Att utevistelse a?r en sja?lvklar del inom den svenska fo?rskolan a?r allma?nt vedertaget. Vi vill med denna kvalitativa studie da?rfo?r synliggo?ra och analysera hur pedagoger inom fo?rskolan resonerar kring utevistelse. Som teoretiska utga?ngspunkter anva?nder vi oss av miljo?psykologi, sociokulturellt la?rande, artefakter samt sociokulturella- och utvecklingspsykologiska perspektivet pa? lek.

VÄrt syfte med denna undersökning har varit att bidra till kunskap om de yngre barnensmatematik. Det har skett genom kartlÀggning och analyser om tre och fyra Äringar i förskolanordnar och sorterar olika föremÄl i tvÄ planerade aktiviteter. Undersökningens övergripandeforskningsfrÄgor var: hur ordnar och sorterar barn föremÄl individuellt? Vad sÀger barnen omsina strategier för att ordna och sortera olika föremÄl? Undersökningen har utgÄtt ifrÄn ettsociokulturellt perspektiv som betonar sprÄkets och kommunikationens betydelse för barnslÀrande. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats med observation ochintervju som metod.

Uppsatsen behandlar fra?gan om musiklekens betydelse fo?r de yngsta barnen (1-3 a?r) i fo?rskolan. I just denna ma?lgrupp a?r gra?nserna fo?r omsorg, lek och la?rande ta?mligen flytande. Den svenska fo?rskolan har en la?ng tradition av att anva?nda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna fo?r givna.

Forskning om lovverksamheten ?r begr?nsad trots att den ?r en viktig del av barns fritid och tid p? fritidshemmet. D?rf?r har vi valt att unders?ka hur l?rare i fritidshem talar om fritidshemmets m?jligheter eller begr?nsningar f?r kvalitet under loven, och hur kvalitet beskrivs av l?rare i fritidshem. Studien har sin utg?ngspunkt i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer f?r att besvara studiens tv? fr?gest?llningar: Hur beskriver l?rare i fritidshem verksamhetens kvalitet under loven? P? vilket s?tt anser l?rare i fritidshem att de strukturella f?ruts?ttningarna p?verkar fritidshemmets m?jligheter att erbjuda en meningsfull och kvalitativ verksamhet under loven? Studien bygger p? forskningsteorin: fyra dimensioner f?r pedagogisk kvalitet.

Detta examensarbete handlar om vad nÄgra elever i Ärskurs 2, 5 och 9 sÀger om sin lust att lÀra i matematik. Arbetet har sin teoretiska utgÄngspunkt inom den sociokulturella teoribildningen, dÀr fokus ligger pÄ lÀrande i samspel med andra. Undersökningen utfördes genom intervjuer, dÀr 4 elever i varje Ärskurs, dvs. 12 elever ingÄr i undersökningsgruppen. Varje intervju gjordes i par om flicka/pojke, vilket resulterade i 6 intervjuer.

Malmkvist, C & Wiklund, N (2011). Ett barns liv och leverne i ett kuddrum. Lek och kulturskapande i ett kuddrum, utifrÄn barns kompetenser sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Malmö: LÀrande och samhÀlle: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om lek och kulturskapande utifrÄn barns kompetenser, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Empirin blev insamlad pÄ en förÀldrakooperativ förskola i Malmö kommun. Syftet med examensarbetet var att beskriva och förstÄ vad och hur barn, 4-5 Är, lekte i en begrÀnsad förskolemiljö. För att uppnÄ studiens syfte stÀlldes följande frÄgestÀllningar: Vad och hur leker barnen i kuddrummet? Vilka kompetenser visar barnen i samspel med varandra? Vad har barnen för uppfattning om kuddrummet och dess miljö? De metoder som anvÀnts för att fÄ fram resultatet har varit gruppintervjuer, enskilda intervjuer med teckning som underlag, samt deltagande observationer.

Forskning har visat att elevers intresse för matematik avtar ju Àldre de blir. En av orsakerna till detta kan vara den traditionella matematiken som till stor del bestÄr av symboler och tekniker för att hitta rÀtt svar. För att fÄ engagerade elever som intresserar sig för matematik mÄste undervisningen förÀndras. I min uppsats vill jag dÀrför lyfta fram författare och lÀrare som intresserar sig för den matematiska utvecklingen..

Flerspr?kighet har f?tt ett ?kat intresse i offentligheten och i akademiska sammanhang (Sal? m. fl., 2021). ?ven om flerspr?kighet kan ses som en resurs har flerspr?kiga elever (d?r svenska inte ?r f?rstaspr?k) l?gre m?luppfyllelse ?n motsvarande elever med svenska som f?rstaspr?k (Skolverket, 2023a). Internationella l?sunders?kningar synligg?r liknande tendenser - att flerspr?kiga elever f?r l?gre resultat p? l?sf?rst?else (Skolverket, 2023a).

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Med bakgrund av att elevers resultat i matematik har sjunkit sedan 1990-talet och att vianser att Àmnet Àr svÄrt att undervisa om, har vi stÀllt oss frÄgan hur vi ska undervisa imatematik för att alla elever ska kunna fÄ förstÄelse. Detta leder oss vidare mot studiens syfte, som Àr att undersöka hur nÄgra behöriga matematiklÀrare i Ärskurs 1-3 sÀger sig undervisa i matematik för att alla elever ska kunna fÄ en förstÄelse för Àmnet. DefrÄgestÀllningar som vi anvÀnt oss av i studien Àr, hur sÀger sig nÄgra lÀrare att de undervisar i matematik? Hur sÀger sig lÀrarna att de individanpassar undervisningen i matematik?I studiens tidigare forskning har vi frÀmst anvÀnt oss av svensk matematikforskning.Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med verksamma lÀrare inom Àmnet matematik. Som stöd i vÄrt analysarbete har vi anvÀnt begreppen, samtal,samspel och redskap som vi anser Àr av vikt i ett sociokulturellt perspektiv.

En individs prenatala testosteronhalter kan mÀtas genom att ta fram ett relationstal mellan lÀngden pÄ pek- och ringfinger: ett 2D:4D digit ratio index. Studier har visat att det finns ett samband mellan högre testosteronhalter och god matematisk förmÄga. I föreliggande studie deltog 40 svenska gymnasieungdomar. TvÄ hypoteser undersöktes: det finns ett samband mellan 2D:4D och matematikresultat samt det finns ett samband mellan kön, 2D:4D och matematikresultat. Datainsamlingen bestod av fingermÀtningar och provresultat i matematik.

Syftet med denna studie var undersöka vilken syn pÄ olika matematikssvÄrigheter, som lÀrare i grundskolans senare Är har. Syftet var Àven att undersöka vilka undervisningsstrategier dessa lÀrare anvÀnder för att hjÀlpa elever med matematik svÄrigheter. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag intervjuat Ätta lÀrare som fick besvara frÄgor utifrÄn tre huvudfrÄgestÀllningar. FrÄgestÀllningarna rörde följande omrÄden: Varför halkar svenska skolbarn efter i matematik? Hur bedriver de intervjuade lÀrarna undervisningen i matematik? Vilka ÄtgÀrder tror de intervjuade lÀrarna skulle förbÀttra resultaten i matematik? Resultaten visar att de intervjuade lÀrarna anser att de försÀmrade resultaten i matematik frÀmst beror pÄ elevernas motvilja gentemot matematikÀmnet, dÄliga förkunskaper hos eleverna, bl. a oförmÄga att uttrycka sig matematiskt, samt elevernas olika inlÀrningssvÄrigheter. Slutsatsen för denna studie Àr att det finns mycket kvar att göra inom matematikomrÄdet innan varje matematiklÀrare tar hÀnsyn till enskild individs behov, förutsÀttningar, erfarenheter och tÀnkande, sÄsom det slÄs fast i Lgr11 under avsnittet för riktlinjer..

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ i vilka situationer pedagoger frÀmjarvardagsmatematik i förskolan och huruvida deras egen instÀllning till matematik kommer attpÄverka detta. Undersökningen tog plats pÄ tre olika förskolor dÀr sju pedagoger intervjuades.Resultatet visade att informanterna uttryckte att matematiken finns precis överallt, allt frÄnlunchtillfÀllen dÀr man exempelvis delar frukt, vid uteleken dÀr barnen hoppar hage eller vidpÄklÀdningen nÀr barnet övervÀger vilken sko som passar till vilken fot. Samt att matematikenfrÀmjas bÀst genom att pedagoger gör den till nÄgot roligt som intresserar barnen och ligger pÄderas nivÄ dÀrtill tar till sig deras Äsikter och önskemÄl. Det visade sig ocksÄ att en pedagogmed mer positiv instÀllning till matematik finner det lÀttare och framför allt mer inspirerandeatt synliggöra matematiken i barnens vardagliga sammanhang..

Jag har i det hÀr arbetet inriktat mig pÄ att fördjupa mina kunskaper i metodik inom trÀ- och metallslöjden genom att studera sociokulturella aspekter pÄ lÀrande. Min uppsats Àr genomförd som litteraturstudie med en kompletterande enkÀt undersökning. Syftet med detta examensarbete Àr studera hur tankar om sociokulturellt lÀrande gÄr att införliva i trÀ- och metallslöjden. De frÄgestÀllningar som jag har arbetat med Àr dessa: Vad kÀnnetecknar sociokulturellt lÀrande? Kan sociokulturellt lÀrande sammanföras med traditionellt hantverksarbete? Vad talar för och emot ett ökat inslag av sociokulturellt lÀrande inom trÀ- och metall slöjden? I hur stor utstrÀckning bedrivs trÀ- och metallslöjden sociokulturellt idag? Resultaten visar att kÀrnan i sociokulturellt tÀnkande Àr sprÄkets och kommunikationens betydelse för lÀrande.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ en liten uppfattning om vad det Àr för sprÄk lÀrare anvÀnder i sin undervisning och hur de kommunicerar. Problemet vi undersöker Àr hur eleverna fÄr den kunskap de behöver matematiskt och sprÄkligt. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av ett sociokulturellt perspektiv dÀr vi tittar pÄ artefakter, kontext och mediering. Vi koncentrerar oss pÄ sprÄket som anvÀnds under lektionerna och hur lÀrarna gÄr till vÀga för att nÄ ut till eleverna. En kvalitativ metod fungerade bÀst för vÄr undersökning och vi har utgÄtt frÄn att observera tvÄ lÀrare pÄ fyra lektionstillfÀllen var, med ljudinspelning och anteckningar.