Hur börd får bananen vara?
En diskursanalys om den EU-anpassade eleven
I denna kandidatuppsats har syftet varit att undersöka hur vi kan förstå retoriken kring eleven i olika dokument med koppling till skolans verksamhet samt vilka elever som skapas i denna retorik. De frågeställningar som konstruerats för att besvara syftet är i vilken kontext denna retorik kan ses, vad det är som framkommer, hur det framkommer och vad det är som utelämnas i denna retorik samt vad denna retorik syftar till. Därför har en diskursanalys i en foucaultisk anda gjorts av dokument med kopplingar till just skolans verksamhet. Denna diskursanalys pekar på att skapandet av eleverna i dokumenten är kopplat till en ekonomisk diskurs som naturliggör olika krav som ställs på individen. De elever som efterfrågas i dokumenten är tänkta att leva upp till dessa krav och bli en del av en självreproducerande, ekonomisk vinstmaskin. Denna ändamålsenlighet, förväntningar, prestation och ekonomisk vinst leder till ökad styrning och kontroll för att säkra avkastningen. Det som inte direkt bidrar till ekonomisk vinst blir därför överflödigt och delvis oönskat vilket även gäller de individer som inte lever upp till denna ändamålsenlighet. Detta är en radikal förändring från tidigare krav där eleven i högre grad framstod som värdefull i sig själv. En kort historisk tillbakablick över skolans utveckling har gjorts, detta för att sätta in skolan och dess omgivande diskurser i en historisk kontext. I denna framgår att skolan genom historiens gång haft en intim koppling till samhällsordningen, samhällsförändringar och ekonomin. Därefter följer tidigare forskning där det framförallt framkommer hur eleven påverkas av olika processer i och runt skolan. Denna visar hur elevens identitet i allra högsta grad påverkas av olika normerande tongångar som genomsyrar skolan. Elever lär sig snabbt vad som förväntas av dem och agerar därefter, på såväl gott som ont vilket kan ha en omfattande inverkan på elevens självbild. Det framgår även att det kan vara svårt för eleven att göra sin röst hörd då denne förväntas internalisera lärarens syn på meningsskiljaktigheter. Det har även framkommit hur ökad styrning och kontroll av, samt ökade krav på, skolan kunnat rättfärdigas via olika diskurser utan att det nödvändigtvis finns fog för detta. Men även hur detta kunnat döljas i diskursens ordning. Forskningen har även visat att arbetslinjen i svensk politik på senare tid ställt allt högre krav på prestation och egenansvar. Något som även går igen i den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11.