Begreppet stress innebÀr en obalans mellan de krav som stÀlls pÄ en person och resurserna för att uppfylla dessa. Om detta tillstÄnd Àr lÄngvarigt och utdraget kan det kopplas till utmattningssyndrom. Tidigare studier har indikerat att höga krav och lÄg nivÄ av kontroll och eller svagt stöd kan generera stress och i förlÀngningen utmattning. Det Äterfinns bevis för att starkt socialt stöd underlÀttar hanteringen av stress. Dock finns endast fÄ studier pÄ studenter.

Den ökande graden av homogena produkter och en allt högre konkurrens mellan företag skaparett behov för företagen att differentiera sig genom service. Fler och fler företag anvÀnder sig avproduktsupportservice för att skapa konkurrensfördelar. Det Àr lönsamt att ha bra kundserviceeftersom det kostar mindre att göra kunderna nöjda Àn vad det gör att attrahera nya kunder ellerfÄ tillbaka kunder som företaget tidigare förlorat. Det mycket viktigt för ett företag att se tillvilka kvaliteter som ger framgÄngsrik personal. Bra personal har olika nyckelegenskaperberoende pÄ vilken bransch det handlar om.

I denna kandidatuppsats har syftet varit att undersöka hur vi kan förstÄ retoriken kring eleven i olika dokument med koppling till skolans verksamhet samt vilka elever som skapas i denna retorik. De frÄgestÀllningar som konstruerats för att besvara syftet Àr i vilken kontext denna retorik kan ses, vad det Àr som framkommer, hur det framkommer och vad det Àr som utelÀmnas i denna retorik samt vad denna retorik syftar till.  DÀrför har en diskursanalys i en foucaultisk anda gjorts av dokument med kopplingar till just skolans verksamhet. Denna diskursanalys pekar pÄ att skapandet av eleverna i dokumenten Àr kopplat till en ekonomisk diskurs som naturliggör olika krav som stÀlls pÄ individen. De elever som efterfrÄgas i dokumenten Àr tÀnkta att leva upp till dessa krav och bli en del av en sjÀlvreproducerande, ekonomisk vinstmaskin. Denna ÀndamÄlsenlighet, förvÀntningar, prestation och ekonomisk vinst leder till ökad styrning och kontroll för att sÀkra avkastningen.

I framtiden Àr det medborgarna och inte de politiska församlingarna och deras förvaltningsorgan, som ska ha det största inflytandet. Vid en övergÄng frÄn central styrning till ett ökat inflytande för medborgarna krÀvs ett upprÀtthÄllande av balans i styrningen, vilket Àr nÄgot som Àr centralt i den hÀr studien. (Muhlenbock, 1999) Det finns i kommunerna ett stort behov av att fÄ utvecklas efter egna lokala förutsÀttningar. Samtidigt som detta förnyelsearbete krÀver tydlighet och stark ledning innebÀr det Àven en decentralisering av ansvar till den enskilda medborgaren. Undersökningen av en kultur- och fritidspeng skulle innebÀra en decentralisering av ansvaret till den enskilda familjen.

Syftet med studien var att belysa socialsekreterarnas psykosociala arbetsmiljö och undersöka om det fanns ett samband mellan deras psykosociala arbetsmiljö och kvaliteten pÄ arbetet de utför dÀr hypotesen var att ett sÄdant samband existerar. Undersökningen genomfördes bland alla socialsekreterare i VÀrmlands lÀn genom en webbenkÀt. Populationen bestod av 284 socialsekreterare varav 171 svarade pÄ enkÀten vilket gav en svarsfrekvens pÄ 60,2 %. De teoretiska utgÄngspunkterna för studien har varit Karasek och Theorells krav-kontroll-stöd modell samt SocialtjÀnstlagen, 3 Kap. 3 §, tillsammans med Socialstyrelsens kvalitetsomrÄden.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress pĂ„ arbetsplatser utifrĂ„n fem-faktormodellen samt krav-kontrollmodellen. 128 deltagare deltog i enkĂ€tundersökningen; 58 mĂ€n och 66 kvinnor mellan Ă„ldern 20-69 Ă„r. Studien var en tvĂ€rsnittsstudie med sjĂ€lvskattningsfrĂ„gor och urvalet gjordes genom ett bekvĂ€mlighetsurval. EnkĂ€terna besvarades pĂ„ arbetsplatser i Örebro, Eskilstuna, VĂ€sterĂ„s och Stockholm. Tidigare forskning pĂ„visar samband mellan personlighet och stress, men fĂ„ undersöker detta utifrĂ„n krav-kontroll-stödmodellen.

Statistik visar att ungefÀr en fjÀrdedel av chefer inom offentlig sektor lÀmnar sin befattning inom tvÄ Är samt 40 procent inom fyra Är. Det föreligger ett ekonomiskt problem dÄ personalomsÀttning Àr kostsamt pÄ flertalet sÀtt. StressnivÄn som första linjens chefer upplever pÄverkar det psykiska vÀlbefinnandet och pÄvisar dÀrmed att det föreligger ett psykosocialt problem. Det Àr av allmÀn kÀnnedom att första linjens chefer upplever svÄrigheter med att balansera krav frÄn chefer och ledning med krav frÄn medarbetare. Tidigare forskning pÄvisar att kontroll och stöd Àr viktiga faktorer för att upprÀtthÄlla en psykosocial arbetsmiljö.

Uppsatsens syfte har varit att bringa klarhet i vilka organisatoriska merkostnader implementeringen av Svensk kod för bolagsstyrning har medfört för företag pÄ Stockholmsbörsens A-lista. Ambitionen var sÄledes att dels försöka fÄ svar pÄ vilka kostnader som pÄverkats men ocksÄ med hur mycket de pÄverkats. Koden representerar en ökad sjÀlvreglering i och med principen ?följa eller förklara?. Inom svenskt nÀringsliv har Koden kritiserats för att sjÀlvreglering till sin natur Àr konkurrensbegrÀnsande eftersom vissa aktörer sinsemellan gör upp hur regelverket ska se ut.

Under de senaste decennierna har fokus riktats mot att effektivisera de utgÄende transporterna, vilket gjort att de inkommande transporterna kommit i skymundan. Företagen har dock pÄ senare tid kommit till insikt om den potential som finns i att Àven förbÀttra de inkommande transporterna. Syftet med rapporten var frÄn början att studera hur de inkommande transporterna fungerar samt ur ett kostnadsperspektiv utvÀrdera potentialen för förbÀttring. Under studiens gÄng skedde dock en syftesförskjutning pÄ grund av problem vid fallstudieföretaget. Arbetet kom att fokuseras mer pÄ kartlÀggning av inkommande transporterna, Àn pÄ metoder för att förbÀttra konkurrenskraften, dÄ detta omrÄde visade sig vara ett större problem Àn vÀntat.

Inom Svensk hÀlso- och sjukvÄrd sker en stor förÀndring i IT-infrastruktur. En nationell tjÀnsteplattform som ska möjligt delning av information mellan vÄrdgivare i olika regioner har implementerats. Flera landsting och regioner har implementerat liknande arkitekturer lokalt för att uppnÄ samma effekt Àven internt, men ocksÄ för att underlÀtta uppkoppling till den nationella lösningen.Genom en kvalitativ fallstudie undersöker denna uppsats implementationen av en regional tjÀnsteplattform i Stockholms LÀns Landsting med fokus pÄ styrning. I en teoretisk undersökning behandlas teorier gÀllande IT inom offentlig hÀlso- och sjukvÄrd, IT-governance, SOA och SOA-governance.Syftet med studien Àr att analysera och utvÀrdera teorier gÀllande SOA-governance i relation till styrning av en regional tjÀnsteplattform inom offentlig hÀlso- och sjukvÄrd och pÄ sÄ sÀtt bidra till utveckling av aktuella teorier genom en diskussion gÀllande dess anvÀndbarhet inom en specifik sektor. Jag syftar ocksÄ att bidra till utveckling av den studerade verksamheten genom att identifiera/prognostisera möjligheter och problem med aktuella styrningsstrukturer.Resultaten indikerar att utmaningar för att etablera SOA-governance inom offentlig hÀlso-och sjukvÄrd frÀmst hÀrstammar ur organisationens natur.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vad som leder till att man lÀmnar en verklighet, för att trÀda in i en annan. För att undersöka detta har fem före detta medlemmar av Jehovas vittnen intervjuats. För att belysa deras berÀttelser har flertalet teorier och tidigare forskning presenterats och anvÀnts i analysen. Anledningarna till att intervjupersonerna lÀmnat församlingen har varit ifrÄgasÀttanden som satts igÄng pÄ antingen intern- eller extern nivÄ. PÄ intern nivÄ rör det sig om vÀrderingar i församlingen som inte stÀmt överrens med individens egna, eller levnadssÀtt efter hÄrda krav inom församlingen.

I Sverige tillÀmpas Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden). Denna infördes för att öka förtroendet för svenska företag pÄ kapitalmarknaden. Uppsatsen undersöker om samband finns mellan antal avvikelser frÄn Koden och företagens Àgarstruktur. Teorier som anvÀnds Àr institutionell teori och agentteori. Med hjÀlp av teorierna har hypoteser konstruerats.

InledningAnledningen till att kartlÀgga upplevd stress gÀllande krav, kontroll och socialt stöd hos socialtjÀnsten Àr att vi ansÄg dessa som en intressant undersökningsgrupp, eftersom de verkar för positiva förÀndringar i utsatta mÀnniskors liv. Samtidigt som vi önskade ta del av deras upplevda arbetssituation utifrÄn krav, kontroll och socialt stöd. Denna kartlÀggning Àr dessutom tÀnkt att kunna ligga till grund till framtida personalförbÀttringar eftersom krav, kontroll och stöd Àr pÄverkningsbara faktorer.Enligt Arbetsmiljöverket och Statiska CentralbyrÄn (2001) har andelen utsatta för höga psykiska krav i arbetet ökat kraftigt. Andelen med liten kontroll samt andelen som saknar möjlighet till socialt stöd frÄn arbetskamrater och arbetsledning tycks ocksÄ ha ökat. Att vara utsatt för höga krav och lÄg kontroll i arbetet, spÀnt arbete, har inom arbetslivsforskningen visat sig kunna leda till stress, Àven definierat som psykosocial pÄfrestning.

Syftet med studien Àr att analysera hur vÀl de stora revisionsbyrÄerna sÀkerstÀller oberoendet. Vi fokuserar pÄ huruvida oberoendeproblemen orsakas av bristande byrÄorganisation eller om de frÀmst beror pÄ otillrÀcklig professionalism.Vi har valt en kvalitativ ansats med ett induktivt angreppssÀtt.Inledningsvis behandlas vetenskapsartiklar angÄende revisorns oberoende. DÀrefter redogörs för lagstiftningen pÄ omrÄdet. I resultatredovisningen Äterges resultaten frÄn vÄr empiriska undersökning. Resultaten Àr indelade efter kategorier.

Syftet med denna studie var att belysa barns upplevelser och tankar om lek pÄ förskolan och tolka hur dessa kan förstÄs utifrÄn teorier om makt och styrning. UtifrÄn mitt syfte formulerade jag tre frÄgestÀllningar: Vad lÀgger barn i begreppet lek? Vilket inflytande upplever sig barnen ha över sin lek? Hur ser barn pÄ pedagogers deltagande i leken? För att uppnÄ syftet och svara pÄ mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer med totalt tolv 4-5- Äriga barn pÄ en förskola med Reggio Emilia- inspirerad pedagogik. Jag analyserade och tolkade barnens utsagor utifrÄn en fenomenologisk-hermeneutisk ansats, för att sedan teoretiskt belysa dessa tolkningar utifrÄn Foucaults maktperspektiv. Resultatet visade att barns lek framför allt styrs och regleras genom inrutning av tid och rum och genom reglering av vad och hur barnen leker.