Sök:

Sökresultat:

2710 Uppsatser om Förskola och pedagogisk dokumentation. - Sida 24 av 181

Den pedagogiska mÄltiden- PÄ gott och ont : En kvalitativ studie av lÀrare och annan pedagogisk personals syn pÄ mÄltiden som ett pedagogiskt verktyg för elever pÄ högstadiet

I Sverige serveras sedan 1946 gratis skolmat till alla elever pÄ grundskolan, och frÄn 2011 Àr det lag pÄ att skolmaten som serveras Àven ska vara nÀringsriktig. SkolmÄltiderna ses som ett lÀrtillfÀlle och kallas pedagogisk mÄltid. Studiens syfte var att belysa hur lÀrare och annan pedagogisk personal som arbetar pÄ högstadieskolor och Àter lunch tillsammans med eleverna utnyttjar mÄltiden som ett pedagogiskt verktyg. Kvalitativ studie i form av ett frÄgeformulÀr med öppna svarsalternativ anvÀndes. Inslag av kvantitativa metoder finns i studien utifrÄn informanternas bakgrundsfakta.

Hur vÀxer en form fram?

Dokumentation av en formgivningsprocess till en bok om trafiknykterhetsbrott..

Underlag till slutdokumentation före slutbesiktning av vÀgarbete

I kursen Y0001B verksamhetsförlagd utbildning, VFU, skall vi skriva en rapport som beskriver och ger ett förslag till lösning pĂ„ ett problem hos bolaget Svevia, vĂ„r arbetsgivare under praktiken. Ämnet vi valt att jobba med Ă€r Svevias slutdokumentation som skall lĂ€mnas in till VĂ€gverket region före slutbesiktning av ett utfört jobb. Ämnet valdes bl.a. för att vi upplevde att dokumentationsproblem fanns efter de jobb som vi var med om att utföra under vĂ„r praktik, men avgörande var att Ă€ven rutinerad personal ansĂ„g att detta med dokumentation efter ett vĂ€gjobb var problematiskt och kunde underlĂ€ttas. SĂ„ för att underlĂ€tta och spara tid pĂ„ denna dokumentation skapade vi ett fĂ€rdigt underlag i form av 3 stycken Excel filer som beskriver och sammanfattar vad vĂ€gverket krĂ€ver i dokumentation efter ett vĂ€gjobb.

Inspirerade, inspirerande inredningar : Om tre svenska förskolors Reggio Emilia-inspirerade miljöer

Studiens syfte Àr att undersöka vad Reggio Emilias miljöfilosofi, med miljö menar jaginredning och undersöka hur den anpassats för att passa tre svenska förskolor, jag har Àvenundersökt vilka hinder som finns i anpassningen, hur filosofin kan utvecklas och om det finnsen svensk miljöfilosofi. Svar pÄ detta har jag fÄtt genom en kvalitativ undersökning i form avintervjuer pÄ tre förskolor som arbetar Reggio Emilia-inspirerat i södra Sverige. Depedagogerna jag intervjuade sÄg fÄ hinder i anpassningen eftersom filosofin var till för attanpassas, de ansÄg att filosofin hela tiden mÄste utvecklas och att detta sker genom möte ochutbyte med andra förskolor. Skapandematerial i olika former var i fokus pÄ förskolorna, tillexempel byggmaterial och Ätervunnet material. Miljön var tydlig och tillgÀnglig för barn.

SmÀrtbedömningens och dokumentationens pÄverkan pÄ smÀrtbehandling

Sjuksköterskan har en viktig roll, vad gÀller den postoperativa smÀrtbehandlingen och ansvarar för att smÀrtbehandlingen överensstÀmmer med patientens önskemÄl och behov. Kirurgiska ingrepp kan leda till lÄngvarig postoperativ smÀrta som orsakar patienten förlÀngd vÄrdtid och begrÀnsar individen i vardagen. Syftet med litteratur-studien var att belysa faktorer av betydelse vid smÀrtbedömning och dokumentation i samband med postoperativ smÀrtbehandling. Analys av 14 vetenskapliga artiklar sammanstÀlldes. I resultatet framkom tvÄ kategorier: utbildning och erfarenhet, smÀrtskattning och dokumentation.


Med andras ögon : Hur pedagogik gestaltar sig i omvÄrdnad

MÀnniskan som Àr i behov av vÄrdande inom omvÄrdnad behöver pedagogiskt lÀrande i form av stöd frÄn sjuksköterskan inför de frÄgor och utmaningar de stÀlls inför. Hur pedagogiskt lÀrande utformas i olika vÄrdsituationer Àr Ànnu inte tillrÀckligt vetenskapligt utforskat, vilket gör att det Àr viktigt att kartlÀgga problematiken kring bristen pÄ pedagogiskt lÀrande i omvÄrdnad. Syftet var att identifiera vad pedagogiskt lÀrande Àr inom omvÄrdnad. Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie med 8 vetenskapliga artiklar som lades till grund för resultatet. Resultatet visade sex olika underteman; pedagogiska brister, pedagogisk innovation, sjuksköterskan, patientens livsvÀrld, pedagogisk ömsesidighet samt pedagogisk omvÄrdnad och som bildade huvudtemat ?Med andras ögon?.

Kreativt skapande med hjÀlp av skisser : - en vÀg att förena tÀnkande och handling i frisörutbildningen

Syftet med denna studie var att undersöka hur skisser och dokumentation kan integreras i undervisningen pÄ frisörprogrammet, samt undersöka om kreativt skapande med hjÀlp av skissen kan överbrygga inlÀrnings- och förstÄelsesvÄrigheter i de praktiska momenten. En kvalitativ undersökning med hjÀlp av intervjuer gjordes. TvÄ lÀrare och fyra elever deltog i studien och besvarade frÄgorna om kreativt skapande, skisser och dokumentationens betydelse för inlÀrning och i undervisning. I ett undervisningsförsök genomfört av mig, fick eleverna skapa frisyrer kreativt utifrÄn egna förutsÀttningar. Skissen anvÀndes av eleverna för att utveckla tankar och idéer.

Temaarbete - Ur ett lÀrarperspektiv

VÄrt syfte har varit att undersöka hur tvÄ pedagoger ser pÄ temaarbete och hur de vÀljer att arbeta med det. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Hur definierar pedagogerna temaarbete? Hur planerar och genomför de temaarbeten? Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med temaarbete? VÄrt insamlade material bestÄr av intervjuer med tvÄ pedagoger. Dessa har kompletterats med nio observationer i pedagogernas klassrum. Resultaten visar att pedagogerna definierar tema som Àmnesintegration och undervisning utifrÄn elevernas erfarenheter och intressen, deras teman genomförs genom kopplingar till pedagogernas planeringar och elevernas vardagserfarenheter och intressen, samt ser pedagogerna bÄde för och nackdelar med tema. De slutsatser vi kan dra av vÄr undersökning Àr att pedagogerna ser temaarbete som ett arbetssÀtt dÀr flera Àmnen integreras till en helhet.

Pedagogisk mÄltid i förskolan : Förskolepedagogers attityder och Àtande

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det finns skillnader i förskolepersonalens lunchmÄltid beroende pÄ om de Àter pedagogisk lunch, det vill sÀga samma mat som barnen, eller medhavd matlÄda. Studiedesignen Àr av beskrivande och jÀmförande karaktÀr, och undersökningen skedde i en medelstor svensk stad dÀr tre förskolors kvinnliga personal deltog. Tolv individuella halvstrukturerade telefonintervjuer genomfördes. Sex pedagoger Ät samma mat som barnen och övriga medförd matlÄda. Resultatet visade att respondenterna som Ät medhavd matlÄda hade ett högre totalt energiintag i form av protein, fett, men Àven en högre konsumtion av c-vitamin och jÀrn.

Skolans pedagogiska ledare : en studie av hur rekorer arbetar med skolutveckling

Syftet med uppsatsen var att utöka kunskap om hur rektorer inom grundskolans tidigare Är beskriver att de arbetar med skolutveckling. För att nÄ studiens syfte besvarades hur rektorer beskriver att de arbetar med skolutveckling, hur de beskriver sin roll som pedagogisk ledare för skolverksamheten samt hur de beskriver att de pÄverkar lÀrarnas arbete. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en kvalitativ intervjustudie med tre rektorer som genomgÄtt rektorsutbildning och arbetar inom grundskolans tidigare Är. UtifrÄn deras svar och med forskningsfrÄgorna som utgÄngspunkt konstruerades beskrivningskategorier dÀr rektorernas uppfattningar om forskningsfrÄgorna finns representerade. Resultatet visade att rektorer beskriver skolutveckling som ett politiskt uppdrag dÀr fokuseringen Àr att följa och förverkliga styrdokumenten.

PVK IN SITU

Lindberg M & Lindstrii F. PVK in situ. En observationsstudie av följsamhet till riktlinjer gÀllande skötsel, dokumentation vid fixeringsförband, komplikationssymptom samt tid in situ. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: Fakulteten för hÀlsa och samhÀlle, institutionen för vÄrdvetenskap, 2014. Bakgrund: perifer ven kateter (PVK) Àr ett mycket vanligt ingrepp inom sjukvÄrden som medför risker för kateterrelaterade komplikationer.

KvalitetssÀkring : Ett utvecklingsarbete av dokumentation inom transportutbildning i gymnasial verksamhet

Syftet med denna studie Àr att skapa ett underlag och sammanstÀllning till vad som kan utgöra en utbildningsbok som kan följa elever som gÄr transportteknisk inriktning av fordonsprogrammet i GY11.En elev som genomgÄr en gymnasial utbildning för att bli yrkeschaufför fÄr, under förutsÀttning att eleven klarat av utbildningen och bedöms lÀmplig, med sig ett antal körkortsbehörigheter samt sÀrskilda förarbevis eller yrkesbevis. Dessa olika körkort och bevis Àr nödvÀndiga för att eleven ska med laglig rÀtt fÄ utöva sitt arbete efter genomgÄngen utbildning. Det Àr ocksÄ nödvÀndigt för att eleverna ska kunna möta branschens krav och för att de ska bli anstÀllningsbara.I skolans vardag Àr dokumentation ett naturligt inslag och hur mycket den tar av lÀrarens tid Àr olika beroende pÄ typ av utbildning. Det som stÄr helt klart Àr att lÀraren mÄste dokumentera elevens olika framsteg. Undersökningens slutresultat strÀvar efter att fÄ fram förslag till ett dokumentationssystem som kan hjÀlpa lÀraren i arbetet med dokumentation.Undersökningen genomfördes med hjÀlp av dokumentanalys som metod.

Pedagogisk utredning av "tvÄsprÄkiga elever" - en studie av nÄgra gymnasieelevers tvÄsprÄkiga sprÄkutveckling

Malmö Högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogik Höstterminen 2010 ABSTRAKT Rubin, Maria (2010). Pedagogisk utredning av ?tvÄsprÄkiga elever? ? en studie av nÄgra gymnasieelevers tvÄsprÄkiga sprÄkutveckling (A Study of Second Language Acquisition of Some Bilingual Students in Upper Secondary School). Skolutveckling och ledarskap. SpeciallÀrarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte Àr att belysa och diskutera det resultat som följer av att inom ramen för en pedagogisk utredning inom gymnasieskolan specifikt belysa tvÄsprÄkiga elevers sprÄkutveckling och de förutsÀttningar som ges för denna.

Förskolans sÀrart: hur kommer den till sin rÀtt i arbetet
med individuella utvecklingsplaner?

Syftet med den hÀr undersökningen har varit att ta reda pÄ hur och varför förskolan arbetar med individuella utvecklingsplaner (IUP), samt att se hur förskolans sÀrart tydliggörs i skolplan och IUP-material. Detta har vi gjort genom att analysera en skolplan och tvÄ IUP-material samt att intervjua tvÄ förskollÀrare som arbetar aktivt med IUP. FörskollÀrarna menar att anledningen till varför de arbetar med IUP Àr att deras kommun har tagit det beslutet och inte nÄgon myndighet. ArbetssÀtten de anvÀnder sig av Àr portfolio och pedagogisk dokumentation dÀr IUP Àr en del. De menar att det Àr viktigt att fokusera pÄ det positiva nÀr det gÀller IUP för att undvika en bedömning.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->