Syftet med denna studie Àr att undersöka om det gÄr att synliggöra barns utveckling och lÀrande genom ett Relationsutvecklingsschema (RUS). Vi undersöker Àven hur RUS-modellen förhÄller sig till styrdokument som finns för förskolan. Metoder som anvÀnts i genomförandet av studien bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ förskolor i Malmö kommun. De teoretiska utgÄngspunkter som vi utgÄtt ifrÄn har till största del behandlat barns sprÄkutveckling men vi har Àven belyst barns utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv kontra ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att RUS-modellen har svagheter nÀr det gÀller flersprÄkiga barn i förskolan och modellens krav med att utvecklingsstegen ska följa varandra Àr en förlegad syn pÄ barns utveckling. Nyckelord: sprÄkutveckling, utvecklingspsykologi, förskola, relationsutvecklingsschema.

Syftet med studien Àr att undersöka de intervjuade lÀrarnas uppfattningar och tankar om hur formativ bedömning kan stÀrka och synliggöra elevers lÀrandeprocesser, hur lÀrandeprocesserna kontinuerligt skall bedömas med mÄl samt hur eleverna skall nÄ dessa. Studien syftar Àven till att undersöka om formativ bedömning har pÄverkat de intervjuade lÀrarnas arbete. Teorin som tillÀmpas i studien Àr sociokulturellt perspektiv. Fem centrala begrepp utifrÄn teorin kopplas samman med empirin i diskussionen. Dessa begrepp Àr: situerad kunskap, artefakter och intellektuella redskap, mediering, sprÄk samt den proximala utvecklingszonen.

Syftet med arbetet Àr att försöka ta reda pÄ varför elever har ett lÄgt intresse för matematik. DÀrför att det kÀnns viktigt att vÀnda trenden och förÀndra uppfattningarna om matematiken. Genom att ta reda pÄ olika faktorernas inverkan pÄ elever söker jag en större förstÄelse och inblick. Det har skett genom en enkÀtundersökning med 22 st elever samt en intervju med deras lÀrare. EnkÀten visar att elevernas intresse för matematik i den referensklass som jag anvÀnt mig av inte Àr stort och generellt rÄdde en negativ instÀllning till matematiken.

I vÄrt examensarbete har vi valt att fördjupa vÄra kunskaper inom ett av matematikÀmnets metoder, nÀmligen laborativ matematik. Vi har i litteraturen hittat olika teorier om hur författarna upplever matematikundervisningen och hur den bör bedrivas. Alla Àr överens om att elever lÀr bÀst nÀr de fÄr anvÀnda flera sinnen och uppgifterna knyter an till deras vardag. Den empiriska delen innehÄller dels en enkÀtundersökning som vi gjort bland pedagoger pÄ en F-6 skola, och dels en mindre observation om hur synlig det laborativa materialet Àr i klassrummen. Vi har undersökt om pedagogerna arbetar med laborativ matematik, hur mycket laborativt material de har, samt deras attityd till det laborativa arbetssÀttet.VÄr slutsats Àr att pedagoger har en positiv instÀllning till laborativ matematik, de upplever att de har material, Ätminstone i de lÀgre skolÄren.

SammanfattningSyftet med mitt examensarbete Àr att fÄ fram vad nÄgra lÀrare idag har för förhÄllningssÀtt till praktisk matematik, vilka förutsÀttningar de har samt hur de i sÄ fall tillÀmpar det i undervisningen.För att försöka komma fram till detta har jag förutom att bearbeta litteratur kring Àmnet, genomfört fem intervjuer samt gjort en textanalys av Ätta lÀroböcker i matematik. Tre av lÀrarna arbetar i en Äldersintegrerad 1-3:a, en lÀrare arbetar i en etta och en trea och en lÀrare jobbar i mellanstadiet alltsÄ frÄn fjÀrde till sjÀtte klass. LÀroböckerna som jag analyserat Àr de böcker som de fem lÀrarna pÄ nÄgot vis anvÀnder sig av i undervisningen.Vad jag genom mina undersökningar kommit fram till Àr att lÀrarna i stort sett har ett mycket positivt förhÄllningssÀtt till praktisk matematik. NÀstan alla skyller pÄ tiden som en orsak till att den praktiska matematiken fÄr sÄ lite tid i undervisningen. För stora klasser och för smÄ utrymmen var Àven det en bidragande orsak till bristen pÄ praktisk matematik.

Storyline Àr en undervisningsmetod som ursprungligen kommer frÄn Skottland. Metoden anvÀnds i hela vÀrlden, men har blivit vÀldigt populÀr frÀmst i de nordiska lÀnderna, Danmark och Norge, men ocksÄ i Sverige. Storyline Àr Àmnesövergripande och anvÀnds oftast i grundskolan. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur storyline lÀmpar sig som undervisningsmetod i matematikundervisningen i gymnasieskolan. Undervisningsförsöket Àr baserat pÄ ett utgÄngsmaterial som heter CSI:Math.

Syftet med vÄr undersökning var att beskriva elevernas upplevelser av matematik med avseende pÄ Älder, intresse, förstÄelse samt pedagogens kunskap om elevernas förstÄelse. Försökspersonerna omfattade totalt 40 elever och 40 pedagoger som representerade Är 3, 6, 9 pÄ grundskolan samt Är 3 pÄ gymnasieskolan. EnkÀterna utformades med nivÄanpassade uppgifter. Resultatet visade att grundskolans pedagoger har kunskap om att eleverna tycker att abstrakt matematik Àr svÄr. DÀremot visste inte pedagogerna pÄ gymnasiet att deras elever upplever det konkreta som svÄrt.

Studiens syfte Àr att öka kunskapen om hur unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens om eget boende och vuxen liv utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och begreppen delaktighet, social praktik och handlingserbjudande. De unga vuxna som ingÄr i studien lever i eget boende genom socialbistÄndet Ungbo i Halmstad.   Studien Àr kvalitativ och datainsamlingen skedde löpande under fyra mÄnader genom chatt, intervjuer och observationer. Resultatet visar att de unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens pÄ egen hand och genom egna erfarenheter utan nÄgon större tillgÄng till sociala praktiker med socialrÄdgivare eller andra. Centralt Àr de unga vuxnas stora brist pÄ lÀrsituationer och artefakter inom det efterfrÄgade kunskaps- och kompetensomrÄdet vilket försvÄrar etableringsprocessen in i vuxenlivet.  Förslag till framtida forskning Àr implementering av pedagogik i teori och praktik inom socialbistÄndsinsatser..

BakgrundI den teoretiska bakgrunden presenteras matematik ur olika perspektiv för att ge enövergripande bild av Àmnet. I första avsnittet granskar vi hur styrdokument samt kursplaner definierar matematiken i verksamheten för förskola och skola samt relevant forskning. Slutligen följer en redogörelse för det teoretiska ramverk - fenomenografi, vilket studien Àr inspirerad av.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att synliggöra ett antal verksamma pedagogers beskrivningar ifall och hur de anvÀnder bilderboken som ett verktyg för att stimulera barn till ett matematiskt lÀrande.MetodI vÄr studie har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod för att nÄ fram till ett resultat som har relevans för vÄrt syfte. Fenomenografi har anvÀnts som ansats och som verktyg, för att samla in datamaterial har intervju anvÀnts. Sammanlagt har sex pedagoger, verksamma i tvÄ skilda förskolor, medverkat i studien.ResultatI resultatavsnittet redogörs essensen av vad som framkommit vid intervjuerna.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Eftersom mÄnga elever idag inte nÄr mÄlen i grundskolan har syftet med vÄrt arbete varit att studera och analysera arbetssÀtt och metodiska redskap som frÀmjar elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Vi har valt att göra det i form av en litteraturstudie som tar sin utgÄngspunkt i sociokulturella teorier om lÀrande och forskningsresultat. Vi har funnit att det sociokulturella perspektivet betonar kommunikationen mellan och inom mÀnniskor. Det innebÀr att samtal och skrivande i olika former Àr en grundförutsÀttning för att en gynnsam sprÄk- och kunskapsutveckling ska ske. Dessutom krÀver det en miljö som tillÄter och uppmuntrar en stÀndig interaktion och dialog mellan lÀrare och elever.

Resultatet frÄn de internationella studierna TIMSS (2011) och PISA (2012) visar att svenska elevers matematikkunskaper försÀmrats över tid. Detta i relation till övriga deltagande lÀnder. Vanligen prÀglas matematikundervisningen av fÄ inslag av variation och lÀroboksstyrd undervisning dominerar. BÄde litteratur och forskning framhÀver laborativt material som ett redskap för att konkretisera abstrakt matematik. Dock tydliggörs betydelsen av lÀrares reflektion gÀllande denna undervisningsform.

Syfte: Att finna ut vilka kriterier lÀrare som undervisar i matematik i Ärskurserna ett till fem anser vara viktiga nÀr de sÀrskiljer elever i matematiksvÄrigheter. Vilka Àr de faktorer som pÄverkar att en elev hamnar i matematiksvÄrigheter, enligt lÀrarna? Studiens syfte Àr Àven att beskriva vem det Àr som vÀljer ut elever i matematiksvÄrigheter pÄ skolorna.Teori: I didaktiska teorier ingÄr Piaget och Vygotskij.Metod: En enkÀtstudie genomfördes pÄ fem skolor med de lÀrare som undervisar i matematik i Är ett till fem. Svaren analyserades och bearbetades statistiskt.Resultat: De kriterier som lÀrarna anser vara de viktigaste Àr i fallande ordning: talbegrepp, positionssystemet och talsystemets uppbyggnad, talföljd samt talrelationer. Av de faktorer som lÀrarna anser vara viktigast Àr sjÀlvförtroendet den faktor som Àr den mest frekventa.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka nollans historiska utveckling samt l?rares, l?rarstudenters och elevers f?rst?else av division med noll. Forts?ttningsvis behandlas fr?gan om matematikhistoria kan anv?ndas i undervisningen f?r att gynna elevers f?rst?else f?r noll och division med noll. Materialet utg?rs av vetenskapliga artiklar, svenska matematikl?rob?cker f?r mellan- och h?gstadiet samt den svenska l?roplanen [Lgr22]. Metoden ?r en kvalitativ litteraturstudie som innefattar historisk granskning, analys av didaktiska studier och en l?roboksunders?kning.