Detta arbete handlar om pedagogiskt förhÄllningssÀtt mot barn i förskolan. Studien bygger pÄ sju intervjuer med pedagoger som har olika erfarenhet frÄn förskoleverksamhet. Syftet med studien Àr att undersöka vad ett pedagogiskt förhÄllningssÀtt mot barn innebÀr för en förskol-lÀrare. Studien visar hur pedagoger uppfattar pedagogiskt förhÄllningssÀtt. Teoridelen belyser förskoleverksamhet genom tiderna samt barnsyn förr jÀmfört med nu med syfte att kunna ge en insikt i hur pedagogisk förhÄllningsÀtt har sett ut förr och hur den har förÀndrats.

Aktuell studie bygger pÄ resultat frÄn en enkÀtstudie bland 127 sprÄkelever pÄ en gymnasieskola i VÀstsverige. Syftet med studien Àr att undersöka gymnasieelevers vÀrderingar av sprÄklÀrarens kompetenser och vilken betydelse dennes sociala kompetens har i förhÄllande till pedagogisk- och Àmneskompetens. Studien undersöker Àven skillnader i vÀrderingar mellan flickor och pojkar pÄ gymnasienivÄ. Resultaten visar att den kompetens gymnasieeleverna i aktuell studie vÀrderar lÀgst Àr lÀrarens sociala kompetens och den som vÀrderas högst Àr den pedagogiska kompetensen. Vidare visar studien att flickor vÀrderar samtliga kategorier högre Àn vad pojkarna gör..

Syftet med studien var att undersöka vad som fanns dokumenterat i omvÄrdnadsstatus samt NortonpoÀng relaterat till trycksÄr pÄ en njurmedicinsk avdelning. Studien gjordes genom att granska avidentifierade patientjournaler (n=50) frÄn en njurmedicinsk avdelning i Sverige. Studien Àr empirisk kvantitativ av deskriptiv karaktÀr. Författarna granskade graden av dokumentation i omvÄrdnadsstatus med hjÀlp av granskningsschemat Cat-ch-ing. Sökord som granskades var kommunikation, kunskap, nutrition, elimination, aktivitet, sömn, psykosocialt, smÀrta/sinnesintryck, hud/vÀvnad, andning/cirkulation och vÀlbefinnande.

VÄr uppsats, Inflytande och delaktighet ? en frÄga om att fÄ sin vilja igenom eller att bli lyssnad pÄ behandlar barns delaktighet och inflytande i förskolan. Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagogerna tolkar begreppen delaktighet och inflytande och i vilka situationer som delaktighet och inflytande ges till barnen. Den tidigare forskningen inom omrÄdet visar olika synsÀtt och perspektiv pÄ lÀrande som rÄder. Genom kvalitativa intervjuer av sex pedagoger och observationer pÄ tvÄ olika förskolor har vi analyserat, tolkat och sammanstÀllt ett resultat. Resultatet visar att barnen blev sedda och lyssnade pÄ men att delaktighet och inflytande ofta handlar om att fÄ bestÀmma aktivitet. För att öka barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet behöver pedagogerna synliggöra det bÀttre, genom att bland annat föra pedagogisk dokumentation samt avsÀtta mer tid för reflektion och utvÀrdering. VÄr slutsats Àr att pedagogerna inser att barnen Àr kompetenta, men att rutiner i den vardagliga verksamheten hindrar pedagogerna frÄn att fullt ut ta tillvara pÄ det kompetenta barnet. Dessutom anser sig pedagogerna behöva mer tid till att föra pedagogiska diskussioner.

Syftet med denna studie Àr att bidra med kunskap och en diskussion om hur nÄgra pedagoger beskriver konstruktionen av utvecklingssamtal pÄ förskolan samt hur pedagogerna beskriver det innehÄll som de anser bör finnas med vid ett utvecklingssamtal. Studien har genomförts med utgÄngspunkt frÄn ett konstruktionistiskt perspektiv med hjÀlp av en mindre enkÀtundersökning samt en fördjupad intervjustudie dÀr svaren sedan har bearbetats kvalitativt. Bearbetning av materialet har gjorts genom att tolka innebörder och konstruera kategorier efter de svar som erhÄllits. Resultatet av studien visar att de deltagande pedagogerna anvÀnder sig av fortlöpande anteckningar under terminen, multimedia sÄsom Ipad och digitalkamera och pedagogisk dokumentation samt barnkonferens nÀr de förbereder sig inför ett utvecklingssamtal. Pedagogerna anser ocksÄ att de viktigaste delarna att ta upp vid ett utvecklingssamtal Àr barnets utveckling och lÀrande, information frÄn förÀldrar, förÀldrarnas tankar och önskemÄl samt barnets trivsel och trygghet pÄ förskolan. En viktig aspekt Àr relationen mellan förÀldrarna och pedagogerna dÀr bÄde denna studies respondenter och tidigare forskning Àr samstÀmmiga, en god relation Àr grunden till hur utvecklingssamtalet uppfattas. .

Denna uppsats undersöker vad lÀrare och pedagogisk personal pÄ historiska institutioner tÀnker om elevers studiebesök pÄ platser med historisk anknytning. Dessutom undersöker vi huruvida historiska studiebesök kan frÀmja elevernas historiemedvetande utifrÄn teorin om historiemedvetandets fem processer. UtifrÄn intervjuer med lÀrare pÄ högstadieskolor sÄvÀl som pedagogisk personal pÄ historiska besöksmÄl har vi funnit att det finns tydliga vÀrden i att göra historiska studiebesök samt vissa problem och hinder. Utöver detta har vi funnit att elevers historiemedvetande under vissa förutsÀttning kan frÀmjas av att de fÄr göra dylika besök..

The impact of classroom enviroment with respect to learning.

Sammanfattning/Abstract Johanna Landin (2015) Pedagogisk uppföljning, finns den? -Specialpedagogers upplevelser av elevers involvering i uppföljningen av pedagogisk utredning. Is there follow up of pedagogical assessment? Special educator's experiences of students follow up and involvement in pedagogical enquiry Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagog-programmet, Malmö högskola. Syftet Àr att beskriva hur specialpedagoger upplever elevers involvering i uppföljningen av den pedagogiska utredningen. Vidare vill jag ocksÄ undersöka vilka tankar som finns kring de nya allmÀnna rÄden som publicerats 2014.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa dokumenterar elevers prestationer utifrÄn ett didaktiskt perspektiv. Studiens frÄgestÀllningar var vilka metoder och verktyg anvÀnder sig lÀrarna i studien av i för att dokumentera elevers prestationer i undervisningen? Vilka för- och nackdelar finns det enligt lÀrarna i studien med deras eget arbete med dokumentation? Hur planerar lÀrarna i studien undervisningen för att kunna dokumentera eleverna utifrÄn kunskapskraven i lÀroplanen?För att besvara frÄgestÀllningen har vi anvÀnt oss av intervju som metod. Vi har genom anvÀndningen av intervjumetoden kunnat genomföra en kvalitativ analys av studiens empiri. Empirin grundades pÄ sex intervjuinformanters utsagor.Studien har visat att mÄnga olika sorters dokumentation som bÄde innefattar skriftliga, teoretiska uppgifter samt praktiska metoder.

Tidigare studier visar att sjuksköterskor lÀgger allt mer tid pÄ omvÄrdnadsdokumentation.Forskningen tyder pÄ tvÄ rationella förklaringar till detta fenomen. Den ena förklaringenbehandlar den ökade dokumentationen som en effekt av sjuksköterskors professionalisering.Samtidigt som lagkravet pÄ sjukvÄrdsdokumentation trÀdde i kraft startade enprofessionaliseringsstrÀvan för sjuksköterskor. Vikten lÄg pÄ att som sjuksköterska stÀndigtsöka större skicklighet inom sitt yrke för att kunna erbjuda patienter bÀsta möjliga vÄrd. Dettagjorde dokumentationen till en del i ett kollegialt kommunikationsverktyg för att sÀkrapatientsÀkerheten.Den andra förklaringen till ökad dokumentation kan se fenomenet som en effekt avgranskningssamhÀllet. New Public Management och konkurrensbaserad sjukvÄrd har drivitsjuksköterskor att dokumentera om patienters vÄrd och omvÄrdnad för att kunna styrka att rÀtthandlingar À gjorda och dÀrmed klara en granskning.Tidigare studier visar att bÄde professionalisering och granskningssamhÀllet har uppvisateffekter som kan förklara den ökade dokumentationen i sjukvÄrden.

Abstrakt Syfte: Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för ANT-programmet Steg-för-Stegs pedagogiska upplÀgg. Genom att: ? Analysera programmets pedagogiska utformning ? Studera nÄgra ledares syn pÄ det pedagogiska upplÀgget. Metod: Denna uppsats Àr grundad i en hermeneutisk ansats eftersom intresset var att studera innebörden och dess betydelse och dÀrigenom finna förstÄelse. Texttolkning av programmets kursmaterial har anvÀnts för att kunna se vilken pedagogisk utformning programmet har och intervjuer har anvÀnts för att fÄ kunskaper i tre ledares syn pÄ programmets upplÀgg.

VÄrt syfte med denna studie Àr att beskriva hur förskollÀrare planerar och stimulerar barns lÀrande ute pÄ förskolegÄrden, samt vilken roll förskollÀrare har i de planerade respektive de fria aktiviteterna pÄ förskolegÄrden. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi intervjuat sex förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor utan nÄgon uttalad utomhusprofilering. Resultatet av studien visar att det mÄste finnas ett syfte med utevistelsen pÄ förskolegÄrden. Det behövs en jÀmn fördelning av förskollÀrarens arbetsuppgifter vad gÀller tid för observation, planering och genomförande av pedagogiska aktiviteter. FörskollÀrarna i studien menar att de Àven behöver tid för andhÀmtning, vilket det frÀmst ges utrymme till i förskolans utemiljö.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur ett politiskt beslut om att införa en tjÀnstegaranti med tidig kravnivÄ för lÀs- och skrivkunnighet kan pÄverka skolorganisation och pedagogiskt arbete. För att nÄ detta syfte undersöker vi motiven bakom beslutet och beslutsfattares och pedagogers tankar om garantin och dess olika effekter pÄ skolans organisation och verksamhet. Intervjuer med tvÄ beslutsfattare i kommunen och en enkÀtundersökning som omfattade etthundra berörda pedagoger vid sexton olika skolor bildar underlag för vÄr studie. I litteraturdelen ges en översikt av tidigare forskning kring styrning av pedagogisk verksamhet och framgÄngsfaktorer för tidig skriftsprÄksutveckling. MarknadstÀnkande och kvalitet har i dag stort inflytande pÄ utbildning och skola.

Syftet med denna undersökning var frÀmst att ta reda pÄ hur andra förskolepedagoger tÀnker om verksamheten i uterummet och hur de anvÀnder skogen som pedagogisk miljö. Vi valde att göra en kvalitativ metod med intervjuer som grund för vÄrt insamlande av grundmaterial. Anledningen till att vi valde intervjuer med pedagoger i förskolan var att vi ansÄg att de har en övergripande kunskap om vad som sker i verksamheten. Resultatet av vÄr undersökning visar att skogen ses som en naturlig plats för inlÀrning, enligt de vi intervjuat finns det inga grÀnser pÄ lÀrandemiljöer i uterummet. Det skÀnker styrka och utvecklar motoriken pÄ ett friskt och stimulerande sÀtt.

SAMMANFATTNINGBakgrundPerifer venkateter (PVK) Àr en medicinsk produkt bestÄende av en tunn kateter som, med hjÀlp av en ledarkanyl, förs in i en perifer ven för att kunna tillföra patienten lÀkemedel, nÀring, vÀtska och blodprodukter. InlÀggande av PVK Àr ett vanligt förekommande ingrepp inom sjukvÄrden. För att undvika komplikationer relaterade till PVK finns i Sverige nationella riktlinjer. Det finns Àven internationella riktlinjer gÀllande vÄrdhygien i allmÀnhet. Det ligger i sjuksköterskans uppgift att hantera PVK i enlighet med dessa riktlinjer.