Syftet med denna studie Àr att undersöka om det gÄr att synliggöra barns utveckling och lÀrande genom ett Relationsutvecklingsschema (RUS). Vi undersöker Àven hur RUS-modellen förhÄller sig till styrdokument som finns för förskolan. Metoder som anvÀnts i genomförandet av studien bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ förskolor i Malmö kommun. De teoretiska utgÄngspunkter som vi utgÄtt ifrÄn har till största del behandlat barns sprÄkutveckling men vi har Àven belyst barns utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv kontra ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att RUS-modellen har svagheter nÀr det gÀller flersprÄkiga barn i förskolan och modellens krav med att utvecklingsstegen ska följa varandra Àr en förlegad syn pÄ barns utveckling. Nyckelord: sprÄkutveckling, utvecklingspsykologi, förskola, relationsutvecklingsschema.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om flickors intresse för matematik kan öka genom variation av arbetssÀtt och arbetsformer. Undersökningen genomfördes under fyra veckor i en klass med 25 elever varav 14 elever var flickor. Eleverna fick under vissa lektioner arbeta diskussionsinriktat i grupp med uppgifter ur annan matematiklitteratur Àn den de vanligtvis arbetade med. Under de övriga lektionspassen arbetade eleverna enbart i matematikboken. Vi anvÀnde oss av enkÀt, dagboksskrivning och intervjuer för att fÄ ett sÄ brett resultatunderlag som möjligt.

Den hÀr studien analyserar de olika genusaspekterna av lÀrare och mellanstadieelevers interaktion i klassrummet samt lÀrarens sÀtt att undervisa. Studien visar hur ofta och pÄ vilket sÀtt lÀraren ger uppmÀrksamhet till pojkar eller flickor samt hur ofta och pÄ vilket sÀtt pojkar eller flickor ger uppmÀrksamhet till lÀraren under lektionen. Studien kategoriserar ocksÄ lÀrarens olika sÀtt att ge respons till elevernas svar under lektionen. Datamaterial i undersökningen har samlats in via klassrumsobservation som gjordes i en Ärskurs fyra med hjÀlp av videoinspelning. Det insamlade datamaterialet har transkriberats och blivit analyserat med metoder som samtalsanalys, observationsschema och lÀrarens riktningsgivare.

Rand, Mattias & Gustavsson Yvonne (2011). Hur specialpedagoger arbetar med ÄtgÀrdsprogram i matematik. (How remidial teachers work with a action programmes in matehematics). Skolutveckling och ledarskap, specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Vi har i vÄrt arbete undersökt hur specialpedagoger i en kommun arbetar med ÄtgÀrdsprogram i matematik. Vi belyser olika faktorer sÄsom erfarenhet, lÀrmiljö, sprÄklig miljö, arbetsstruktur, delaktighet samt pedagogisk kartlÀggning, som har betydelse för upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Syftet med att undersöka lÀroböcker i matematik Àr att fÄ en insikt i hur stor vikt lÀroböckerna lÀgger pÄ sjÀlva utförandet istÀllet för pÄ slutprodukten. Vi vill Àven undersöka om lÀroboken visar att det kan finnas mer Àn en lösning till en och samma uppgift. Vi bestÀmde oss för att granska lÀroböcker i Ärskurs fyra och utifrÄn en mall med fem större analysfrÄgor och dess undergrupper kategoriserade vi de olika lÀroböckernas uppgifter. Resultatet har visat att ingen av de tre lÀroböckerna Àr stora representanter för uppgifter som stimulerar eleverna till ett sjÀlvstÀndigt tÀnkande..

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Matematik Àr fortfarande enligt forskning ett Àmne med hög status, men trots detta Àr det fÄ elever som har förstÄelse för varför matematik Àr ett viktigt Àmne i skolan, menar Malmer (2002). Eleverna relaterar sÀllan till att det Àr ett verktyg för att klara av sin vardag (Malmer,2002). LikasÄ menar Björklund (2009) att vi inte Àr uppmÀrksamma pÄ att matematik till större del omringar vÄr vardag. SprÄket Àr nyckeln till att förstÄ och kunna arbeta med matematik (Bernstein, 2000; Boaler, 1998 och Wistedt och Martinsson, 1996).Syfte: Syftet i sin helhet handlar om att belysa hur elever resonerar kring sina kunskaper och lÀrande i Àmnet matematik. Studien undersökte, förutom syftet, hur elever kopplar sina kunskaper till vardagssituationer och sprÄkets betydelse för erövrande av matematik.Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning som har ett kvantitativt underlag.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Syftet med denna undersökning har varit att fÄ ta del av förskollÀrares och grundskollÀrares olika syn pÄ inkludering. Inkludering Àr ett viktigt verktyg för barns utveckling och begreppet tolkas och anvÀnds pÄ olika sÀtt. Vi utgick frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr fokus lÀggs pÄ att barnen lÀr genom samspel med andra, och stÀllde oss frÄgan ?Hur ser pedagoger pÄ inkludering??För att undersöka detta viktiga verktyg för barns utveckling - inkludering - sÄ har vi genomfört en kvalitativ undersökning. Vi intervjuade verksamma pedagoger i olika Älderskategorier pÄ ett semistrukturerat sÀtt.Tidigare forskning visar att skolan har en annorlunda syn pÄ inkludering Àn vad förskolan har.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

Syftet med arbetet har varit att undersöka huruvida undervisning, förÀldrar och lÀxor pÄverkar attityden till matematik hos barn i skolÄr tre. Studien genomfördes hösten 2005 i GÀllivare kommun. Vi har observerat undervisning i Är tre, intervjuat ett urval av eleverna i samma Är tre samt gjort en enkÀtundersökning bland förÀldrar till eleverna. Vi ser att bÄde undervisning och hemförhÄllanden pÄverkar barnets upplevelse av, och instÀllning till Àmnet. Resultatet visar att lÀxan i stort sett handlar om att hinna lÀngre i boken, nÄgot som alla parter tycks vara nöjda med.

I bakgrunden tas tidigare forskning upp som visar att matematik anses vara ett svÄrt och ointressant Àmne och att elevernas kunskaper i Àmnet minskar. UndervisningssÀttet Àr lÀroboksbundet, men ett högre elevinflytande och medbestÀmmande skulle leda till ökat engagemang hos eleverna och ett bÀttre lÀrande. Syftet med mitt examensarbete var att ta reda pÄ vad eleverna tycker frÀmjar respektive motverkar deras motivation och intresse för att lÀra sig matematik samt hur eleverna vill att matematikundervisningen ska vara upplagd för att de ska kunna optimera sitt lÀrande. Undersökningen i enkÀtform genomfördes i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet bland sju klasser pÄ praktiskt inriktade program. Resultatet visar att matematik upplevs som ett ganska trÄkigt men relativt lÀtt Àmne och att mer variation pÄ arbetssÀttet under lektionerna skulle frÀmja elevernas motivation och intresse för matematik.

Denna vetenskapliga uppsats har för avsikt att belysa matematikarbetet i de tidiga skolÄren och knyter an till bÄde kvalitetsarbetet och den pÄgÄende utvecklingsprocessen. Syftet med detta arbete Àr tudelat, dels att fÄ och skapa förstÄelse för hur pedagoger skapar lÀrmiljöer dÀr en positiv kÀnsla och intresse för matematik fokuseras, dels att gestalta vilka strategier pedagoger har för att eleverna ska överbrygga matematiksvÄrigheter. Jag har utgÄtt frÄn en hermeneutisk ansats dÀr sociokulturell teoribildning fick utgöra förstÄelsebakgrund till mina tolkningar av empirin. Trygghet och motivation framkom som de karaktÀristiska villkoren för att skapa en positiv kÀnsla och intresse för matematik. LÀrarna arbetade utifrÄn tydlighet, lustfylldhet och aktivt deltagande med hjÀlp av olika material.