Inflyttningen till stÀder idag Àr mycket stor och nybyggnationen av bostÀder anses vara ett mÄste i de större stÀderna. Tanken om den tÀta staden med smÄ förflyttningar och omrÄden som Àr multifunktionella tar större och större plats i staden och dÄ frÀmst i de centrala delarna. I dessa skeden Àr det oftast park och naturmark som tas i ansprÄk. Men har inte de gröna omrÄdena nÄgon funktion för staden och för dess invÄnare? Det Àr detta jag undersöker i denna uppsats.

Denna undersökning har med utgÄngspunkt ifrÄn tvÄ kÀnda motivationsteorier prövat sambandetmellan aspiranters förvÀntningar och avbrott pÄ Försvarsmaktens Aspirantutbildning. Detta hargenomförts genom att utifrÄn tvÄ motivationsteorier utveckla hypoteser som sedan har testats pÄstatistik över avhoppen ifrÄn Aspirantutbildningen 2010. Undersökningen finner tecken som pekar pÄatt det finns ett samband mellan förvÀntade fysiska krav pÄ en utbildning och andelen frivilligaavbrott. Resultaten visar att en utbildning som förvÀntas vara fysiskt lÀtt har en större andel avhopppÄ egen begÀran Àn en utbildning som förvÀntas vara fysiskt svÄr. DÄ jag utifrÄn egna erfarenhetermenar att den faktiska fysiska svÄrighetsnivÄn pÄ samtliga inriktningar inom Aspirantutbildningen ÀrlikstÀllda drar jag slutsatsen att aspiranternas förvÀntningar pÄ den fysiska svÄrigheten Àr en viktigareorsak till frivilliga avhopp Àn den faktiska fysiska svÄrigheten.

Att vara fysiskt aktiv som ung minskar risken för flera sjukdomar, dÀrför bör rekommendationer för fysisk aktivitet följas. Skolidrott och organiserad idrott Àr tvÄ pÄverkansfaktorer för fysisk aktivitet. Den fysiska aktivitetsnivÄn minskar över tid och dÀrför Àr sjukgymnasternas arbete att frÀmja fysisk aktivitet hos ungdomar viktigt. I denna studie undersöks i vilken Älder den fysiska aktiviteten minskar för att veta nÀr interventioner bör sÀttas in. Syftet med studien var att undersöka nuvarande mÀngd av fysisk aktivitet och dess pÄverkansfaktorer samt eventuella förÀndringar frÄn mellanstadiet till gymnasiet hos elever i tredje Äret pÄ gymnasiet.

Kandidatprojektet har tagit fram en test- och utvecklingsplattform som underlÀttar testning och förstÄelse av komplexa trafiksituationer. En förstÄelse som kan anvÀndas till att lösa sÄ vÀl dagens som morgondagens trafikproblem. Dessa problem innefattar ökade köbildningar, en stigande olycksfrekvens samt den miljöpÄverkan som trafikens koldioxidsutslÀpp orsakar. Ett lÄngsiktigt mÄl för detta projekt Àr att möjliggöra ett intelligentare och billigare sÀtt att lösa dessa problem.Specialiserade delsystem som innefattar en trafiksimulator, en kommunikationsnod-simulator, fysiska miniatyrfordon samt en kartklient vilka har integrerats för att skapa en omfattande test- och utvecklingsplattform. Plattformen har kapacitet att Äterge verklighetstrogna trafiksituationer och ger dÀrför en möjlighet att testa olika lösningar.

MÀnniskan upplever sin omgivning genom intryck frÄn sina fem sinnen. Med hjÀlp av sinnesintryck frÄn syn, hörsel, kÀnsel,lukt och smak, tillsammans med minnen och tankar, bildar hon sig en uppfattning av den plats dÀr hon befinner sig. UtifrÄn den informationen dras slutsatser som utgör grunden för bÄde handlande och kÀnslan för platsen. Den fysiska miljöns utformning pÄverkar i hög grad upplevelsen. Ett problem Àr att det vid fysisk planering ofta lÀggs störst vikt vid den visuella upplevelsen och att andra sinnesintryck inte uppmÀrksammas i samma utstrÀckning.

Projektet har berört att ta fram en designlösning för att integrera chatt i kommunikationssystemet Briteback. Detta genom att undersöka vilka funktioner för chatt som Àr vanligast i befintliga chattsystem. En kravspecifikation för designlösningen har tagits fram genom en konkurrensgenomgÄng och resulterade efter revidering i fem kategorier med funktioner; direkta meddelanden, privata grupper, kanaler, filer och allmÀnt. Skisser gjordes för desktopversion och mobilversion, sedan renskrevs designförslagen i programmet PowerPoint. Designförslaget berörde huvudkoncepten direkta meddelanden, privata grupper, kanaler och extern chatt.

SamhÀllsplaneringen har under lÄng tid styrts av separering mellan olika samhÀllsfunktioner för att undvika konflikter. En tydlig separering som har Àgt rum Àr funktionssepareringen mellan arbetsplatser och bostÀder. Den drevs fram under den industriella epoken och har över tiden inneburit att funktionellt sett allt fler och allt större ensartade bebyggelseomrÄden har uppstÄtt. Syftet med funktionsuppdelningen har till stor del varit att undvika störningar och konflikter mellan olika funktioner för att skydda invÄnarnas hÀlsa och sÀkerhet. RÄdande institutionella förhÄllanden sÄsom lagstiftning och finansieringssystem tillsammans med planeringstraditioner och principer för lokalisering av offentlig service kan hjÀlpa till att förklara uppkomst och omfattningen av funktionsseparering mellan arbetsplatser och bostÀder men Àven mellan olika branscher inom nÀringslivet. Det industriella sÀttet att separera samhÀllsfunktioner ses delvis som förÄldrat.

Detta kandidatarbete Àr skrivet vÄren 2010 inom planering pÄ institutionen för stad och land vid Sveriges lantbruksuniversitet. Arbetet Àr en fallstudie som undersöker huruvida Hudiksvalls kommun har ett lokaliseringsperspektiv av livsmedel och energi i den kommunala fysiska planeringen. Som bakgrund till arbetet ges en ökad efterfrÄgan av lokalproducerade livsmedel och behovet att minska anvÀndandet av fossila energibÀrare. I arbetet framkommer det att kommunens syn pÄ lokalisering i den fysiska planeringen skiljer sig Ät mellan livsmedel och energi. Kommunens energiförsörjning ses som en sÀkerhetsfrÄga enligt lagen om kommunal energiplanering och redan idag bedrivs ett aktivt arbete för att öka den lokala energiförsörjningen.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka det förvĂ€ntade resultatet (outcome expectations) vad gĂ€ller fysiska, sjĂ€lv-vĂ€rderande och sociala förvĂ€ntningar av regelbunden trĂ€ning hos Ă€ldre fysiskt aktiva respektive fysiskt inaktiva och Ă€ven jĂ€mföra de bĂ„da grupperna och se om skillnad förelĂ„g. Metod: 32 stycken deltagare inkluderades i studien genom bekvĂ€mlighetsurval för att representera populationen Ă€ldre (>65 Ă„r) friska individer. Deltagarna fick fylla i en enkĂ€t gĂ€llande motionsvanor senaste 12 mĂ„naderna och delades sedan in i grupperna regelbundet fysiskt aktiva respektive inaktiva beroende pĂ„ vad de svarat i enkĂ€ten. Deltagarnas förvĂ€ntningar pĂ„ resultatet av regelbunden fysisk aktivitet mĂ€ttes sedan med en enkĂ€t kallad Multidimensional Outcome Expectations for Exercise Scale (MOEES) som undersöker fysiska, sjĂ€lv-vĂ€rderande och sociala förvĂ€ntningar.Resultat: De regelbundet fysiskt aktiva hade högre resultatförvĂ€ntningar pĂ„ regelbunden fysisk aktivitet gĂ€llande fysiska förvĂ€ntningar. Ingen signifikant skillnad mellan grupperna kunde ses gĂ€llande sjĂ€lv-vĂ€rderande och sociala förvĂ€ntningar.Konklusion: Äldre som regelbundet Ă€r fysiskt aktiva har högre fysiska förvĂ€ntningar pĂ„ fysisk aktivitet Ă€n Ă€ldre inaktiva.

Denna studie handlar om den fysiska miljön i tvÄ förskolor, hur rummen Àr utformade, hur olika flöden ser ut i dessa rum samt vad barnen gör nÀr de befinner sig i de olika rummen. VÄrt syfte med studien var att undersöka relationen mellan den fysiska miljön och barns rörelser samt aktiviteter i den fria leken. Vi har anvÀnt oss av observation som metod och följt barnen i deras fria lek och hur de rör sig i och mellan rummen. Studien bestÄr av tvÄ delstudier dÀr den ena undersökte de tvÄ förskolornas utformning och flöden och den andra undersökte barns aktiviteter i de olika rummen. Vi fann att de bÄda förskolorna har ett varsitt rum som fungerar som en central punkt i förskolan, bÄde för barn och vuxna.

Denna uppsats behandlar hur OvanÄker kommun arbetar med jÀmstÀlldhetsintegrering i den fysiska planeringen och de omstÀndigheter som pÄverkar arbetet. Studien Àr uppbyggd av en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod dÀr den kvantitativa undersökningen bestod av en enkÀtundersökning och en undersökning av statistiska data. Den kvalitativa undersökningen bestod av intervjuer som har gjorts med en fysisk planerare, kommunfullmÀktige, en gymnasielÀrare och en kyrkoherde. Resultatet visade att ett traditionellt genuskontrakt prÀglar kommunen och olika aktörer arbetar med jÀmstÀlldhet pÄ olika vis. Med ett fÄtal undantag satsar samtliga aktörer pÄ en jÀmn könsfördelning.

Syftet med vÄr studie var att ge ett kunskapsbidrag till problemomrÄdet motorik, utveckling och lÀrande med utgÄngspunkt frÄn nÄgra pedagogers arbete med och förhÄllningssÀtt till fysiska aktiviteter och lÀrande i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie, dÀr vi intervjuade sex verksamma förskollÀrare. Tidigare forskning har delade meningar om fysisk aktivitet och dess betydelse för barns lÀrande. Flera forskare konstaterar dock att det finns ett samband mellan motorik och lÀrande. Resultatet av studien visade att ocksÄ verksamma pedagoger ser ett samband mellan motorik och lÀrande.

Syfte och frĂ„gestĂ€llning: Studien Ă€r gjord för att undersöka sambandet mellan den fysiska prestationsförmĂ„gan hos manliga innebandyspelare pĂ„ elitnivĂ„ och lagets tabellplacering efter avslutat grundserie.Är det sĂ„ att det lag som har bĂ€st fysik ocksĂ„ uppvisar bĂ€st resultat i form av tabellplacering efter avslutad grundserie?Metod: Fyra lag i den svenska elitserien för herrar, alla med ambitionen att nĂ„ slutspelsplats valdes ut för att delta i studien. Efter kontakt med lagens ansvariga coacher, dĂ€r förutsĂ€ttningarna noggrant förklarades angĂ„ende anonymitet och upplĂ€gg etc. testades lagen i en rad olika fysiska tester baserade pĂ„ de grenspecifika krav som stĂ€lls pĂ„ en innebandyspelare. De tester som genomfördes var chins, dips, brutalbĂ€nk, moment som Ă€r vanligt förekommande inom fysprofiler.

Bakgrund: Övervikt och fetma Ă€r ett av de största folkhĂ€lsoproblemen i vĂ€rlden. I Sverige Ă€r vart femte barn i yngre skolĂ„ldern överviktig och fem procent utav dem Ă€r feta. Det Ă€r dĂ€rför viktigt att veta hur stor pĂ„verkan förĂ€ldrar har pĂ„ barns matvanor och fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur förĂ€ldrar pĂ„verkar barns matvanor och fysiska aktivitet.Metod: En systematisk litteraturstudie har gjorts med hjĂ€lp av databaserna PubMed och CINAHL. De inkluderade artiklarna (n=22) har analyserats och kvalitetsgranskats för att fĂ„ fram ett sĂ„ relevant resultat som möjligt. Dataanalys gjordes pĂ„ artiklarna och dem var publicerade mellan 2009-2014.Resultat: Resultatet Ă€r redovisat i fyra temaomrĂ„den om hur förĂ€ldrar pĂ„verkar sina barn och de omrĂ„dena Ă€r förĂ€ldrars livsstil, förĂ€ldrars kunskap, förĂ€ldrars stöd och förĂ€ldrars regler och kontroll i hemmiljön.

SAMMANFATTNINGAnette Johansson, Carina Johansson och Helen RikardssonEn studie om den fysiska rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlÀrning.Engelsk titel: The importance of physical activity for children?s development for motoric skills and learning.Antal sidor: 37Vi har i detta arbete undersökt den fysiska rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlÀrning utifrÄn en kvalitativ ansats i form av fokusgruppsintervjuer. Studiens syfte Àr att undersöka vad pedagoger pÄ tvÄ förskolor i en kommun anser om den fysiska rörelsens betydelse för motorisk utveckling och inlÀrning. Vi vill Àven ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med rörelse och hur de ser pÄ sin egen roll som pedagog nÀr det gÀller rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlÀrning. För att nÄ vÄrt syfte har vi intervjuat tvÄ arbetslag bestÄende av sju pedagoger.