolan och undervisningen och specialpedagogik och presenteras utifrĂ„n dem.Resultatet visar bland annat att den viktigaste faktorn för att elever ska uppfatta sin studiesituation som bra Ă€r goda relationer, bĂ„de med lĂ€rarna och andra elever. Även att fĂ„ vara tillsammans, inkluderade i alla undervisningssituationer.Förhoppningen med studien Ă€r att den ska kunna medverka till att fler blir medvetna om vad som pĂ„verkar elever i behov av stöds skolsituation beroende pĂ„ hur de blir bemötta av pedagoger, specialpedagoger och elever i deras skolmiljö. .

LÀrande Àr en faktor som kommit att utgöra en allt större del av förskolans verksamhet. Detta lÀrande kan inte ske utan vissa förutsÀttningar. Trygghet Àr en sÄdan förutsÀttning. Syftet med denna studie var att undersöka sju pedagogers uppfattningar om trygghet i förskoleverksamheten. FrÄgestÀllningen som behandlade detta syfte var: Vad handlar, enligt pedagogerna, trygghet i förskolan om? Hur uppfattar pedagogerna sin trygghetsmedvetenhet vid lÀrande? Hur anser pedagogerna att barnen uppvisar sitt trygghetsbehov i förskolan? Pedagogernas uppfattningar samlades in genom sju kvalitativa intervjuer.

I förskolans uppdrag Lpfö 98 (red, 2010) beskrivs att "barn ska utveckla sin motorik, koordinationsförmÄga och förstÄelse för sin kropp, samt utveckla en förstÄelse för vikten av att vÀrna om sin hÀlsa och sitt vÀlbefinnande". Vi som framtida pedagoger har dÀrmed ett stort ansvar att stimulera barns rörelsebehov. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger ser pÄ barns rörelsebehov.Studien baseras pÄ en fenomenografisk metodansats. Fenomenografin beskriver hur mÀnniskor uppfattar ett fenomen utifrÄn dess erfarenheter och kunskaper. För att fÄ information till vÄr undersökning har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med fyra olika pedagoger pÄ fyra olika förskolor.

Syftet med arbetet Àr att synliggöra uppfattningar hos förÀldrar med irakisk invandrarbakgrund kring matematik och barns matematiklÀrande. Med detta arbete vill vi frÀmja ett gott samarbete mellan förÀldrar och lÀrare pÄ skolan med avseende pÄ matematiklÀrande. Undersökningen genomfördes pÄ tre olika mÄngkulturella skolor i Malmö kommun och baserades pÄ enkÀter och intervjuer. Resultatet visade att förÀldrarna Àr lite insatta i hur matematikundervisningen gÄr till pÄ i barnens skolor och att majoriteten Àr nöjd med barnens matematiklÀrande. Samarbetet mellan skola och hem upplevs vara bra av bÄde förÀldrar och lÀrare.

Problemformulering: Forskning visar att hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder bÄde kan förbÀttra medarbetares hÀlsa och utveckla verksamheten. DÄ man aktivt arbetar med att utveckla hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder Àr det vÀsentligt med en stÀndig utvÀrdering. Det finns mycket beskrivet i forskningen kring hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder pÄ arbetsplatsen dock finns det inte mycket kring personalansvarigas uppfattningar och förvÀntningar av dessa ÄtgÀrder. Syfte: Undersöka vad personalansvariga har för uppfattningar om och förvÀntningar av hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder för personalen. Metod: Studien valdes att göras med en kvalitativ ansats och med grundad teori som forskningsdesign.

I uppsatsen diskuterar vi begreppet matematiksvÄrigheter utifrÄn olika perspektiv samt redogör för analysen av en enkÀtundersökning, riktad till lÀrare i skolÄr 1-6, om detta begrepp. Bakgrund: Vi valde att skriva om matematiksvÄrigheter för att vi bÄda Àr intresserade av att fÄ mer kunskap om hur man kan arbeta med elever som har matematiksvÄrigheter. Vi har upplevt att det inte ges tillrÀckligt med stöd till dessa elever dÄ det oftast satsas mer pÄ elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Syfte: VÄrt syfte var att undersöka begreppet matematiksvÄrigheter utifrÄn lÀrares olika erfarenheter och synsÀtt. Vi ville Àven undersöka vilka olika arbetssÀtt som anvÀnds nÀr elever har matematiksvÄrigheter.

The aim of this study was to describe and analyse the perceptions that ten 12-15 yearold pupils with special educational need, who had been assigned a personal computer, have about Information and Communication Technology (ICT) in the learning process. Data was collected by personal interviews and observations. Sociocultural perspective and phenomenographic research approach were used as theoretical and methodological frameworks in analyzing and understanding the result. The major conclusions were that most respondents perceived the computer as beneficial assistive technology for learning, but some felt singled out by having a computer to assist in learning. Students had various opportunities to succeed in using their tool depending on e.g.

En förutsÀttning för att elever ska kunna tillÀgna sig kunskap Àr att de förstÄr det som lÀrarna sÀger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fÄtt delge sina uppfattningar om sina lÀrares sÀtt att tala i undervisningen genom att besvara en enkÀt. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningssprÄket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lÀrares sprÄk och om lÀrarnas undervisningssprÄk pÄverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt Àr positiva till lÀrares sÀtt att tala, men att mÄnga av dem inte alltid förstÄr vad lÀrarna sÀger. Eleverna ger dÀrmed uttryck för att vara beroende av lÀrarnas undervisningssprÄk och menar att det pÄverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutÀndan ocksÄ deras inlÀrning. .

Avund bland anstÀllda Àr en negativ emotion som drivs av att anstÀllda jÀmför sina kvaliteter och prestationer med varandra. Syftet med studien var att undersöka om kÀnslor av avund, sÄvÀl att avundas som att bli avundad, Àr associerade med uppfattningar om psykosociala faktorer pÄ kvinnodominerade arbetsplatser. Undersökningens deltagare bestod av 127 kvinnor inom vÄrdsektorn i Mellansverige. Deltagarnas uppfattningar om psykosociala faktorer i arbetslivet mÀttes med mÀtinstrumentet QPSnordic. Deltagarna fick Àven besvara Ätta pÄstÄenden ur Workplace envy som mÀter tvÄ dimensioner av avund.

Sedan en tid tillbaka har en kommun i StockholmsomrÄdet infört motorisk screening för samtliga barn i förskoleklass. Syftet med föreliggande studie var att undersöka tio pedagogers uppfattningar och upplevelser av denna screening. UtifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv genomfördes kvalitativa intervjuer som sedan analyserades. Resultatet visar att pedagoger upplever motorisk screening som meningsfull samt att de ser ett starkt samband mellan barns motoriska fÀrdigheter och deras skolprestationer. Det framkommer Àven tydligt att pedagogerna i föreliggande studie delar kommunens strÀvan att det Àr betydelsefullt att tidigt upptÀcka barn med motoriska svÄrigheter och erbjuda dem rÀtt stöd och ÄtgÀrder.

Hur pÄverkar kulturen det kliniska arbetsterapeutiska arbetet med mÀnniskor frÄn en annan kulturell bakgrund? Den/de referens-ram/ar arbetsterapeuter anvÀnder sig av kommer, Ätminstone oftast, frÄn vÀstvÀrlden med de vÀrderingar och normer som finns hÀr. I östasiatiska kulturer finns en delvis annan ?tids- och jag-uppfattning? Àn i vÀstvÀrlden. Om vÀrderingar och normer inte stÀmmer med patienternas finns en risk att behandlingen inte blir av tillrÀckligt god kvalitet.SmÀrtpatienter Àr en stor patientgrupp i primÀrvÄrden.

VÄr intention var att undersöka lÀrares uppfattningar av genrepedagogik. Denna pedagogik vilade pÄ tre ben, en teori om lÀrande, en teori om sprÄk samt cykeln för undervisning och lÀrande. Genrepedagogiken utvecklades i Australien för cirka 30 Är sedan. Idag anvÀnds den över hela vÀrlden. Pedagogiken hade som mÄl att utveckla elevers lÀs- och skrivförmÄga oavsett socioekonomisk bakgrund.Metoden som lÄg till grund för vÄr studie var kvalitativa intervjuer.

Studien analyserar vad arbetsgivare har för uppfattningar betrÀffande personer med ADHD pÄ en arbetsplats. Semistrukturerade intervjuer har anvÀnts som datainsamlingsmetod. Urvalet bestÄr av sju arbetsgivare inom den privata sektorn. Studien har inspirerats av den fenomeno-grafiska ansatsen, dÀr olika uppfattningar om ett fenomen stÄr i centrum. Teoretiska analysbe-grepp för den hÀr studien Àr social kategorisering och den medicinska och sociala modellen kopplat till funktionsnedsÀttningar.

Syftet med denna kvalitativa uppsats har varit att utifrÄn ett genusvetenskapligt perspektiv studera socionomstudenters uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Studiens övergripande syfte samt frÄgestÀllningar har besvarats genom att sex socionomstudenter har intervjuats inom ramen för tvÄ fokusgruppsintervjuer. De data som genererades har studerats dels utifrÄn genusordningens tvÄ grundlÀggande principer (könens isÀrhÄllande samt manligthetsnormen), dels utifrÄn begreppen homosocialitet, heteronorm och intersektionalitet. Uppsatsens huvudsakliga resultat synliggör att socionomstudenterna som deltog i studien gav uttryck för ambivalenta uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Denna ambivalens synliggjordes dÄ studenterna vid flertalet tillfÀllen betonade att det var individen snarare Àn dennes könstillhörighet som var relevant inom socialt arbete för att andra gÄnger ge intryck av att kön ÀndÄ kan spela/spelar roll.

Bakgrund: Sjuksköterskans kunskaper, förhÄllningssÀtt, etiska principer och medkÀnsla betyder mycket, inte bara för patienten utan Àven för patientens anhöriga i livets slutskede. Dessa faktorer spelar Àven en stor roll för att sjuksköterskorna ska kunna ta stÀllning vid passiv dödshjÀlp. Passiv dödshjÀlp förekommer i Sverige och Àr tillÄten. Denna form av dödshjÀlp innebÀr att en behandling avbryts eller inte sÀtts in pÄ sjukvÄrdens initiativ, patientens eller anhörigas begÀran. Syfte: Syftet Àr att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskors uppfattningar av passiv dödshjÀlp inom palliativ vÄrd.