Syftet med denna studie Àr att beskriva fyra lÀrares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till lÀsning i sin undervisning och vilka begrepp som de anvÀnder nÀr de beskriver metoden. Den metod som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad pÄ ett sociokulturellt perspektiv har anvÀnts i analysen av denna studie. Begrepp som lÀrarna anvÀnt sig av i studien Àr bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glÀdje, kreativitet och kommunikation.

Syftet med vÄr rapport var att kartlÀgga om det talas matematik under matematiklektionerna samt att fÄ en bild av vad lÀrarna anser att tala matematik Àr. Undersökningen genomfördes pÄ en skola i Haparanda hösten 2005 med elever frÄn Är 6-9 samt deras lÀrare i Àmnet matematik. Vi har anvÀnt oss av enkÀtundersökningar och observationer för att fÄ en helhetsbild av lÀget. Resultatet av vÄr undersökning visar pÄ att lÀrarna anser att det Àr viktigt att tala matematik men att undervisningens upplÀggning saknar naturliga och viktiga inslag i att tala matematik. Vi har Àven kunnat konstatera att matematikboken styr undervisningen i allt för hög grad.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra ?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre huvudfr?gor: 1.

Ämnesvalet, lĂ€roboksanvĂ€ndning intresserade oss eftersom mĂ„nga nyexaminerade lĂ€rare har en större möjlighet att bli styrda av lĂ€roboken i deras undervisning. LĂ€roboksanvĂ€ndningen i matematik har under flera Ă„r blivit kritiserad, men trots det anvĂ€nds lĂ€roboken i stor utstrĂ€ckning Ă€ven idag. Syftet med denna studie Ă€r att presentera lĂ€rare och elevers attityder till lĂ€roboken. Vi vill Ă€ven visa hur lĂ€rare anvĂ€nder lĂ€roboken i deras undervisning samt vilken plats den fĂ„r. AnvĂ€nder de lĂ€roboken i sin undervisning eller undervisar de utan den? Om de anvĂ€nder lĂ€roboken, hur mycket anvĂ€nds den dĂ„? Om de inte anvĂ€nder den, hur undervisar dĂ„ lĂ€raren utan lĂ€roboken? Denna text Ă€r skriven ur ett sociokulturellt perspektiv pĂ„ lĂ€rande.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och analysera elevers uppfattningar om muntlig matematikundervisning samt ta reda pÄ hur vÀl förberedda eleverna kÀnde sig inför den muntliga delen av det nationella provet i matematik för Ärskurs 9. Med muntlig matematikundervisning avser jag den undervisning som Àr planerad av lÀrare att ske med muntlig kommunikation som exempelvis gruppdiskussioner eller muntligt framtrÀdande. För att ta reda pÄ elevernas uppfattningar och erfarenheter undersöks detta med hjÀlp av intervjuer med 8 elever frÄn Ärskurs 1 pÄ gymnasiet. Elevernas uppfattningar analyseras utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv med HÄkan Lennerstads begrepp ?matematiska? som frÀmsta analysverktyg.

Arbetet handlar om vad förskollÀrare i förskoleklass har för syn pÄ Àmnet matematik och hur de arbetar med matematik. Vi undersökte om det finns andra faktorer som kan vara av betydelse nÀr det gÀller förskollÀrarnas sÀtt att arbeta med matematik. Faktorer som vi tror kan ha en viss pÄverkan Àr eget intresse för Àmnet, arbetskolleger som man kan utbytta tankar med och fortbildning..

Digital teknologi ?r ett omtalat ?mne i f?rskolan och 2024 f?rv?ntas en reviderad l?roplan f?r f?rskolan publiceras med syfte att g?ra f?rskolan sk?rmfri. Detta kan skapa funderingar eftersom det var vid den tidigare revideringen f?r knappt sex ?r sedan som digitalisering i f?rskolan implementerades. Den nya revideringen ?r baserad p? forskningsresultat fr?n det neurovetenskapliga f?ltet som visar negativa effekter p? barns utveckling kopplat till sk?rmanv?ndning.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur n?gra elever med spr?kst?rning i mellan- och h?gstadiet upplever l?rande i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning. Studiens syfte unders?ks genom f?ljande fr?gest?llningar: Vilka m?jligheter och hinder upplever elever med spr?kst?rning i sitt l?rande, kopplat till spr?k- l?s- och skrivundervisning?, Vilket st?d upplever eleverna att de f?r idag och vilket st?d ?nskar de f? i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning?, Hur upplever eleverna delaktighet, sj?lvk?nsla och tilltro till sin egen f?rm?ga i relation till sitt l?rande och till undervisning? F?r att svara p? studiens fr?gor antas en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig datainsamlingsmetod. F?r att bearbeta och analysera intervjuerna anv?ndes en kvalitativ inneh?llsanalys.

Denna studie syftar till att belysa l?rare i fritidshems perspektiv p? det h?lsofr?mjande arbetet i fritidshemmet samt hur detta arbete utf?rs i verksamheten. Med vetskapen om att barn i dag r?r sig f?r lite i f?rh?llande till rekommendationerna s? vill vi unders?ka hur detta ?terspeglar sig i den fritidshemspedagogiska verksamheten. Det ?r ett intressant omr?de att l?gga fokus p? d? m?nga barn spenderar mycket tid i fritidshemmet.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka om och pÄ vilket sÀtt lÀ-rare/speciallÀrare/specialpedagoger i skolÄr 4-6 anvÀnder sig av resultaten frÄn de nationella proven i matematik i Ärskurs tre i sin undervisning. Studiens syfte var ocksÄ att ta reda pÄ hur stödet Àr organiserat för de elever som inte uppnÄdde godkÀnt resultat pÄ proven samt hur pedagogerna önskar att stödet ska se ut.1. PÄ vilket sÀtt tar lÀrarna/speciallÀrarna/specialpedagogerna del av resultaten frÄn de nationella proven i matematik och vad fÄr de reda pÄ eller vad tar de reda pÄ?2. Hur ser stödet ut för de elever som inte nÄdde upp till kravnivÄn pÄ nationella proven i matematik?3. Hur vill lÀrarna/speciallÀrarna/specialpedagogerna att stödet ska se ut?Teori: Studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet dÀr lÀrandet ses som en sprÄklig och social företeelse. Vi lÀr av erfarenheter frÄn oss sjÀlva och andra. Genom sprÄket kan vi dela varandras erfarenheter.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

Vi har under vÄra praktikperioder i gymnasieskolan uppmÀrksammat att intresset för matematik i mÄnga fall Àr lÄgt hos eleverna. Att matematikintresset bör ökas visar ocksÄ den senaste granskningen som gjorts av Skolverket under 2001 och 2002. Med stöd av detta utförde vi ett utvecklingsarbete med syfte att undersöka hur inslag av laborativ matematik i undervisningen pÄverkar gymnasieelevers intresse för matematik. Undersökningen genomfördes under fyra veckor pÄ Livsmedelsprogrammet vid en gymnasieskola i LuleÄ Kommun. De mÀtinstrument vi anvÀnt oss av Àr skriftliga enkÀter samt observationer.

Syftet med denna undersökning har varit att göra en beskrivning av ett tematiskt arbetssÀtt i förskolan med utgÄngspunkt i en fallstudie. Vi saknade en fÀrdig beskrivning som kan följas för pedagoger som vill arbeta tematiskt pÄ förskolan. Vi ville dÀrför skapa en beskrivning för att kunna ge oss sjÀlva och andra ett verktyg som kan underlÀtta arbetet för den tematiska verksamheten pÄ förskolor.Vi valde att ta ansats i den hermeneutiska vetenskapsteorin i vÄrt arbete. Ett sociokulturellt perspektiv tillsammans med ett kontextuellt perspektiv utgör vÄr teoretiska utgÄngspunkt i arbetet. Vi bestÀmde oss för att göra en fallstudie för att kunna fördjupa vÄra kunskaper om tematiskt arbete.

SammanfattningStudien avser att undersöka vad förskollÀrare har för förhÄllningssÀtt till och hur de arbetar med matematik i förskolan. Studien bygger pÄ intervjuer med sex  förskollÀrare frÄn tre olika förskolor samt tre observationer pÄ var och en av förskolorna dÀr intervjuerna genomfördes. Det insamlade materialet har analyserats utifrÄn studiens frÄgestÀllningar vilka innefattar vilket vÀrde förskollÀrare anser att matematiken har i förskolan, hur de synliggör matematiken för barnen i förskolan, hur de ser pÄ sin delaktighet i barnens matematikutveckling samt deras förhÄllningssÀtt till hur matematiken i förskolan blir meningsfull för barnen. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, vilket innebÀr att barn lÀr sig i samspel med andra barn och vuxna.Resultaten visar att förskollÀrarnas förhÄllningssÀtt till matematik i förskolan Àr att den Àr vÀrdefull och bör synliggöras för barnen eftersom matematiken finns överallt i barnens vardag. Matematiken i förskolan innehÄller grundlÀggande matematik som rumsuppfattning, jÀmförelser och geometriska figurer.

Denna studie behandlar arbetet av laborativ matematik för grundskolans senare Är. Enligt lÀroplanen och kursplanen Àr undervisningens syfte att utveckla elevers kunskaper om matematikens anvÀndning bÄde i vardagliga situationer och inom andra ÀmnesomrÄden. Undervisningen ska Àven bidra till att elever kan reflektera över matematikens anvÀndning i vardagslivet. MÄnga elever Àr idag omotiverade, uttrÄkade och har tappat lusten för att lÀra, vilket kan bero pÄ att lÀrobokstyrd undervisning domineras i grundskolans senare Är. Studien Àr ett konsumtionsinriktat arbete med litteraturstudie som metod.