Sök:

Sökresultat:

19818 Uppsatser om Förskola för alla - Sida 61 av 1322

ProduktivitetsförÀndring - Om produktivitetsförÀndring och hur den pÄverkar relativpriser

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur produktivitetsförÀndring i en bransch pÄverkar priser, bÄde pÄ den egna marknaden, men ocksÄ pÄ alla andra marknader genom att ge upphov till en förÀndring av relativpriset. Denna undersökning kommer att utföras pÄ den tjÀnsteorienterade marknaden för taxi, samt pÄ den teknikorienterade telebranschen. Dessa bÄda marknader har valts för att de representerar helt motsatt produktivitetsförÀndring. Det har skett en produktivitetsminskning pÄ taximarknaden de senaste 20 Ären, medan det har skett en ökning i produktivitet pÄ telemarknaden under samma period. En ökning av arbetsproduktiviteten inom ett företag, eller i en bransch, innebÀr att fler enheter tillverkas per arbetad tidsenhet.

Hygienrutiner, en kartlÀggning av region SkÄnes operationsavdelningar.

Nationella riktlinjer finns dokumenterade i en handbok utgiven av Sveriges kommuner och landsting. I denna handbok finns de hygienregler beskrivna som ska gÀlla pÄ vÄra operationsavdelningar. Syftet med studien Àr att kartlÀgga vilka hygienregler som gÀller inom region SkÄnes nio opererande sjukhus och om det finns nÄgon vetenskaplig evidens bakom dessa regler. Metoden som har anvÀnts Àr en empirisk intervju med kvantitativ inriktning utifrÄn 17 halvstrukturerade frÄgor. Respondenterna var elva avdelningschefer/hygienansvarig pÄ operationsavdelningar i region SkÄne.

En förskola för alla: Pedagogers tankar och arbete kring barn i behov av sÀrskilt stöd

Studiens syfte Àr att utifrÄn en kritisk ansats beskriva och skapa förstÄelse för hur pedagoger och förskolechefer uppfattar och definierar barn i behov av sÀrskilt stöd, samt hur de utifrÄn detta utformat verksamheten. De forskningsfrÄgor som varit aktuella för vÄr studie Àr: Hur beskriver pedagoger och förskolechefer ett barn i behov av sÀrskilt stöd? Hur utformar pedagoger verksamheten för att tillgodose generella behov i relation till specifika behov? VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr dels ett socialkonstruktionistiskt perspektiv dÄ mÀnniskan Àr aktiv i processen att skapa den sociala verkligheten och dÀr det sker en interaktion mellan samhÀlle och mÀnniskan, dels ett sociokulturellt perspektiv dÄ allt vi lÀr oss, sker i sociala sammanhang i en interaktion med andra mÀnniskor. Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi utfört enskilda intervjuer med fyra förskollÀrare och tvÄ förskolechefer. Resultatet visade att de har en stor förstÄelse för barns olikheter och de ser till allas lika vÀrde och ser inga hinder utan möjligheter till barns delaktighet i förskolans verksamhet.

Det offentliga rummets möjligheter : en studie om hur SkarpnÀcks offentliga miljö kan utvecklas för att frÀmja den sociala hÄllbarheten i stadsdelen

Ett offentligt stadsrum ses av de flesta som ett rum i staden som alla har tillgÄng till, vilket det absolut Àr. Dock ser jag detoffentliga rummet som nÄgot mer Àn bara en plats som alla fÄrbesöka. Det offentliga stadsrummet Àr ett rum dÀr mÀnniskor kan mötas, bli sedda, manifestera, samtala, aktivera sig, vila och betrakta för att bara nÀmna nÄgra egenskaper. Det offentliga rummet Àr ett viktigt rum för att kunna skapa ett vÀlmÄende och utvecklandesamhÀlle. Makthavare och planerare lÀgger i mÄnga fall mycket resurser pÄ att förbÀttra storstÀdernas representativa offentliga ytor, sÄ som stora torg och stadsparker.

Rabies hos afrikansk vildhund, etiopisk varg och tamhundar i Afrika

Rabies Àr en virussjukdom som smittar via saliv och orsakar hjÀrnhinneinflammation hos drabbade individer. Om viruset inte behandlas innan symptom bryter ut leder sjukdomen ofrÄnkomligen till döden. Rabies orsakar stora problem vÀrlden över, men jag har valt att fokusera pÄ Afrika dÀr sjukdomen orsakar cirka 24 000 humana dödsfall varje Är. VÀrst drabbade Àr fattiga mÀnniskor pÄ landsbygden. Man rÀknar med att 99 % av alla humana dödsfall beror pÄ smitta frÄn domesticerade hundar och att 40 % av alla drabbade Àr barn under 15 Är.

?Ohistoriskt mög? - Kontrafaktisk historia som pedagogisk metod

Vi ville undersöka nÄgra svenska gymnasielÀrare i historias attityder till att lÄta sina elever arbeta kontrafaktiskt. Vilka svÄrigheter de ser med arbetet, hur de arbetar eller kan tÀnka sig att arbeta med det och om de sÄg nÄgra specifika för- eller nackdelar jÀmfört med mer traditionell undervisning? För att ta reda pÄ detta utförde vi kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lÀrare. Vi hörde inte av oss pÄ förhand om huruvida de arbetat kontrafaktiskt tidigare och vi vÀntade oss en viss skepsis mot arbetssÀttet. Men vad vi fann var att Àven om inte alla medvetet arbetat med det sÄ var alla insatta i, och positiva till, metoden.

Sju hÀlsoarbetares erfarenheter av att frÀmja barns hÀlsa i Kambodja: En kvalitativ studie

Kambodja Àr ett av de fattigaste lÀnderna i Sydostasien, mÄnga mÀnniskor lider av nedsatt hÀlsotillstÄnd efter alla Är av krig. Syftet med studien Àr att beskriva hÀlsoarbetarnas erfarenheter av att frÀmja barns hÀlsa i Kambodja. Studien utfördes enligt en kvalitativ metod och bestÄr av intervjuer som utfördes med hÀlsoarbetare som arbetar inom statliga, icke statliga organisationer och pÄ privat klinik. Intervjuer och textmaterial analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar att pÄ statlig nivÄ ges möjligheter att arbeta hÀlsofrÀmjande för att kunna pÄverka barns hÀlsa och pÄ den praktiska nivÄn visar sig dock begrÀnsningar i form av olika hÀlsohinder.

Den moderna rena?ssansma?nniskan? : om ko?rdirigentens olika roller

Uppsatsen underso?ker tre olika roller inom ko?rdirigentens yrkesroll; dirigenten (musiktekniskt kunnande och konstna?rlig vision), ko?rpedagogen (fo?rma?ga att konkret kunna fo?rsta?, fo?rklara och la?ra ut musikaliska verktyg), ledaren (egenskaper som a?r generella fo?r ledare inom alla omra?den). Underso?kningen genomfo?rdes i form av en enka?t da?r 651 sa?ngare fra?n 31 ko?rer med olika bakgrund och a?ldrar rangordnade nio egenskaper/fo?rma?gor (tre inom varje roll).Resultatet visade att dirigenten, ko?rpedagogen och ledaren alla a?r viktiga roller fo?r alla korister oavsett niva?. Rollen dirigenten blir alltmer viktig ju la?ngre man sjungit i ko?r och ju mer musikutbildning man har.

LÀs- och skrivutvecklingsmetoder : - en kvalitativ studie om hur pedagoger uttrycker sina uppfattningar kring sin lÀs- och skrivundervisning

LÀsning och skrivning Àr förmÄgor som Äterkommer i skolans alla Àmnen, inte bara i Àmnet svenska. DÀrför Àr det mycket viktigt att alla elever fÄr en god start pÄ sin lÀs- och skrivutveckling. För att kunna anpassa undervisningen till alla elevers individuella behov krÀvs fler Àn en utvecklingsmetod. Det innebÀr att en pedagog som enbart bedriver lÀs- och skrivutveckling efter en metod riskerar att inte nÄ fram till alla elever. Följden av det kan bli att dessa elever fÄr en anpassad undervisning hos speciallÀraren eller specialpedagogen pÄ skolan.

Sveriges utrikeshandel med NIE-lÀnderna

Den hÀr uppsatsen Àr en utredning och analys av hur Sveriges utrikeshandel har förÀndrats med en grupp öst Asiatiska lÀnder: Singapore, Hong Kong, Taiwan och Syd-Korea. Alla lÀnderna har kÀnnetecknats av fyra Ärtionden av mycket hög tillvÀxt, dÀr lÀnderna gÄtt frÄn att vara fattiga utvecklingslÀnder till att ha en utvecklingsnivÄ jÀmförbara med mÄnga I? lÀnder i VÀst. Först presenteras en historiskt beskrivning av lÀnderna med översikt över den ekonomiska utvecklingen. Relevant teoribildning inom omrÄdet tas upp.

Inspiration och lust till skapande

I denna uppsats tar jag upp hur man kan inspirera och skapa lust till slöjdande för eleverna i skolan. Jag tycker att det Àr betydelsefullt att man som lÀrare vet vad som skapar lust hos eleverna och att man kan sporra alla i skolan. Syftet med studien Àr att undersöka hur jag som lÀrare ska inspirera och fÄ eleverna intresserade av slöjd. För att fÄ fram information har jag intervjuat hemslöjdskonsulenten i SkellefteÄ samt lÀst pedagogiska böcker, styrdokumenten och sökt information pÄ Internet. Jag har funnit att det Àr leken och fantasin som inspirerar barn och ungdomar till slöjdande, samt att jag som lÀrare mÄste skapa förutsÀttningar för att slöjden ska vara lustfylld för alla.

AnvÀnds lÀroboken? : En undersökning om lÀrobokens anvÀndning inom religionsÀmnet.

LÀroboken har anvÀnds en del genom tiden, frÄn början var det mest genom den kristna religionen som man började anvÀnda sig av lÀroböcker. De frÀmsta lÀroböckerna var Luthers katekes och Bibeln. LÀroboken kom sedan mer och mer att utvecklas till den vi har idag. Man kan relatera utvecklingen till tvÄ perioder: 1500- och 1600- talet dÄ trycktekniken utvecklades och 1800- och 1900- talet dÄ lÀroboken blev det grundlÀggande redskapet i den organiserade undervisningen.Min undersökning visar att nÀstan alla lÀrare (alla utom en) anvÀnder lÀroboken, vilket ocksÄ stÀmmer bra med litteraturen. LÀroboken anvÀnds dock olika mycket, men den största delen av lÀrarna menar att de anvÀnder den lite mindre Àn halva tiden.LÀroboken anvÀnds som diskussionsunderlag, underlag till egna arbeten, till att svara pÄ frÄgor och inför prov.

Jag kan lÀsa och skriva! : En intervju- och enkÀtstudie om att skapa goda lÀs- och skrivcirklar för barn i Ärskurs 1 i riskzon att utveckla lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Syftet med studien var att med hjÀlp av intervjuer och enkÀter med ett kvalitativt inslag synliggöra klasslÀrares tankar om olika vÀgar att skapa framgÄng i lÀsning och skrivning för de elever som befinner sig i riskzon att utveckla lÀs- och skrivsvÄrigheter. Sammanfattning av resultatet visar att klasslÀraren har god kunskap om barns lÀs- och skrivutveckling och arbetar pÄ ett strukturerat och varierat sÀtt med lÀs- och skrivinlÀrning i Ärskurs 1, dÀr det sker en integrering av bÄde ljudmetoden och helordsmetoden. I studien finns tankar om delaktighet och ett metakognitivt perspektiv, dÀr man gör eleven delaktig i sitt eget lÀrande vilket utvecklar elevens inre kompensation och vilja, mod att lÀra och kÀnslan av att kunna. Studien lyfter accepterande för olikhet och en tillÄtande attityd som betydelsefullt för elevens sjÀlvbild, dÀr ett flexibelt arbetssÀtt och ett dynamiskt samarbete med speciallÀraren eller specialpedagog, dÀr nÀrheten och den dagliga kommunikationen Àr en styrka, bÀst gynnar eleverna. Intensiva pedagogiska insatser i Är 1 förekommer men Àr ingen sjÀlvklarhet för alla elever dÀrför Àr det ett viktigt utvecklingsomrÄde dÀr skolan som en sjÀlvklarhet ska erbjuda alla elever i riskzon att utveckla lÀs- och skrivsvÄrigheter denna möjlighet.

Mobbning av icke-heterosexuella i skolan : En empirisk undersökning med exempel pÄ elever som p.g.a. sin sexuella lÀggning Àr mobbade och lÀrarnas motverkan mot detta.

Denna studie handlar om icke-heterosexuella* ungdomars upplevelser av mobbning i skolan p.g.a. deras sexuella lÀggning och ungdomarnas upplevelser om vad som görs av lÀrarna för att motverka denna mobbning. Studien genomfördes i tvÄ delar: förstudie och huvudstudie. I förstudien studerades lÀrarestuderandes Äsikter om utbildningen som de fÄr om mobbningen av icke-heterosexuella elever i skolan pÄ lÀrareprogrammet. I förstudie medverkade 11 lÀrarestuderande, alla var kvinnor.

Instrumentalmusik som medierande verktyg i förskolan : Instrumentalmusik som strategi för att frÀmja barns sprÄkutveckling

Syftet med denna studie Àr att undersöka om pedagogerna medvetet stödjer förskolebarns sprÄkutveckling genom att aktivera barnens koncentrationsförmÄga med hjÀlp av instrumentalmusik. För att ta reda pÄ detta genomfördes en enkÀtundersökning via internet bland pedagoger inom förskolan.  Resultatet frÄn undersökningen visar att instrumentalmusik enligt pedagogerna kan anvÀndas för att stÀrka barns koncentrationsförmÄga, samt att de anser att koncentrationsförmÄgan i sin tur har positiv inverkan pÄ barns sprÄkutveckling. Dock tyder resultatet pÄ att inte alla respondenter gör den kopplingen hela vÀgen. De flesta ser sambandet mellan instrumentalmusik och koncentration respektive mellan koncentration och sprÄkutveckling, men de kopplar inte ihop alla tre komponenterna.

<- FöregÄende sida 61 NÀsta sida ->