Uppsatsen handlar om den fysiska pedagogiska miljön i en sÀrskoleklass. Med hjÀlp av observationer och intervjuer undersöker jag detta slags miljöfaktorer i klassrummet och ute pÄ skolgÄrden. Syftet Àr att se om den Àr anpassad utifrÄn sÀrskoleelevers sÀrskilda behov. Med hjÀlp av fallstudier har jag kommit fram till att den fysiska miljön i sÀrskoleklassen 2-4 inte var anpassad utifrÄn elevers sÀrskilda behov. Detta bör uppmÀrksammas och det finns behov av att studera vidare i vilken utstrÀckning detta pÄverkar elever, inte minst i social och psykologisk mening..

Slutsatsen av studien, som baserar sig pÄ 11 vetenskapliga artiklar, blir att AIMS ökar patientsÀkerheten samt bidrar till att tillförlitligheten och kvalitetssÀkringen av anestesiologisk dokumentation sÀkras. Denna slutsats baseras pÄ de gemensamma faktorer som framkommit i resultatet av de artikelgranskningar som genomförts inom ramen för studien. De olika faktorerna Àr: ? tiden som den anestesiansvarige lÀgger ned pÄ dokumentation ? brist pÄ korrekt och tillförlitlig registrering av vitala parametrar i anestesijournalen ? utslÀtning av hemodynamiska vÀrden för att uppnÄ en försköning av anestesijournalens utseende. ? artefakter ? hjÀlpmedel vid riskanalyser ? mera korrekt och objektiv rapportering av patientens hemodynamiska data ? utbildning..

BAKGRUND: Forskning tyder pÄ att arbetslaget Àr av mycket stor vikt för skolutveckling. Arbetslaget har möjlighet att utforma arbetet och att lÀra av varandra genom samtal och diskussion, men detta sker inte alltid i en ideal utstrÀckning. Det finns mÄnga teorier och forskning kring hur arbetslaget ska nÄ utveckling. Det kan dock finnas ofördelaktiga förutsÀttningar, bÄde praktiska och sociala.SYFTE: Syftet Àr att undersöka hur pedagoger upplever att och pedagogisk diskussion, bÄde inom och utanför avsatt tid för möten, anvÀnds som redskap för att utveckla förskolans pedagogik och verksamhet.METOD: Vi har anvÀnt kvalitativ metod med intervju som datainsamlingsredskap, eftersom undersökningen handlar om pedagogernas uppfattningar och livsvÀrld. Sex pedagoger intervjuades frÄn olika förskolor.RESULTAT: Alla pedagoger i undersökningen upplever att den pedagogiska diskussionen Àr av stor vikt.

C-uppsats: ?Drama som pedagogisk metod i undervisningen.? Författare: Linnea Carlsson. LÀrosÀte: Högskolan i GÀvle. Skriven: 2015 ? 02 ? 19Denna studie undersöker lÀrare och pedagogers syn pÄ drama som metod i undervisningen.

SammanfattningStudiens syfte Àr att undersöka och tolka vad utvecklingspedagogik innebÀr, samt vad pedagogen har för roll ochbetydelse i barns lek, lÀrande och utveckling. Mina huvudfrÄgor Àr: 1. Hur definierar pedagogerna begreppetutvecklingspedagogik? 2. PÄ vilket sÀtt dokumenterar de verksamheten för att synliggöra metakognition? 3.

Syftet med denna studie Àr att ge en överblick pÄ hur man inför GIS i en verksamhet och vad för dokumentationsbehov och hur utvecklingsmöjligheterna ser ut hos TrollhÀttan energi affÀrsomrÄde Vatten.Insamlandet av fakta gjordes med intervjuer och litteraturstudier. PÄ grund av egna erfarenheter och kunskaper hos affÀrsomrÄde Vattens GIS-dokumentation underlÀttades sökandet och insamlandet av fakta.  Resultaten som erhÄllits indikerar pÄ att det finns ett relativt stort behov av att dokumentera i GIS runt om i Vatten-verksamheten. MÄnga av de tillfrÄgade har svarat att de uppskattar en gemensam dokumentation för samverkans skull och för att det underlÀttar informationens tillgÀnglighet. Undersökningen belyser att GIS-kompetensen behöver höjas hos medarbetarna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om berÀttandet har nÄgon plats i dagens undervisning. Med berÀttande menar vi att en person muntligt berÀttar innehÄllet i en text för andra. Vi undersökte om det fanns nÄgon skillnad mellan hur barn uppfattar och minns en text beroende pÄ om de fÄr den berÀttad för sig eller om de lÀser texten sjÀlva. Vi ville ocksÄ sÀtta fokus pÄ barns skapande av inre bilder.VÄrt arbete inleds med en genomgÄng av litteratur i Àmnet berÀttande. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs 4 med 24 elever.

Sammanfattning/abstract VÄrt syfte med denna studie var att problematisera dokumentationsarbetet i förskolan och visa vilka dilemman pedagogerna kan hamna i. FrÄgestÀllningar vi utgick ifrÄn var: Hur beskrivs pojkar, respektive flickor i dokumentationerna ur ett genusperspektiv? Hur kan barns identitetsskapande pÄverkas av dokumentationerna? Vem Àr dokumentationen till för och hur anvÀnds den? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor samlade vi in dokumentationer som pedagoger i förskolan har gjort. Vi gjorde Àven intervjuer med pedagogerna som gjort dokumentationerna för att fÄ en djupare förstÄelse av dokumentationerna. I dokumentationerna tittade vi efter vilka situationer barnen Àr dokumenterade i, pedagogernas ordval och sÀtt att beskriva barn och situation.

AbstraktEn avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjÀlpa eller lindra matematiksvÄrigheter Àr ifall pedagoger har kompetens att genomföra en kartlÀggning, som ger vÀgledning för fortsatta pedagogiska insatser (Lundberg & Sterner, 2009). Med detta som utgÄngspunkt var syftet med studien att undersöka yrkesverksamma specialpedagogers syn pÄ kartlÀggning och yngre elevers rÀknesvÄrigheter samt hur de gÄr till vÀga vid en pedagogisk kartlÀggning i matematik. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju som metod. Deltagarna i undersökningen Àr tvÄ specialpedagoger med gedigen utbildning och erfarenhet inom omrÄdet. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har en formativ syn pÄ kartlÀggning.

Avsikten med undersökningen Àr att klarlÀgga om det finns ett pedagogiskt syfte med samling, en traditionell aktivitet som förekommer dagligen i förskolan. Vi vill Àven efterforska vad som styr innehÄll, lÀrande och hur pedagogiskt ledarskap utövas. Med anledning av detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod vid undersökningen av sju observationer, och tolv semistrukturerade intervjuer med förskollÀrare och förskolechefer. Undersökningen har utförts pÄ kommunala och privata förskolor i tvÄ större kommuner i Sverige. Resultatet visar att förskollÀrarna har ett pedagogiskt syfte med samlingen, som illustreras av ett lÀrande frÀmst utifrÄn sÄng, rörelse och matematik, vilket gÄr att hÀrröra till LÀroplan för förskolan Lpfö98 (reviderad 2010). NÀr det kommer till innebörden av begreppet pedagogiskt syfte, uppfattar vi dÀremot inte att alla delar som kartlÀggning, planering, utvÀrdering och uppföljning för att synliggöra barns lÀrande och för att utveckla verksamheten förekommer..

AbstractMy aim for this study is to examine what the parent?s of the children attending pre-schoolwants to be a part of, by examining the parent?s description of the performance review andwhat their experience from them was. This study is based on earlier research and literature,which describes the pre-schools activities, how they work and the documented goals they tryto accomplish. I also did eight interviews with parents from two municipalities, which I theninterpreted based on my experience and understanding. The interviews focused on theparent?s description of their experience of how much influence on the work in their child'spre-school.

This work is about leisure educators' views on educational quality in large groups of children. School centers will contribute to children's development and learning through meaningful leisure and leisure educators' contribution with a high educational quality. There are a lot of discussions and writings about growing groups of children. How are the leisure education and its quality affected by increasing children's groups? It sparked my interest and therefore I wanted to examine this more closely how it might look in the leisure activities.The aim of this work was to examine leisure educators' perspective on how the educational quality is affected by large groups of children and what is considered of leisure educators' as a high educational quality.To answer my purpose five interviews was made with leisure educators' in different parts of Sweden and also by studying the theoretical foundations and literature for school centers and leisure education.The results of the interviews reveal, among other things, that leisure educators' feel that the large groups of children affects the quality of teaching at many levels.

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Syftet med denna studien Àr att undersöka hur lÀrare och elever uppfattar elevinflytande i den pedagogiska planeringen. Det visar sig genom tidigare forskning att elevers inflytande har varit svÄrt att fÄ in i skolans praxis och att mycket beror pÄ lÀrarens förhÄllningssÀtt, samt vilka metoder och arbetsformer som anvÀnds för att göra detta. Studien som vi genomfört med en hermeneutisk ansats och intervjuer av tre lÀrare och sex elever som datainsamlingsmetod visar att ett möjligt redskap för elevinflytande Àr den pedagogiska planeringen. Det Àr ett redskap som tydliggör mÄlen, ökar elevinflytandet och stimulerar elevers motivation till ökad kunskapsinlÀrning..

Det ökade inflödet pÄ landets akutmottagningar stÀller stora krav pÄ sjukvÄrdspersonal att de ger patienterna ett snabbt och sÀkert omhÀndertagande. Sjuksköterskan har som uppgift att bedöma, prioritera alla vÄrdsökande samt dokumentera all viktig information. Bedömningen sker utifrÄn riktlinjer som Àr baserade pÄ sökorsak. Dokumentationen av olika ÄtgÀrder har betydelse för det fortsatta vÄrd- och behandlingsarbetet och kan vara helt avgörande för patientsÀkerheten. Syftet med studien var att beskriva hur vÀl dokumentationen genomfördes i patientens journal vid besök pÄ akutmottagning.