I och med friskolereformen i början pÄ 1990-talet har förutsÀttningarna för skolor förÀndrats och konkurrensen hÄrdnat. Marknadsföring av skolor har blivit allt vanligare och vilket anseende skolan har Àr avgörande. Tidigare forskning har visat att nöjda anstÀllda leder till att kunder blir tillfredstÀllda och lojala, de som tar hand om sina anstÀllda och agerar pÄ deras idéer visar ett bÀttre resultat. DÀrför kan intern marknadsföring ses som ett verktyg för att hantera denna konkurrens.Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ledningens perspektiv fÄ förstÄelse för och beskriva vilka faktorer inom skolbranschen som pÄverkar den interna kommunikationen och vilka förutsÀttningar dessa faktorer ger för intern marknadsföring. Studien har intagit ett Grounded Theory-inspirerat tillvÀgagÄngsÀtt och tillÀmpar intervjuer för att svara pÄ syftet.

Genom det vÀxande antalet kravstÀllande intressenter mÄste företag finna nya vÀgar att utvecklas. För att uppnÄ tillvÀxt och vÀrdeskapande mÄste företaget vara flexibelt och kan inte lÀngre enbart fokusera pÄ en typ av intressenter om avsikten Àr att sÀkra lÄngsiktig framgÄng och konkurrenskraft.Att skydda miljön Àr ett omrÄde som fÄr allt större uppmÀrksamhet i samhÀllet. Företag kan inte lÀngre ignorera detta omrÄde och allt fler röster höjs för att företag och organisationer mÄste integrera detta i sin ordinarie verksamhet för att nÄ framgÄng.Denna studie har som avsikt att undersöka möjligheterna att anvÀnda verktyget Balanced Scorecard som övergripande styrning av organisationers miljöarbete. Studien har genomförts genom en fallstudie pÄ en större industriell organisation dÀr syftet varit att undersöka möjligheterna att effektivisera dess miljöarbete genom anvÀndning av Balanced Scorecard.Resultaten i denna studie visar att verktyget Àr resurskrÀvande vid framtagandet och utmaningarna Àr mÄnga för en organisation att implementera detta pÄ miljöarbetet. Verktyget krÀver att vissa omrÄden beaktas sÄsom uppmÀrksamhet, delaktighet och kommunikation.Ett Balanced Scorecard för miljöarbetet kan, om identifierade förutsÀttningar beaktas, förbÀttra kommunikationen, informationsflödet, redovisning av prestanda och öka möjligheterna till ett tvÀrfunktionellt miljöarbete.

Syftet med detta arbete som utförts pÄ Kvarnsvedens pappersbruk i BorlÀnge har varit att framstÀlla ett operatörsverktyg. Ett operatörsverktyg som ska ÄskÄdliggöra processens rörliga kostnader, som kan benÀmnas en produktkalkyl för stunden. Verktyget skall senare möjliggöra förbÀttrade utsikter för kontroll, styrning och uppföljning av rörliga kostnader inom företaget samt öka möjligheterna till att minska de rörliga kostnaderna som Àr kopplade till processen. Massafabriken pÄ Kvarnsvedens pappersbruk och pappersmaskin 11 har utgjort arbetets grundlÀggande mÄltavlor för operatörsverktyget. Arbetet innefattade kartlÀggning och granskning av pappersprocessen för att skapa en sÄ heltÀckande bild av uppdragsbeskrivningen som möjligt.

Dagens samhÀlle Àr ett informations- och kunskapssamhÀlle dÀr kunskap och kompetens Àr nyckeln till företags framgÄng. En förÀndring har skett i nÀringslivet dÄ de tillverkande företagen har blivit allt fÀrre och de kunskapsbaserade företagen har ökat. För att kunna överleva i det nya samhÀllet mÄste ledning och anstÀllda i ett kunskapsbaserat företag stÀndigt utveckla sina kunskaper, sitt humankapital. Humankapitalet Àr den mest vÀrdefulla tillgÄngen i ett kunskapsbaserat företag dÄ företaget Àr beroende av de anstÀlldas kompetens och kreativitet. DÀrför Àr det viktigt att dessa företag tar tillvara pÄ och förÀdlar sitt humankapital.

SAMMANFATTNINGProblemOECD:s upparbetade principer för bolagsstyrning har satt riktlinjer och pÄverkat lÀnder i hela vÀrlden. Inom EU har ocksÄ en revidering av bolagsstyrningsreglerna skett sedan den uppmÀrksammade Parmalat-skandalen i Italien Är 2003. Sverige sÄsom mÄnga andra lÀnder har valt att skÀrpa reglerna för internrevision och Är 2005 började Svensk kod för bolagsstyrning tillÀmpas. En av reglerna uttrycker att bolagen som omfattas av koden och som inte redan har en intern revisionsfunktion Ärligen ska utvÀrdera om de har ett behov av en sÄdan.Vad karaktÀriserar bolag som upplever sig ha ett behov av en intern revisionsfunktion?SyfteAtt undersöka hur stor andel av de svenska företagen (som omfattas av den svenska koden för bolagsstyrning) som har en intern revisionsfunktion.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att analysera hur framgÄngsrika CSR-anvÀndande företag verksamma i Sverige har utformat CSR-arbetet. UtifrÄn denna information ska ett ramverk skapas innehÄllande styrverktyg och styrtekniker för att underlÀtta företags arbete med att styra CSR-insatser.Metod: Studien bygger pÄ fem intervjustudier som Àr genomförda pÄ fem framgÄngsrika företag verksamma i Sverige. Den teoretiska referensramen Àr framtagen genom akademiska tidsskrifter och böcker. Den empiriska datan Àr insamlad genom semi-strukturerade intervjuer genomförda pÄ plats och genom telefon.Slutsats och rekommendationer: Resultatet av denna studie visar att den frÀmsta anledningen för de undersökta företagen att arbeta med Corporate Social Responsibility bygger pÄ ekonomiska fördelar. Intressentstyrning Àr den frÀmsta faktorn för att lyckas med arbetet med Corporate Social Responsibility.

Encounter Control Àr ett sammanfattande begrepp för generell styrning och kontroll av tjÀnsteprocesser med sÀrskilt fokus pÄ inslag av externa och eller interna kundinteraktioner (encounters). I dessa möten agerar kunden ofta i tvÄ olika men integrerade roller: som kund och medproducent till den efterfrÄgade tjÀnsten. Denna encounterproblematik Àr vÀlkÀnd och men ocksÄ mycket komplex. De berörda aktiviteterna inrymmer mÄnga olika problem med t.ex. mÀtning, analys och förbÀttring av bÄde kvalitet och effektivitet.

This study examines the state of criticism in the arts section of Sweden?s largest newspaper Dagens Nyheter. The study stems from raised concerns about the failing position of arts criticism, dubbed ?the crisis of criticism?. Through an overview it compares the arts section of February 1997 to the arts section of 2007.

SAMMANFATTNING  Titel:Metoder för intern redovisning i medelstora tjÀnsteföretag NivÄ:Kandidatuppsats i Àmnet företagsekonomi; Redovisning Författare:Dennis Gyllner & Viktor Sandén Handledare:Stig Sörling Datum:2012 - Januari Syfte:Syftet med studien Àr att belysa olika metoder som finns tillgÀngliga för intern redovisning och med utgÄngspunkt frÄn dessa lyfta fram förslag pÄ den metod som pÄ bÀsta sÀtt levererar underlag för den ekonomiska styrningen inom medelstora tjÀnsteföretag. Metod:Studien bygger pÄ ett hermenuetiskt synsÀtt och en kvalitativ forskningsmetod dÀr empirin bestÄr av intervjuer och enkÀter. Intervjuerna genomfördes pÄ ett semistrukturerat sÀtt för att ge utrymme Ät respondenternas tankar och Äsikter. EnkÀten utformades med frisvarsfrÄgor för att locka respondenterna att uttrycka sina Äsikter pÄ ett fritt sÀtt. Resultatet av intervjuerna och enkÀten redovisas i empirikapitlet och diskuteras i analysen. Resultat & slutsats:Resultatet av studien visar pÄ att den interna redovisningen blir viktigare desto större ett tjÀnsteföretag blir. Detta pÄ grund av att företagsledningen behöver ha detaljerade ekonomiska rapporter och dataunderlag till kalkyler för att kunna styra företagets verksamhet pÄ ett bra sÀtt.  Detta styrks Àven av tidigare forskning.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om Svensk kod för bolagsstyrning har bidragit till förÀndringar jÀmfört med tidigare reglering samt praxis och om sÄ Àr fallet, fÄ en djupare förstÄelse för vilka dessa förÀndringar Àr. Vi kommer Àven att utreda vilka för- och nackdelar som Koden har fört med sig. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÄ vi har genomfört tre öppna intervjuer. VÄr teoretiska referensram har utgÄtt frÄn principal-agentteorin och sjÀlvreglering. Vi har vidare beskrivit regelverket Koden samtidigt som vi har redogjort för remissinstansernas diskussion kring Kodgruppens betÀnkande.

Denna rapport Àr resultatet av en analys som gjorts vid Vest-Woods fabrik i Forserum under vÄren 2007 i syfte att reducera interna transporter. Vest-Wood AB i Forserum tillverkar dörrar för den svenska marknaden men förser ocksÄ en annan fabrik (SdrFelding i Danmark) i samma koncern med dörrstommar. Materialhantering för att förse Sdr Felding fabriken med dörrstommar medför i dagslÀget mycket interna transporter i Forserumsfabriken. För att klara ojÀmn efterfrÄgan frÄn Sdr Felding fabriken samt för att kunna jÀmna ut sin egen produktion har Forserumsfabriken valtatt lagerföra de tolv artiklar som bestÀlls mest frekvent frÄn Sdr Felding fabriken. Buffertlagret vid Forserumsfabriken dÀr artiklarna lagerförs Àr placerat ca 200 m frÄn produktionen vilket medför mycket intern transport för hantering av dessa.

Denna uppsats behandlar hur Dagens Nyheter och Hufvudstadsbladet har rapporterat om den planerade gasledningen genom Östersjön och det ryska parlamentsvalet 2007. I uppsatsen anvĂ€nds attributionsteorin för att genomföra en kvalitativ textanalys av ledare i de bĂ„da tidningarna. De utvalda ledarna har skrivits angĂ„ende de bĂ„da hĂ€ndelserna och Ă€r skrivna under perioden 2007-01-01 till 2007-12-14. Uppsatsen anvĂ€nder sig av den metod och teori som Stefan Höjelid anvĂ€nde i sin doktorsavhandling "sovjetbilden i nordisk press". Med hjĂ€lp av attributionsteorin kan vi se distinkta olikheter, men Ă€ven likheter i ledarnas orsaksförklaringar till hĂ€ndelserna.

År 2014, var klĂ€der och skor tvĂ„ av de varukategorier som resulterade i flest transaktioner online, i Sverige. Till följd av att e-handeln vĂ€xer, behöver företag inom modeindustrin utveckla sin visual merchandising online, sĂ„ att den Ă€r lika effektiv som i fysiska butiker. De amerikanska forskarna Ha, Kwon och Lennon (2007) utvecklade i en studie en taxonomi dĂ€r de undersökte visual merchandsing-element pĂ„ den koreanska och amerikanska e-handelsmarknaden. Syftet med denna studie Ă€r att testa den taxonomi som Ha et al. (2007) utvecklade, pĂ„ e-handelssidor riktade mot den svenska marknaden.

Syftet Àr att kartlÀgga ekonomistyrningen i stora svenska företag, som i olika utstrÀckning sÀger sig ha slutat att anvÀnda budget som styrverktyg, och speciellt analysera hur de ersatt budgetens traditionella roller och syften. Detta har gjorts genom fallstudier av Ahlsell, Alfa Laval, Atlas Copco, Bergman & Beving, Ericsson, Handelsbanken, Trelleborg och Vattenfall. Metoden har utgÄtt frÄn en deduktiv ansats med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Budgetens traditionella syften visar sig variera i betydelse och i den roll de ges mellan de olika företagen. Vissa framstÄr som enklare att ersÀtta i en del företag, medan de i andra fyller ett större behov och dÀrför kan tÀnkas utgöra ett hinder för en styrning helt utan budget.

Sedan nÀtets begynnelse har regleringen och styrningen av Internet prÀglats av en vÀstcentrisk och teknomeritokratisk diskurs som i mÄngt och mycket har exkluderat en stor del av vÀrlden frÄn att aktivt delta i informationssamhÀllets utformning. I denna ordning har den amerikanska staten haft en priviligierad stÀllning genom dess indirekta kontroll över de s.k. strategiska resurserna, dvs. IP-adresser och ?roten? i domÀnnamnsystemet, via kontraktet mellan "Department of Commerce" och organisationen "Internet Corporation for Assigned Names and Numbers" (ICANN).