Syftet med den hÀr studien har varit att skapa en vidare förstÄelse av flersprÄkig undervisning genom att undersöka hur lÀrarna i studien uppfattar elevers lÀrande i matematik samt hur de undervisar flersprÄkiga elever inom Àmnet matematik.   LÀrande och undervisning i matematik hör tÀtt samman med sprÄket. I studien har jag tagit ett sociokulturellt perspektiv dÀr jag ser lÀrare och elevers kulturella bakgrunder samt sprÄk som resurser för lÀrandet i matematikundervisningen.   I studien har jag utgÄtt frÄn Sydafrikanska lÀrares perspektiv. Fem lÀrare i en skola i en förort till Kapstaden intervjuades och observerades. Jag anvÀnde mig av etnografiska metoder dÀr jag kunde se samspelet mellan lÀrare och elever. Studien Àr kvalitativ, det empiriska materialet inhÀmtades genom semi-strukturerade intervjuer, dokument och observationer som genomfördes med hjÀlp av fÀltanteckningar och visuell etnografi.   Resultatet visade att lÀrarna i studien sÄg elevernas flersprÄkighet som en resurs för individen och samhÀllet.

Syfte Syftet med följande arbete Ă€r att undersöka bilderböckernas funktion som pedagogiskt verktyg i undervisning riktad till barn i skolĂ„r 1-3. Metod I arbetet undersöks tio bilderböcker med hjĂ€lp av en intertextuell analysmetod. DĂ€refter analyseras resultatet utifrĂ„n ett sociokulturellt perspektiv för att nĂ€rmare utröna vilken form av pedagogik som kan utgĂ„ frĂ„n bilderböckerna. Resultat Bilderböcker skapar gemensamma referensramar hos eleverna. Även om undervisning inom alla Ă€mnen kan utgĂ„ frĂ„n bilderböcker faller sig arbete med vĂ€rdegrunden naturligt..

Syftet med denna studie var att utforska förskollÀrares perspektiv pÄ arbetet med matematiken i förskolan. Studien har utforskat hur förskollÀrare arbetar med matematik för att tillvarata, synliggöra och frÀmja barns lÀrande och utveckling i förskolans verksamhet. Detta Àr en kvalitativ studie dÀr sex stycken förskollÀrare intervjuats för att ta reda pÄ deras perspektiv kring arbetet med att synliggöra och tillvarata matematik för att frÀmja barnens lÀrande och utveckling. Resultatet visade att matematiken har en naturlig del i förskollÀrares vardagsarbete och att matematiska begrepp var en central del i barns lÀrande och utveckling i matematik. Att skapa möjligheter att uppleva matematik pÄ ett positivt sÀtt har förskollÀrarna uttryckt som betydelsefullt.

Under vÄren 2014 genomfördes en kvalitativ intervjustudiemed fem matematiklÀrare som undervisar i Ärskurserna 7-9 i en svensksmÄstadskommun. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som utgÄngspunkt ochhar inspirerats av fenomenografisk ansats. Tidigare forskning beskrivermatematikÄngest ur ett internationellt perspektiv. I Sverige har begreppetmatematikÄngest inte uppmÀrksammats i sÄ hög utstrÀckning. Syftet med den hÀrstudien var att undersöka hur nÄgra lÀrare uppfattar begreppet matematikÄngest,hur de uppfattar elever med matematikÄngest och hur de uppfattar att skolan kanförebygga och motarbeta att elever fÄr negativa kÀnslor till matematik.

Tidigare forskning visar att matematikundervisning i vÀldigt stor utstrÀckning domineras av tyst arbete i lÀrobok. Nu rÄdande lÀroplan betonar kommunikation. Denna studie syftar till att undersöka om lÀromedel i matematik kan bidra till att elever i Ärskurs 1-3 utvecklar sitt matematiska sprÄk och sin kommunikativa förmÄga. Studien baseras pÄ tre lÀromedel i matematik för Ärskurs 1-3, ett lÀromedel per Ärskurs. Med hjÀlp av kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys granskades materialet utifrÄn de teoretiska utgÄngspunkterna ramfaktorteori och lÀroplansteori samt med en socio-kulturell syn pÄ lÀrande. Resultaten visar att lÀroboken som enda ramfaktor inte möjliggör en kommunikativ matematik enligt lÀroplanens mÄl.

Syftet med studien ?r att ?ka kunskapen om vilka undervisningsmetoder som klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver att de anv?nder f?r att utveckla l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Vidare kommer vi att unders?ka hur klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver sin och varandras yrkesroll, samverkan och utveckling av samverkan f?r att fr?mja l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Studien genomf?rdes med en fenomenologisk ansats och ett relationellt perspektiv samt sociokulturell teori som grund. Datainsamlingsmetoden utgjordes av sex semistrukturerade intervjuer med klassl?rare, speciall?rare samt logopeder.

Examensarbetet behandlar matteidrott, vilket Àr Àmnesövergripande undervisning inom skolÀmnena matematik och idrott och hÀlsa. DÀr idrotten ska ses som medlet för att nÄ fram till mÄlet som Àr matematiken. Det vill sÀga att examensarbetet handlar om laborativ matematik med kroppen som konkretiserande verktyg.Syftet med examensarbetet Àr att försöka ge ett didaktiskt bidrag genom vilket traditionell matematikundervisning möjligen kan utvecklas. Genom genomförandet av en fallstudie ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka om elevers referensbilder i matematikomrÄdet geometri kan utvidgas genom den matematik de genomför inom Àmnet idrott och hÀlsa.Undersökningens data samlades in genom ett tillvÀgagÄngssÀtt som benÀmns som mixed methods i metodlitteratur, vilket bidrar till studiens tvÄ infallsvinklar. En med intervju för insamling av kvalitativ data och en med enkÀt (matematikdiagnoser) för insamling av kvantitativ data.

BAKGRUND: Vi har i vÄr bakgrund tagit upp aktuell forskning kring att kommunicera matematik. Vi har valt att se pÄ detta ur ett sociokulturellt och fenomenologiskt perspektiv nÀr det gÀller elevers lÀrande i matematikundervisningen. SYFTE: VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att ge varje enskild elev möjlighet att kommunicera matematik i meningsfulla och relevanta situationer. METOD: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi gjort vÄr datainsamling genom selfreport, med 14 utvalda lÀrare. RESULTAT: Vi kan se ett flertal gemensamma drag i vÄra respondenters texter gÀllande arbetssÀtt i matematikundervisningen i grundskolans tidigare Är.

Arbetets övergripande syfte var att undersöka elever i matematik- och lÀssvÄrigheter, ur pedagogers perspektiv. Studien fokuserar pÄ hur pedagoger uppfattar att de arbetar med och bedömer elever som inte uppnÄr mÄlen i matematik pÄ grund av att de Àr i lÀssvÄrigheter. Dessutom undersöks om elever i lÀssvÄrigheter fÄr den hjÀlp de behöver för att uppnÄ mÄlen i matematik samt om pedagoger tar hÀnsyn till elevers lÀssvÄrigheter i bedömningen av deras matematikkunskaper. För att genomföra undersökningen gjordes en enkÀtundersökning med pedagoger pÄ tre grundskolor i StockholmsomrÄdet, skolÄr 1-5. Av enkÀtresultatet framgÄr att pedagogerna i regel hjÀlper elever i matematik- och lÀssvÄrigheter med lÀsningen av matematikuppgifter.

Att utevistelse a?r en sja?lvklar del inom den svenska fo?rskolan a?r allma?nt vedertaget. Vi vill med denna kvalitativa studie da?rfo?r synliggo?ra och analysera hur pedagoger inom fo?rskolan resonerar kring utevistelse. Som teoretiska utga?ngspunkter anva?nder vi oss av miljo?psykologi, sociokulturellt la?rande, artefakter samt sociokulturella- och utvecklingspsykologiska perspektivet pa? lek.

Syftet meddet hÀr examensarbetet Àr att bidra med kunskap om vilket sÀrskilt stödskolorna beskriver i ÄtgÀrdsprogram för matematik riktade till elever igrundskolans Är 9. Jag har ocksÄ undersökt hur ansvarsfördelningen ser ut fördet sÀrskilda stöd som beskrivs i ÄtgÀrdsprogrammen samt hur elevers stöd imatematik har utvecklats över tid. För att besvara mina frÄgestÀllningar harjag samlat in och analyserat ÄtgÀrdsprogram i matematik tillhörande elever i Är9. Som analysinstrument har jag anvÀnt mig av textanalys, en sÄ kalladinnehÄllsanalys och utgÄttfrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ kunskapsutveckling dÀr jag serÄtgÀrdsprogrammet som ett medierande redskap. Resultatet visar en storvariation av det sÀrskilda stöd som skrivs in i ÄtgÀrdsprogrammen förmatematik.

Uppsatsen behandlar fra?gan om musiklekens betydelse fo?r de yngsta barnen (1-3 a?r) i fo?rskolan. I just denna ma?lgrupp a?r gra?nserna fo?r omsorg, lek och la?rande ta?mligen flytande. Den svenska fo?rskolan har en la?ng tradition av att anva?nda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna fo?r givna.

VÄrt syfte med denna undersökning har varit att bidra till kunskap om de yngre barnensmatematik. Det har skett genom kartlÀggning och analyser om tre och fyra Äringar i förskolanordnar och sorterar olika föremÄl i tvÄ planerade aktiviteter. Undersökningens övergripandeforskningsfrÄgor var: hur ordnar och sorterar barn föremÄl individuellt? Vad sÀger barnen omsina strategier för att ordna och sortera olika föremÄl? Undersökningen har utgÄtt ifrÄn ettsociokulturellt perspektiv som betonar sprÄkets och kommunikationens betydelse för barnslÀrande. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats med observation ochintervju som metod.

Forskning om lovverksamheten ?r begr?nsad trots att den ?r en viktig del av barns fritid och tid p? fritidshemmet. D?rf?r har vi valt att unders?ka hur l?rare i fritidshem talar om fritidshemmets m?jligheter eller begr?nsningar f?r kvalitet under loven, och hur kvalitet beskrivs av l?rare i fritidshem. Studien har sin utg?ngspunkt i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer f?r att besvara studiens tv? fr?gest?llningar: Hur beskriver l?rare i fritidshem verksamhetens kvalitet under loven? P? vilket s?tt anser l?rare i fritidshem att de strukturella f?ruts?ttningarna p?verkar fritidshemmets m?jligheter att erbjuda en meningsfull och kvalitativ verksamhet under loven? Studien bygger p? forskningsteorin: fyra dimensioner f?r pedagogisk kvalitet.

Detta examensarbete handlar om vad nÄgra elever i Ärskurs 2, 5 och 9 sÀger om sin lust att lÀra i matematik. Arbetet har sin teoretiska utgÄngspunkt inom den sociokulturella teoribildningen, dÀr fokus ligger pÄ lÀrande i samspel med andra. Undersökningen utfördes genom intervjuer, dÀr 4 elever i varje Ärskurs, dvs. 12 elever ingÄr i undersökningsgruppen. Varje intervju gjordes i par om flicka/pojke, vilket resulterade i 6 intervjuer.