Sök:

Sökresultat:

19818 Uppsatser om Förskola för alla - Sida 62 av 1322

Realiserade vÀrdeförÀndringar - en studie av svenska börsnoterade fastighetsbolag Ären 2005-2007

SammanfattningBakgrundFrÄn och med Är 2005 mÄste alla börsnoterade förvaltningsfastighetsbolag redovisa sina fastigheter till verkligt vÀrde enligt IAS 40. En vÀrdering till verkligt vÀrde motsvarar det vÀrde som fastigheten har pÄ marknaden vid vÀrderingstillfÀllet. En korrekt vÀrdering innebÀr att det vÀrderade vÀrdet överrenstÀmmer med försÀljningsvÀrdet.ProblemTrots införandet av IAS 40 redovisar de flesta bolagen realiserade vÀrdeförÀndringar som utgörs av skillnaden mellan vÀrderat vÀrde och försÀljningsvÀrde. I vÄr studie ska vi undersöka tÀnkbara orsaker till varför dessa vÀrdeförÀndringar uppkommer och om företagen medvetet vÀrderar exempelvis för lÄgt.UndersökningFör att utreda ovanstÄende problem ska vi undersöka realiserade vÀrdeförÀndringar hos alla svenska börsnoterade fastighetsbolag under Ären 2005-2007. Detta har vi gjort genom att granska bolagens Ärsredovisningar samt redan skriven teori inom Àmnet.

Unga vuxnas upplevelse av personlig assistans

Den som har ett funktionshinder och blir beviljad personlig assistans via LSS, Lag (1993:38) om stöd och service till vissa funktionshindrade och LASS, Lag (1993:389) om assistansersÀttning kan vÀlja mellan att anlita personliga assistenter via kommunen, nÄgot privat assistansbolag eller sjÀlv anstÀlla sina personliga assistenter.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen av unga vuxnas upplevelse av att ha personlig assistans. För att tydliggöra syftet kommer jag belysa Àmnet utifrÄn 4 olika frÄgestÀllningar:·         Vilken möjlighet till sjÀlvbestÀmmande i vardagen upplevs av brukarna?·         Hur upplevs relationen till assistenterna, arbetsrelationer kontra vÀnskapsrelationer?·         Hur upplevs det Àr att ha andra relationer med assistent nÀrvarande?·         Vilka strategier anvÀnds för att den personliga assistansen ska fungera sÄ bra som möjligt i vardagen? I studien anvÀnds halvstrukturerade intervjuer med fenomenologisk inriktning för att fÄnga intervjupersonernas upplevelse av att ha personlig assistans. Fem personer har intervjuats, tre tjejer och tvÄ killar i Äldern 18-26 Är som alla har personlig assistans.  UtifrÄn tidigare forskning fokuserar studien pÄ sjÀlvbestÀmmande, sjÀlvbestÀmmande nÀr man har personlig assistans och pÄ funktionshindrades strategier i vardagen.

Resursteamets funktion i förskola och skola

Vad innebÀr musik och rörelse i förskolan? De flesta förskollÀrarna ansÄg att fantasin och viljan att spela och sjunga med barnen var en av de viktigaste förutsÀttningarna för att fÄ en lyckad musik och rörelseverksamhet i förskolan. GlÀdje, inlevelse och spontanitet Àr Àven en viktig del i musik och rörelseverksamheten, nÄgot som förskollÀrarna genomgÄende tyckte. Hur arbetar förskolan (informanterna) med musik och rörelse? I de sex förskolorna som ingick i vÄr studie, kom vi fram till att samtliga förskolor arbetade kontinuerligt med musik och rörelse i samlingarna.

LÀsförstÄelse pÄ högstadiet : VÀgar till god lÀsförstÄelse

Syftet med föreliggande uppsats Àr att visa hur skillnaden ser ut mellan lÀrarnas praktik och forskningens teori nÀr det gÀller att frÀmja lÀsförstÄelse pÄ högstadiet. I litteraturgenomgÄngen presenteras lÀsprocessen och ett antal studier om vad nÄgra forskare anser frÀmjar lÀsförstÄelse. Följande frÄgestÀllningar har varit ledande i undersökningen: Hur ser skolan till att eleverna uppnÄr en lÀsförstÄelse som motsvarar deras Älder/utveckling; hur utvÀrderar skolan elevernas kunskaper inom Àmnet; hur ser forskare pÄ vad som krÀvs för att förbÀttra lÀsförstÄelsen? Jag har intervjuat en specialpedagog och fem lÀrare som undervisar i svenska pÄ tvÄ högstadieskolor. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder ett stort antal av de metoder som forskarna föresprÄkar men inte alla.

Ensemblespel pÄ högstadiet: en kvalitativ studie av verksamma
musiklÀrares erfarenheter




I detta arbete har jag undersökt vilka erfarenheter fyra verksamma musiklÀrare pÄ grundskolans högstadium har av att jobba med ensemblespel i undervisningen. Syftet var att ta reda pÄ vilka erfarenheter de har av ensembleundervisning i allmÀnhet, samt vilka förutsÀttningar de anser att arbetsmetoden krÀver. Jag ville Àven veta hur informanterna sÄg pÄ skillnader i kunskapsnivÄer hos elever, hur detta pÄverkade undervisningen samt vilka metoder de anvÀnde för att anpassa undervisningen till alla elever. Resultatet jag har kommit fram till visar att de intervjuade lÀrarna har en positiv syn pÄ ensembleundervisning. Faktorer som styr undervisningen Àr styrdokument, gruppstorlekar, tidsramar, lokaler och utrustning.

"Det finns nÄgonting innanför alla de hÀr lagren" : patienters upplevelser av symboldramabehandling

Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva hur tidigare patienter upplever och tĂ€nker kring symboldramabehandling. Åtta personer (6 kvinnor och 2 mĂ€n) har intervjuats, och intervjuerna har analyserats utifrĂ„n en tolkande fenomenologisk analys (IPA). I resultatet framkommer sĂ„vĂ€l faktorer som utifrĂ„n tidigare forskning Ă€r gemensamma för alla terapiinriktningar och sĂ„dana som Ă€r specifika för symboldramaterapi. Resultat som framkommer Ă€r bland annat att informanterna upplever att symboldrama förmĂ„tt nĂ„, och starta positiva förĂ€ndringsprocesser i, djuppsykologiska och emotionella dimensioner inom dem. De menar att dessa förĂ€ndringsprocesser fortsĂ€tter att pĂ„verka dem ocksĂ„ lĂ„ngt efter att symboldramabehandlingen avslutats.

Hur barn och ungdomar inspireras till att utöva musik pÄ fritiden - nÄgot alla lÀrare som undervisar i musik bör veta

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ varför barn och ungdomar börjar musicera och varifrÄn deras musikintresse kommer. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet. I litteraturgenomgÄngen behandlas relevanta faktorer som pÄverkar musikintresset, barn och ungdomars utövande av musik, forskning kring musikens positiva effekter och vad styrdokumenten sÀger om musik i skolan. Resultatet av de semistrukturerade intervjuerna delades in i sju teman och visar att det Àr skillnad pÄ varifrÄn musikintresset kommer och varför musik börjar utövas. Utvecklingen mot ett utövande delas in i tre steg.

RÀknar skolan med alla? : En studie om hur lÀrare uppfattar kunskapsskillnader mellan elever i Ärskurs 6 kopplat till matematik

Syftet med den hÀr studien var att se vilka uppfattningar lÀrare har om att eleverna i en klass befinner sig pÄ olika kunskapsnivÄer kopplat till matematik. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar i Ärskurs 6. Litteraturen tydliggör vikten av att alla elever fÄr möjligheter att utvecklas utifrÄn sina egna förutsÀttningar och behov. Hur undervisningen lÀggs upp och hur grupperna ser ut varierar, men dialogen mellan lÀrare och elev samt en varierande pedagogik Àr tvÄ betydelsefulla inslag som lyfts fram. Resultatet visar att lÀrarna ser stora fördelar med att ha elever som Àr pÄ en jÀmn kunskapsnivÄ, men de vÀnder ocksÄ skillnaderna till nÄgot positivt och utnyttjar det i undervisningen.

HjÀlp mig att vÀxa : en studie av förskollÀrares upplevelser och arbetssÀtt med inkluderande specialpedagogik i förskolan

Ellström Larsson, S. & Persson, S. (2011). HjÀlp mig att vÀxa ? en studie av förskollÀrares upplevelser och arbetssÀtt med inkluderande specialpedagogik i förskolan.

Alla Àr vi olika ? alla lÀr vi olika

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka undervisningsmetoder pedagogerna pÄ en utvald skola anvÀnder sig av i undervisningen för att öka elevernas motivation och bejaka deras olikheter för inlÀrning. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med fokusgruppsamtal, intervjuer och observationer som metod. SÄledes ligger intresset i att ta reda pÄ vilka undervisningsmetoder pedagogerna anvÀnder sig av för att öka elevernas motivation och bejaka deras olikheter för inlÀrning. Vi har funnit det relevant att bÄde intervjua samt observera elever och pedagoger i Ärskurs tre. Resultatet visar att eleverna i studien lÀr in ny och svÄr kunskap pÄ olika sÀtt om de ges möjlighet till det.

AnvÀnds lÀroboken? : en undersökning om lÀrobokens anvÀndning inom religionsÀmnet

LÀroboken har anvÀnts en del genom tiderna. FrÄn början var det mest genom den kristna religionen som man började anvÀnda sig av lÀroböcker. De frÀmsta lÀroböckerna var Luthers katekes och Bibeln. LÀroboken kom sedan mer och mer att utvecklas till den vi har idag. Man kan relatera utvecklingen till tvÄ perioder: 1500- och 1600-talet dÄ trycktekniken utvecklades och 1800- och 1900-talet dÄ lÀroboken blev det grundlÀggande redskapet i den organiserade undervisningen.Min undersökning visar att nÀstan alla lÀrare (alla utom en) anvÀnder lÀroboken, vilket ocksÄ stÀmmer bra med litteraturen.

En för alla, alla för en - en analys av vÀnskapen mellan Harry Potter, Ronald Weasley och Hermione Granger

UtgÄngspunkten för analysen av den första och den sista Harry Potter-boken Àr att vÀnskap har stor betydelse. Enligt tidigare forskning har det konstaterats att en utveckling av karaktÀrerna har skett, dÀrför kommer denna uppsats att fokusera pÄ vad denna utveckling har lett till. VÄr syfte Àr att undersöka relationen mellan Harry, Ron och Hermione och vilken betydelse vÀnskapen har för hÀndelseförloppet i första och sista boken. DÀrav har en komparativ metod anvÀnts dÀr vi har tagit fasta pÄ en av strukturalismens tankar om att det finns nÄgon slags samband i en text. Analysen Àr fokuserad kring genetiskt ursprung, roller, förvÀntningar och kÀrlek och vad dessa omrÄden har för betydelse för vÀnskapen.

Tid för Time? : En studie i hur musikalisk timing lÀrs ut

Syftet med studien Ă€r att fĂ„ en fördjupad kunskap om innebörden av Time som begrepp samt att ge en bild av hur erfarna lĂ€rare hanterar Ă€mnet i sin undervisning. Denna studie har sin teoretiska utgĂ„ngspunkt i det sociokulturella perspektivet och hur medierande redskap anvĂ€nds i undervisningen.Den kvalitativa forskningsintervjun anvĂ€ndes som metod för att fĂ„ svar pĂ„ mina frĂ„gor. De fem informanterna arbetar i antingen VĂ€rmlands eller Örebro LĂ€n. De Ă€r alla verksamma pedagoger pĂ„ nivĂ„erna frĂ„n gymnasium upp till musikhögskola och de undervisar i olika musikĂ€mnen. Resultatet visar att Ă€mnet handlar om hur man, som musiker, placerar sina toner i förhĂ„llande till en given puls samt att alla informanter understryker att Time Ă€r viktigt och bör undervisas i.

Titel: PMC WAY ? VÀgen till effektiv produktion : En studie om hur Lean production kan implementeras i ett mindre industriföretag

Titel: PMC WAY ? VÀgen till effektiv produktionProblem: Hur kan PMC AB anvÀnda sig av Lean production-konceptet för att fÄ en mer produktiv och effektiv produktion?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att pÄ uppdrag av PMC AB genomföra en studie om konceptet Lean production, för att sedan ta reda pÄ hur PMC AB kan anvÀnda sig av detta koncept i sin produktion för att bli mer effektiva och produktiva.Metod: För att genomföra studien har primÀr- och sekundÀr data anvÀnts. Den primÀra datan har samlats in genom intervjuer med personer pÄ PMC AB samt observationer i produktionen. Den sekundÀra datan bestÄr av information insamlad frÄn litteratur, artiklar, Internet och broschyrer.Resultat: Studien visar att Lean production inte bara Àr anvÀndbart i stora österlÀndska företag sÄsom Toyota, utan gÄr att implementera pÄ alla olika sorters företag. Konceptet betonar dock vikten av att grundligt gÄ igenom alla delar av företaget och inte glömma nÄgon.

MÀrkskyltprogram för mÀttransformatorer

Detta examensarbete utfördes pÄ ABB Power Technologies i Ludvika med syfte att förenkla tillverkningen av mÀrkskyltar till mÀttransformatorer.Tidigare utformades alla skyltar för hand i Excel utifrÄn data frÄn ett berÀkningsprogram. Det gjorde att det behövdes en mall för varje variant i varje sprÄk vilket ledde till vÀldigt mÄnga mallar. PÄ ABB ville man bÄde komma ifrÄn mÀngden olika mallar och det tidskrÀvande handarbetet som dessutom kunde resultera i att skyltarna inte fick enhetligt utseende. Genom att göra ett program som automatiskt genererar skyltarna utifrÄn en standardmall med hjÀlp av en fil frÄn berÀkningsprogrammet sparas mycket tid och arbete. Den som utformar skylten behöver dÄ bara lÀgga till nÄgra fÄ data sjÀlv och kan vÀlja sprÄk direkt i programmet istÀllet för att behöva skriva allt för hand.Resultatet av detta examensarbete blev ett program som anvÀnds av ABB för att göra skyltar till nÀstan alla mÀttransformatorer..

<- FöregÄende sida 62 NÀsta sida ->