Parkinsons sjukdom Àr en kronisk och progredierande neurologisk sjukdom. Sjukdomen kan beskrivas som en samling symtom snarare Àn en sjukdom med en tydlig klinisk bild. Karakteristiskt för sjukdomen Àr tremor, hypokinesi samt rigiditet. Detta leder till en försÀmrad motorisk förmÄga. Parkinsons sjukdom pÄverkar inte bara personens fysiska funktioner utan Àven det psykiska vÀlbefinnandet.

Syftet Àr att identifiera olika typer av vÀrdeskapande och konkurrensfördelar som kan uppstÄ i den fysiska resebyrÄn genom att undersöka och analysera; anvÀndandet av informationsteknologin, det fysiska servicelandskapet och erbjudandet för kunden. Relaterat till syftet har vi formulerat en forskningsfrÄga som blev enligt följande: Hur möjliggör traditionella resebyrÄer skapandet av olika typer av vÀrde för sina kunder genom sitt fysiska servicelandskap? VÄr uppsats Àr en kvalitativ forskningsmetod, dÄ vi efterstrÀvat en djup undersökning för vÄr valda forskningsfrÄga. Vi har i uppsatsens gÄng anvÀnt oss av bÄde primÀr- och sekundÀrkÀllor. VÄra primÀra kÀllor har bestÄtt av sex intervjupersoner dÀr vi anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer.

Detta examensarbete behandlar Àmnet medborgardeltagande i den fysiska planeringen och frÄgan om hur man kan fÄ med invandrare i fysiska planeringsprojekt. Alla mÀnniskor i samhÀllet har rÀtt att framföra sina Äsikter i den fysiska planeringen. Medborgares och folkrörelsers synpunkter Àr lika viktiga som nÀringslivets och de politiska partiernas. För att medborgarna ska kunna medverka, mÄste politiker och planerare ge dem den möjligheten. Idag Àr det oftast högutbildade och resursstarka personer som deltar i den fysiska planeringen och Boverket har konstaterat att den till stor del domineras av medelÄlders mÀn. I Sverige har vissa personer i sÀrskilda medborgargrupper sÀmre förutsÀttningar att komma till tals i den fysiska planeringen. Exempel pÄ sÄdana grupper Àr; ungdomar, Àldre, kvinnor, lÄgutbildade, arbetslösa, funktionshindrade, invandrare eller grupper av medborgare som helt enkelt saknar vana att framföra sina Äsikter. Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska alla som har vÀsentligt intresse av det enskilda förslaget till program eller plan fÄ information och ges möjlighet att lÀmna synpunkter pÄ detta. 1996 gjordes Àndringar i PBL och avsikten var bland annat att öka möjligheterna för medborgarna att delta i planeringen tillsammans med politiker och planerare.

Strid i bebyggelse Àr en del av nutidens krigsföring. Uppsatsen handlar om vilka fysiska egenskaper som krÀvs i strid i bebyggelse, vilka fysiska krav som stÀlls pÄ en stadsskyttesoldat samt hur man som plutonchef kan lÀgga upp trÀningen för sina soldater sÄ att de nÄr dessa krav, hur man kan hantera skador samt skapa motivation.Syftet med denna uppsats Àr, att identifiera de fysiska egenskaper som krÀvs i strid i bebyggelse, eventuella brister i de nuvarande sÀrskilda kraven kopplat till tjÀnstens stridsmiljö och uppgifter, föreslÄ en utveckling av dessa krav samt föreslÄ ett periodiserat trÀningsprogram som kan möjliggöra att nÄ dessa krav för att pÄ ett enkelt sÀtt fungera som ett stöd till en officer som Àr ansvarig för den fysiska utvecklingen i en stadsskyttepluton.Uppsatsen avsÄg att undersöka hur ett periodiserat trÀningsprogram kan se ut genom att identifiera och beskriva de fysiska egenskaper som krÀvs i strid i bebyggelse. DÀrigenom erhölls slutsatser som kunde nyttjas för att föreslÄ ett periodiserat trÀningsprogram.Uppsatsens resultat kan sammanfattas pÄ följande sÀtt: Stadsskyttestriden Àr intensiv och omvÀxlande i en förÀnderlig och ofta olÀndig miljö och terrÀng.Striden krÀver en soldat med god kondition och förmÄga att tempovÀxla. Genom att höja de krav som idag stÀlls pÄ stadsskyttesoldater och inrikta dem nÀrmare tjÀnstens verklighet, medför en mÄlinriktad trÀning, bÀttre motivation samt ett bÀttre slutresultat. PÄ detta sÀtt kan vi fÄ fram fler soldater som orkar göra rÀtt under striden.

I den hÀr uppsatsen tar vi hjÀlp av den franske filosofen Foucaults tankar om det disciplinÀra samhÀllet för att undersöka och resonera kring det fysiska rummets styrande effekter pÄ organisationer. En fallstudie har utförts pÄ ett fastighetsbolag i Uppsala, som för nÄgra Är sedan flyttade frÄn flera utspridda kontor till en ny gemensam byggnad. Genom intervjuer med personal har vi undersökt vilka förÀndringar som skett i organisationen sedan flytten med fokus pÄ visuell kontroll, kreativitet samt företagskultur. Resultatet av studien har bidragit till att vi har kunnat dra slutsatser om det fysiska rummets styrande effekter. Genom att se till att de anstÀllda dagligen trÀffar chefer och kollegor i en gemensam byggnad leder inte bara till ökad kontroll och ett större ansvar, utan ocksÄ till att kreativitet och kunskapsspridning fÄr ett bÀttre flöde.

I mÄnga stÀder sker idag en förtÀtning för att försöka skapa sÄ hÄllbara samhÀllen som möjligt. En förtÀtning av staden har dock inte endast positiva effekter dÄ det idag sker en tydlig minskning av stÀdernas andel vegetation. Vilka blir dÄ konsekvenskerna för denna minskning? Natur och grönska har alltid varit en viktig tillgÄng för mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande. Kan man ersÀtta stora kvantitativa grönomrÄdena med smÄ kvalitativa parker? Vilka rekreationsvÀrden försvinner med en minskad storlek? Syftet med arbetet Àr att undersöka och diskutera kring frÄgan: Kan smÄ kvalitativa parker ersÀtta stora kvantitativa grönomrÄden ur ett rekreationsperspektiv? Genom en litteraturstudie har jag undersökt vilka funktioner som rör mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande som finns i urbana parker.

Bakgrunden till studien bygger pÄ ett samarbete mellan sjukgymnastprogrammet pÄ MÀlardalens högskola och ett sjukhus i Sörmlands lÀns landsting. Syftet var att utvÀrdera om behandling bestÄende av fyra veckors KOL-skola haft effekt pÄ patienternas hÀlsa, vÀlbefinnande och fysiska kapacitet. KOL-skolan bestod utav fyra tillfÀllen under vilka olika vÄrdprofessioner gav patienterna information om bl.a. symptompÄverkan, kÀnslomÀssiga upplevelser och vikten av fysisk aktivitet. Det var tio patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i stadium tvÄ till fyra som deltog i interventionen.

Klimatfra?gan a?r na?got som diskuteras pa? alla niva?er, o?verallt i samha?llet, a?nda fra?n dagliga matinko?p till teoretisk niva? pa? den internationella arenan. Fra?gan genomsyrar hela samha?llet, sa? a?ven den fysiska planeringen. Klimatfo?ra?ndringen fo?r med sig en stor ma?ngd effekter pa? natur och samha?lle, en av dessa a?r stigande havsniva?.

TjÀnstesektorn Àr en av de sektorer som ökar mest. Fler och fler tjÀnsteföretag dyker upp pÄ den svenska marknaden, nÄgot som medför att nya konstellationer uppstÄr inom och utanför företagens funktioner. Distribution, att förflytta produkt frÄn producent till konsument, Àr en av dessa funktioner. Hur ser konsumenten pÄ detta nÀr förutsÀttningarna för distribution Àndras. VÄrt syfte med C-uppsatsen Àr att undersöka Àr att undersöka i vilken grad faktorerna pris, distribution, image och trygghet styr valet för en kund att vÀlja en mellanhand som leverantör av tjÀnsten istÀllet för producenten.

Denna uppsats har varit inriktad pÄ att studera Försvarsmakten och centrala myndigheters samverkanvid svÄra pÄfrestningar i fred. Problembakgrunden Äterfinns i sÄrbarhets - och sÀkerhetsutredningen.Utredningen gör bl a gÀllande att samverkanspotentialen ej Àr fullt utnyttjad mellan militÀra och civilamyndigheter. Tyngdpunkten i uppsatsens problemformulering omfattas av hur dennasamverkanspotential i positiv riktning kan förÀndras.Studien har strukturerats med hjÀlp av fem funktioner för ledningsförmÄga; personal, organisation,doktrin, styrmedel samt teknik. UtifrÄn dessa funktioner har samverkanspotentialen analyserats.Analysen visar att det finns ett antal faktorer som Àr avgörande för en god samverkanspotential. Dessafaktorer kan summeras med; öka förstÄelsen för varandras verksamheter, tydliggöraansvarsfördelningen, skapa positiv vilja och attityd till samverkan, fördjupa personell ochorganisatorisk kunskap i gÀllande lagrum, förstÀrka möjligheterna till samverkan genom gemensamtledningssystem..

Det hÀr examensarbetet undersöks hur en kommunal förskola och ett förÀldrakooperativs bemötande och ÄtgÀrder ser ut nÀr det gÀller barn som blivit utsatta för fysiska övergrepp. Arbetet utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna:Har de tvÄ förskolorna riktlinjer för att hantera problematiken kring fysiska övergrepp mot barn?Vilka likheter finns det i riktlinjerna nÀr det gÀller bemötande och ÄtgÀrder?Vilka skillnader finns det i riktlinjerna nÀr det gÀller bemötande och ÄtgÀrder?En jÀmförelse mellan de tvÄ förskolorna görs genom en textanalys av tvÄ dokument, förÀldrakooperativet har en kris och beredskapsplan och den kommunala har ett policydokument som belyser anmÀlningsplikten. Analyserna kommer att sker ur ett hermeneutiskt synsÀtt samt i en kvalitativ bearbetning. Arbetet tar Àven upp anmÀlningsplikten förskolan stÄr inför nÀr misstanke eller oro uppkommer hos personalen.

Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka vad Montessoripedagogiken innebar pÄ Montessoriskolor/förskolor och Àven att ta reda pÄ hur fysisk aktivitet sÄg ut pÄ skolorna. Metod: För att besvara mina frÄgestÀllningar anvÀndes intervjuer och observationer. Jag intervjuade sju personer. Alla med anknytning till Montessori som exempelvis MontessorilÀrare och fritidspedagoger. För att undersöka hur en del av den fysiska aktiviteten sÄg ut observerade jag tvÄ idrottslektioner i en Montessoriskola. Resultat: Det visade sig att det fanns mÄnga likheter mellan Montessoriförskolorna nÀr det gÀllde bÄde Montessoripedagogiken och den fysiska aktiviteten.

I denna uppsats har DiCoT (Distributed Cognition for Teamwork) tillÀmpats i ett tjÀnstedesignprojekt med syftet att ta fram en webbaserad kursdatabas pÄ ett universitet. Uppsatsen bestÄr av tillÀmpningen av DiCoT i projektet, dÀr datainsamlingen bestod av intervjuer med berörda intressenter. Detta resulterade i en nulÀgesanalys av tjÀnstens utformning. UtifrÄn visualiseringarna av DiCoT:s tre modeller (fysiska rummet, informationsflödet och nyckelartefakter) gavs förslag pÄ hur kursdatabasen kan presentera information. Resultaten Äterkopplades med intressenter ur projektgruppen.

Enligt lÀroplanen för förskolan ska förskolan erbjuda barn en lÀrmiljö dÀr de kan vÀxla mellan olika aktiviteter sÄvÀl inomhus som utomhus. Studiens syfte Àr att undersöka de förutsÀttningar som olika leksaksförrÄds material erbjuder för barns lek och samspel under deras utevistelse. Vidare Àr syftet att ta reda pÄ hur förskollÀrare förhÄller sig till olika typer av leksaker och saker att leka med ute pÄ gÄrden. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ metodansats genom tre observationer och sex intervjuer. Genom dessa undersöker vi tre förskolors leksaksförrÄd och material som barnen har tillgÄng till i sin utevistelse samt sex förskollÀrares resonemang kring dessa.Resultatet visar pÄ att förskollÀrare har olika resonemang och uppfattningar kring materialets olika funktioner för barns lÀrande och utveckling av materialets anvÀndning. Dessa funktioner pÄverkas av barns tillgÀnglighet och pedagogers förhÄllningssÀtt.

Inkludering, bemötande och mÄluppfyllelse gÄr in i varandra, och de Àr alla sammankopplade med begreppeten skola för alla. Syftet med denna uppsats Àr att genom intervjuer av lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa studera deras tankar kring arbetet med inkludering, bemötande och mÄluppfyllelse för elever med fysiska funktionsnedsÀttningar. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa samtalsintervjuer som metod. Vi har intervjuat sex stycken lÀrare med blandade erfarenheter av elever med fysiska funktionsnedsÀttningar, gemensamt för alla lÀrare Àr att de arbetar pÄ gymnasiet. Resultatet frÄn intervjuerna visar att miljön i form av lokaler som anvÀnds i Àmnet Idrott och hÀlsa skiljer sig befintligt Ät mellan olika skolor.