BAKGRUND:Forskning visar att mÄnga elever tappar sin lust för matematiken kring 10-12 Ärs Älder. Hur kanlÀrare arbeta för att bibehÄlla och utveckla elevernas lust för Àmnet? Detta anser vi vara intressantoch relevant dÄ vi snart Àr utbildade lÀrare. En av vÄra uppgifter kommer att vara att skapa lustoch motivation hos vÄra elever, vilket denna studie undersöker.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur ett antal lÀrare menar att man kan arbeta för att utveckla eleverslust till matematik.METOD:Studien utgÄr ifrÄn en kvalitativ metod som bygger pÄ intervjuer med lÀrare, som sedan stÀrksmed elevenkÀter.RESULTAT:Studiens resultat visade att de fyra lÀrarna som ingick i undersökningen menade att en varieradundervisning pÄverkar deras elevers lust till matematik..

Syfte: Syfte med studien som genomförts inom vuxenutbildningen var att a) Genom en delta-garorienterad aktionsforskningsprocess undersöka betydelsen av grupphandledningens dialo-ger för utvecklandet av matematiska baskunskaper för elever med matematiksvÄrigheter och b) Att pröva och utvÀrdera grupphandledningsmodellen som lÀrmiljö, dÀr den gemensamma utgÄngspunkten Àr gymnasiekursen Matematik B.Teori: Det specialpedagogiska förhÄllningssÀttet bakom studien ligger nÀra det interaktiva perspektivet, dÀr utgÄngspunkten Àr frÄgestÀllningen om vad vi kan lÀra av de svÄrigheter en-skilda elever upplever i mötet med nuvarande kontext. För att utveckla den specialpedago-giska praktiken krÀvs en samverkan över disciplingrÀnserna och kopplingen mellan teori och praktik mÄste stÀrkas, ett perspektiv som förenas i aktionsforskning. Grundtankarna bakom projektet Grupphandledning i Matematik har utformats utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv med dialogen som utgÄngspunkt för lÀrande. Kunskapsutvecklingen ska förstÄs som en löpande dialogisk process mellan deltagare och forskare. Den kunskap som uppstÄr genom mÀnniskors inbördes interaktioner och relationer Àr ?levande? och aktionsforskaren ser det som sin uppgift att synliggöra och lyfta fram denna kunskap, vilket möjliggörs genom hennes deltagande i de mÀnskliga relationer som beforskas.Metod: Aktionsforskning Àr en ansats som inbegriper bÄde teori och metod, vilket innebÀr att studiens metod inte kan hanteras pÄ traditionellt sÀtt.

Syftet med examensarbetet Àr att utifrÄn ett elevperspektiv belysa hur ett individanpassat specialpedagogiskt stöd i matematik pÄ grundskolan kan utformas för speciallÀrarens yrkesprofession genom att studera elevers uppfattning om lÀrande, specialpedagogiskt stöd samt elevers förvÀntningar pÄ speciallÀrarens kompetens och arbetssÀtt i Àmnet matematik pÄ grundskolan. Den sociokulturella utvecklingsteorin har fungerat som teoretisk förankring. Studien utgörs av en kvantitativ enkÀtundersökning utförd bland samtliga elever i Ärskurs nio i en kommun för att belysa problemomrÄdet samt en kvalitativ intervjustudie. I de kvalitativa intervjuerna deltog endast elever med erfarenhet av specialpedagogiskt stöd i matematik under sin grundskoletid. Resultaten av min undersökning pekar pÄ att elever generellt har uppfattningen att lÀrande sker i interaktion med andra, i enlighet med den sociokulturella utvecklingsteorin, och anser att specialpedagogiskt stöd kan ske pÄ individ-, grupp- och organisationsnivÄ, med tonvikt pÄ gruppnivÄn i form av sÀrskilda undervisningsgrupper. Elevuppfattningarna av hur specialpedagogiskt stöd skall organiseras överensstÀmmer med bilden hur specialpedagogiskt stöd i huvudsak organiseras i svensk grundskola enligt tidigare forskning trots styrdokuments intentioner om inkluderat stöd för elever i behov av sÀrskilt stöd. En majoritet av eleverna, 86 %, anser att det finns ett behov av speciallÀrare i grundskolan, 23 % uppger att de sjÀlva berörts av specialpedagogiskt stöd i matematik i grundskolan.

Det ha?r a?r en kvalitativ forskningsstudie med en diskurspsykologisk ansats da?r socialkonstruktionismen sta?r som teori. Syftet a?r att underso?ka hur la?rare beskriver att de bemo?ter matematiken i skolan na?r det finns elever i behov av la?s- och skrivsto?d. En diskurspsykologisk analys studerar hur ma?nniskan skapar och fo?rsta?r sin omva?rld genom anva?ndning av sin spra?kliga fo?rma?ga.

Det finns ett behov av att belysa exempelvis förskollÀrares och barnskötares perspektiv pÄmatematik, hur de beskriver att de arbetar med matematik i förskolan. Vi har utgÄtt ifrÄn ettsociokulturellt perspektiv som teoretiskt perspektiv med fokus pÄ kommunikation,mÀnniskans utveckling och samspel. Semistrukturerade intervjuer genomfördes pÄ en förskoladÀr sex personer deltog. Resultatet visar att deltagarna har olika erfarenheter av matematik,dock Àr alla deltagare eniga om att arbetet med matematik pÄ förskolan Àr viktigt. Deltagarnavar eniga om att det inte finns nÄgra nackdelar för barnen med matematikanvÀndande iförskolan.

Anledningen till att jag valde att go?ra en studie om yrkesla?rare pa? Restaurang- och livsmedelsprogrammets syn pa? kompetens, bottnade i en nyfikenhet i hur dessa la?rare kombinerade yrkeskunskap med pedagogik. Ansa?g dessa yrkesla?rare att yrkeskunskap var det centrala eller skulle fo?rdelningen mellan pedagogik och yrkeskunskap vara mer ja?mnt fo?rdelad? Syftet med denna studie var att underso?ka yrkesla?rare pa? Restaurang- och livsmedelsprogrammets syn pa? sin yrkeskompetens. Anledningen till begra?nsningen att endast anva?nda mig av la?rare pa? Restaurang- och livsmedelsprogrammet beror pa? att det a?r inom detta omra?de jag sja?lv a?r verksam, och da?rmed a?ven intresserad av.

Syftet med studien ?r att kartl?gga de arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anger sig arbeta med inom sin tj?nst och samtidigt synligg?ra hur stor m?ngd av dessa arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anser reflektera den fritidspedagogiska kompetens de besitter och deras yrkesroll i helhet. Vi har genomf?rt en tv?rsnittsansats genom en webbenk?t som riktats mot yrkesverksamma fritidsl?rare. Webbenk?ten inneh?ller fr?gor d?r respondenten f?r uppskatta deras ansvarsomr?de, handlingsutrymme, arbetsuppgifter, samt balans mellan skola och fritidshem.

I denna studie undersöks vad som hÀnder dÄ tvÄ högstadieelever i sÀrskilda utbildningsbehov i matematik erbjuds intensivundervisning. Syftet Àr att analysera vilket lÀrande som skett under undervisningstiden samt om undervisningsformen pÄverkat elevernas ordinarie undervisning. I studien analyseras Àven om elevernas attityd till Àmnet matematik förÀndrats. Studien Àr en kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats. I en triangulering har deltagande observationer, intervjuer, samtal samt tester anvÀnts.

Syftet med undersökningen var att ta reda pĂ„ och belysa hur pedagoger kan hjĂ€lpa barn att lĂ€ra sig lĂ€sa och skriva med koppling till sociokulturellt perspektiv. Konkret innebar detta att analysera aktuella styrdokument utifrĂ„n ett sociokulturellt perspektiv med fokus pĂ„ lĂ€s- och skrivinlĂ€rning. Jag ville ocksĂ„ ta reda pĂ„ olika pedagogers syn pĂ„ lĂ€s- och skrivinlĂ€rning och hur de arbetar med detta. Även lĂ€randemiljöns utformning inom pedagogernas verksamheter var av intresse att beskriva. För att besvara syftet anvĂ€nde jag en kvalitativ metod som innefattade observationer och intervjuer med pedagoger frĂ„n förskola, förskoleklass och skola med fokus pĂ„ 5-8Ă„ringar.

Undersökningen syftar till att söka svar pÄ hur elevers interaktion kan se ut nÀr de spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel och vilken roll datorn spelar i denna interaktion. Interaktionen har studerats ur ett sociokulturellt perspektiv. Metoderna som anvÀnts Àr intervjuer av pedagoger, videofilmning av elever som spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel samt Stimulated Recall dÀr eleverna fÄtt videoinspelningen av sig sjÀlva och reflekterat över denna. Fyra pedagoger deltog i intervjuerna och fyra elevpar deltog vid videoinspelningarna. Undersökningen visar att elevinteraktionen tar sig uttryck i kroppssprÄk, turtagning och muntlig kommunikation.

Syftet med min studie a?r att underso?ka hur pedagoger fo?rha?ller sig till informations-­? och kommunikationsteknologi (IKT) i fo?rskolan. I denna studie har kvalitativ intervju anva?nts som metod. Min empiri besta?r utav intervjuer med tio pedagoger pa? tva? olika fo?rskolor i so?dra Ska?ne. Resultatet av min studie visar att pedagogerna anser att IKT a?r ett hja?lpmedel i barns utforskande och la?rande.

En undersökning om hur en fortbildning pÄ 5 poÀng i matematik har pÄverkat förskolepedagoger. Resultatet av undersökningen visar att fortbildningen har pÄverkat deras attityder till matematik i positiv riktning och att de arbetar mer medvetet och vid fler tillfÀllen med matematik efter kursen..

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollĂ€rare arbetar med och hur de synliggör matematik i förskolan. Tanken var Ă€ven att belysa hur prioriterad matematiken Ă€r i den vardagliga verksamheten pĂ„ förskolan.Denna studie bygger pĂ„ en kvalitativ studie. För att undersöka hur förskollĂ€rare arbetar med matematik pĂ„ förskolan intervjuvades Ă„tta förskollĂ€rare som arbetar med olika Ă„ldersgrupper av barn och pĂ„ olika förskolor. Öppna frĂ„gor gav förskollĂ€raren utrymme att svara med egna ord. Som stöd under intervjuerna anvĂ€ndes en intervjuguide som innehĂ„ller slutna underfrĂ„gor.Samtliga förskollĂ€rare ansĂ„g att matematik Ă€r nĂ„got som finns överallt och att arbetet med matematik ska utgĂ„ frĂ„n barnens egna intressen.

SammanfattningDenna uppsats underso?ker hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever som tappar sin koncentrationsfo?rma?ga, inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet. Fokus ligger pa? hur olika la?rare agerar i bemo?tandet na?r en elev tappar sin koncentration, om det fanns na?gra skillnader i hur la?rare agerar na?r det ga?ller barn med generella koncentrationssva?righeter ja?mfo?rt med barn utan generella koncentrationssva?righeter, samt vilken effekt la?rarens agerande fa?r fo?r den fortsatta undervisningen.MetodDenna underso?kning besta?r av 14 strukturerade observationer, vilket inneba?r att vi pa? fo?rhand vet vilka situationer och beteenden vi vill studera.Teoretiska perspektivDet kategoriska och det relationella perspektivet a?r de tva? perspektiv som denna uppsats kretsar kring. Inom det kategoriska perspektivet anses eleven vara problemet, medan i det relationella perspektivet anses miljo?n vara problemet.SyfteSyftet med underso?kningen a?r att studera hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever na?r de tappar sin koncentration inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet.ResultatUnderso?kningen visar pa? skillnader i elevers koncentrationsfo?rma?ga i hel- respektive halvklass och eleverna tappar koncentrationen betydligt oftare i helklass.