En undersökning om hur en fortbildning pÄ 5 poÀng i matematik har pÄverkat förskolepedagoger. Resultatet av undersökningen visar att fortbildningen har pÄverkat deras attityder till matematik i positiv riktning och att de arbetar mer medvetet och vid fler tillfÀllen med matematik efter kursen..

Syftet med studien var att undersöka hur förskollĂ€rare arbetar med och hur de synliggör matematik i förskolan. Tanken var Ă€ven att belysa hur prioriterad matematiken Ă€r i den vardagliga verksamheten pĂ„ förskolan.Denna studie bygger pĂ„ en kvalitativ studie. För att undersöka hur förskollĂ€rare arbetar med matematik pĂ„ förskolan intervjuvades Ă„tta förskollĂ€rare som arbetar med olika Ă„ldersgrupper av barn och pĂ„ olika förskolor. Öppna frĂ„gor gav förskollĂ€raren utrymme att svara med egna ord. Som stöd under intervjuerna anvĂ€ndes en intervjuguide som innehĂ„ller slutna underfrĂ„gor.Samtliga förskollĂ€rare ansĂ„g att matematik Ă€r nĂ„got som finns överallt och att arbetet med matematik ska utgĂ„ frĂ„n barnens egna intressen.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

SammanfattningDenna uppsats underso?ker hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever som tappar sin koncentrationsfo?rma?ga, inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet. Fokus ligger pa? hur olika la?rare agerar i bemo?tandet na?r en elev tappar sin koncentration, om det fanns na?gra skillnader i hur la?rare agerar na?r det ga?ller barn med generella koncentrationssva?righeter ja?mfo?rt med barn utan generella koncentrationssva?righeter, samt vilken effekt la?rarens agerande fa?r fo?r den fortsatta undervisningen.MetodDenna underso?kning besta?r av 14 strukturerade observationer, vilket inneba?r att vi pa? fo?rhand vet vilka situationer och beteenden vi vill studera.Teoretiska perspektivDet kategoriska och det relationella perspektivet a?r de tva? perspektiv som denna uppsats kretsar kring. Inom det kategoriska perspektivet anses eleven vara problemet, medan i det relationella perspektivet anses miljo?n vara problemet.SyfteSyftet med underso?kningen a?r att studera hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever na?r de tappar sin koncentration inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet.ResultatUnderso?kningen visar pa? skillnader i elevers koncentrationsfo?rma?ga i hel- respektive halvklass och eleverna tappar koncentrationen betydligt oftare i helklass.

The aim of this study is to examine Swedish public libraries preservation of rare book collections. In this study a rare book is rare when it become over a hundred years. I will investigate if libraries have any written policies or plans when it comes to preservation and also what the librarians? opinion about rare book collections are. This is of interest because public libraries have a lack of responsibility when it comes to preservation.

Syftet med min studie a?r att underso?ka hur pedagoger fo?rha?ller sig till informations-­? och kommunikationsteknologi (IKT) i fo?rskolan. I denna studie har kvalitativ intervju anva?nts som metod. Min empiri besta?r utav intervjuer med tio pedagoger pa? tva? olika fo?rskolor i so?dra Ska?ne. Resultatet av min studie visar att pedagogerna anser att IKT a?r ett hja?lpmedel i barns utforskande och la?rande.

Syftet med denna undersökning Àr att öka kunskapen om vuxnas lÀrande av matematik och att förstÄ vikten av vÀndpunkter i lÀrande av matematik. I detta arbete har berÀttelser frÄn 29 studerande pÄ tvÄ folkhögskolor analyserats med en hermenuetiskt inspirerad metod och ett sociokulturellt perspektiv. MÄnga av de 29 som studerar pÄ allmÀn linje pÄ tvÄ folkhögskolor har ett problematiskt förhÄllande till lÀrande av matematik. MÄnga beskriver att de hade bekymmer med matematiklÀrande redan under grundskolans första Är, för vissa leder dessa bekymmer till ohÀlsa. I denna undersökning framkommer det att det finns tydliga vÀndpunkter nÀr det gÀller lÀrande av matematik, dÄ ett gammalt mönster kan brytas. NÄgra orsaker till vÀndpunkter som nÀmns i berÀttelserna Àr: en ny social miljö, en annan typ av undervisning, gemensam stöttning frÄn behandlingshem och klok lÀrare i skolan, hemundervisning, nyfunnen inlÀrningsstrategi, avslutat missbruk, inre motivation mm.

Arbetet kopplar ihop matematiken med trÀ- och metallslöjden. Filosofen Deweys tankar om att praktiskt arbete gynnar elevers kunskapsbildning var utgÄngspunkten för syftesformuleringen.Syftet med arbetet var att bidra till nya perspektiv pÄ matematikundervisningen i grundskolans senare Är. Detta har jag gjort genom att tillverka ett pedagogiskt material i form av fyra slöjdföremÄl med tillhörande pedagogiska tankar.Som bakgrund till det praktiska arbetet har jag bearbetat litteratur men Àven genomfört ett flertal kvalitativa intervjuer med olika lÀrare. Intervjuerna behandlade lÀrarnas syn pÄ praktisk matematik jÀmfört med traditionell matematikundervisning samt geometri kopplat till praktisk matematik. Resultatet av intervjuerna visar i stora drag att bÄde matematik och trÀ- och metallslöjdlÀrarna var positiva till praktisk matematik.

This paper aims to analyze how preservation of and access to old and rare book collections are organized in public libraries in Serbia. The paper is based on an analysis of documents, a survey and qualitative interviews with librarians in Belgrade and Novi Sad. Serbia is a country that has experienced violent historical periods with far-reaching consequences for its old and rare book collections. The interpretative background refers to documents about cultural policy in Europe and in Serbia. Serbia is a country in transition which aims to join the European Union.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur grundl?rare med inriktning fritidshem talar om m?jligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten. Det r?der idag brist p? forskning om utomhuspedagogik som riktar sig specifikt mot fritidshemmet. Trots att utomhuspedagogik ?r en del av grundl?rarutbildningen med inriktning mot fritidshem, s? verkar utomhuspedagogisk verksamhet ofta sakna syfte och m?l.

Enligt Skollagen (SFS 2010:800) 8 kap. 2? ska f?rskolan fr?mja social gemenskap vilket kan uppn?s genom att skapa f?ruts?ttningar f?r alla barn att kommunicera. Det framg?r d?remot inte i styrdokumenten hur inkluderingsarbetet ska g? till.

Syftet med studien var att pÄ en förskoleavdelning belysa den kommunikation och interaktion som sker mellan pedagoger och barn. Studien hade sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet dÀr dom centrala delarna i studien var att observera den miljö och kommunikation som finns pÄ avdelningen. Detta ledde till följande frÄgestÀllningar för studien: Hur arbetar pedagoger i förskolan med lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, Hur ser kommunikationen och interaktionen ut mellan pedagogerna och barnen, Hur anvÀnds den pedagogiska miljön i förskola ur ett sociokulturellt perspektiv? Med videoobservationer som genomförts pÄ en förskoleavdelning med totalt 18 barn och 4 vuxna sÄ har jag kunnat observera kommunikationen och interaktionen i den pedagogiska miljön pÄ en djupare nivÄ. Det visade sig att tidigare forskning om barns kommunikation och samspel med vuxna var till stor hjÀlp för att belysa de resultat som innefattas i studien.

Denna studie syftar till att unders?ka rektorers, specialpedagoger och fritidsl?rares perspektiv p? st?det f?r extra anpassningar till elever p? fritidshemmet. Vi har i denna studie utg?tt fr?n dessa fr?gest?llningar: - Hur ser rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare p? st?d f?r extra anpassningar p? fritidshemmet? - Vilka utmaningar eller m?jligheter finns det i verksamheten f?r att st?dja elever med behov av extra anpassningar enligt rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare? Samtliga av skolans verksamheter ska i enlighet med l?roplan anpassa sin verksamhet till elevernas behov. F?r att samla in v?rt empiriska material har vi anv?nt oss av kvalitativ metod d?r vi genomf?rt semistrukturerade intervjuer.

Abstract Engdahl, S & Pobiega, M (2008). Lekobservation för att upptÀcka matematik i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola Examensarbetet handlar om hur barns erfarenheter av matematik kan upptÀckas i deras lek genom videoobservation. VÄr undersökningsgrupp har bestÄtt av en förskoleavdelning med 22 barn och en av deras pedagoger. Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur man kan upptÀcka matematiken i barns lek och vilken form av matematik det Àr samt hur pedagogens roll ser ut i relation till innehÄllet i barns lek. De frÄgestÀllningar som vi har utgÄtt frÄn Àr: Ser vi och pedagogen matematik i leken? Vad Àr det för form av matematik vi och pedagogen hittar i barnens lek? De metoder vi anvÀnt oss av Àr videoobservation och kvalitativ intervju.

Studiens övergripande syfte Àr att jÀmföra och analysera elevers uppfattningar av tvÄ arbetsÀtt i matematikundervisningen. ArbetsÀtten Àr: enskilt rÀknande i lÀrobok och problemlösning i grupp. Detta undersöks med hjÀlp av intervjuer av tio elever i skolÄr 5. Elevernas uppfattningar av arbetsÀtten analyseras utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv kompletterat med forskning om elevers uppfattningar av matematik. I resultatet framgÄ att mÄnga av eleverna har en uppfattning om matematik som rÀkning, göra mÄnga tal och att det Àr viktigt att det blir rÀtt, vilket överensstÀmmer med tidigare forskning.