Sök:

Sökresultat:

690 Uppsatser om Förhandlad ordning - Sida 40 av 46

SamrÄd och deliberativ demokrati: förutsÀttningar för deliberation i samrÄden kring Kiruna stadsflytt

Lagstiftaren har bestÀmt att vissa beslut mÄste fattas enligt en sÀrskild ordning, utöver den vanliga i vÄra representativa församlingar och verkstÀllande organ. Detta aktualiseras vid kommunens planlÀggning av mark- och vattenanvÀndning dÄ Plan- och bygglagen föreskriver att de med vÀsentligt intresse i frÄgan ska beredas möjlighet till samrÄd. Kiruna stÄr inför en utmaning som beskrivs som unik dÄ delar av staden ska flyttas. Bakgrunden till denna stadsflytt Àr gruvnÀringen och dess framtida överlevnad. I frÄga om Kiruna stadsflytt har samrÄd hÄllits vid ett flertal tillfÀllen dÀr sÄvÀl sÀrskilda grupper som allmÀnheten i stort varit inbjudna. Med tanke pÄ den debatt som förs kring dagens demokratiska system Àr denna del av beslutsprocessen ett intressant studieobjekt.

SamrÄd och deliberativ demokrati: förutsÀttningar för deliberation i samrÄden kring Kiruna stadsflytt

Lagstiftaren har bestÀmt att vissa beslut mÄste fattas enligt en sÀrskild ordning, utöver den vanliga i vÄra representativa församlingar och verkstÀllande organ. Detta aktualiseras vid kommunens planlÀggning av mark- och vattenanvÀndning dÄ Plan- och bygglagen föreskriver att de med vÀsentligt intresse i frÄgan ska beredas möjlighet till samrÄd. Kiruna stÄr inför en utmaning som beskrivs som unik dÄ delar av staden ska flyttas. Bakgrunden till denna stadsflytt Àr gruvnÀringen och dess framtida överlevnad. I frÄga om Kiruna stadsflytt har samrÄd hÄllits vid ett flertal tillfÀllen dÀr sÄvÀl sÀrskilda grupper som allmÀnheten i stort varit inbjudna.

HUVUDENTREPRENÖRSANSVAR -en kartlĂ€ggning av gĂ€llande arbetsrĂ€tt

SAMMANFATTNINGTanken bakom att införa ett huvudentreprenörsansvar i byggbranschen Àr att det ska ligga till grund för ordning och reda. Arbetsmarknadsparterna Àr överens om att byggbranschen ska innehÄlla rÀttvisa och sunda konkurrensförhÄllanden och dÀrtill ett seriöst företagande med god arbetsmiljö. Vad parterna dÀremot inte varit överens om Àr huruvida ett ekonomiskt solidariskt ansvar i entreprenadkedjan Àr förenligt med svensk arbetsrÀtt. Efter drygt ett Ärs förhandling om att införa ett huvudentreprenörsansvar i svensk rÀtt, kompromissade parterna den 31 mars 2014 om en lösning. Kompromissen innebÀr att ett huvudentreprenörsansvar ska införas tillsammans med en sÀrskild nÀmnd med tillhörande fond.Uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga och analysera gÀllande svensk rÀtt för att undersöka om möjligheten att reglera huvudentreprenörsansvaret utifrÄn arbetsmarknadsparternas perspektiv finns och om sÄ Àr fallet Àven se pÄ hur denna reglering kan te sig inom byggindustrin.

Hur börd fÄr bananen vara? : En diskursanalys om den EU-anpassade eleven

I denna kandidatuppsats har syftet varit att undersöka hur vi kan förstÄ retoriken kring eleven i olika dokument med koppling till skolans verksamhet samt vilka elever som skapas i denna retorik. De frÄgestÀllningar som konstruerats för att besvara syftet Àr i vilken kontext denna retorik kan ses, vad det Àr som framkommer, hur det framkommer och vad det Àr som utelÀmnas i denna retorik samt vad denna retorik syftar till.  DÀrför har en diskursanalys i en foucaultisk anda gjorts av dokument med kopplingar till just skolans verksamhet. Denna diskursanalys pekar pÄ att skapandet av eleverna i dokumenten Àr kopplat till en ekonomisk diskurs som naturliggör olika krav som stÀlls pÄ individen. De elever som efterfrÄgas i dokumenten Àr tÀnkta att leva upp till dessa krav och bli en del av en sjÀlvreproducerande, ekonomisk vinstmaskin. Denna ÀndamÄlsenlighet, förvÀntningar, prestation och ekonomisk vinst leder till ökad styrning och kontroll för att sÀkra avkastningen.

LĂ€xor : Ett pedagogiskt verktyg!?

Sammanfattning Föreliggande uppsats syftar till att undersöka lÀxan som företeelse. Materialet som ligger till grund för denna studie omfattats av en enkÀtundersökning och intervjuer med verk-samma lÀrare. Vi har velat undersöka pedagogers individuella syften och intentioner med lÀxor. I undersökningen har framkommit att lÀrarnas frÀmsta syften med lÀxor Àr att trÀna ansvar, fÄ förÀldrar engagerade i skolarbetet och att eleverna ska befÀsta kunskaper genom fÀrdighetstrÀning. Med den nuvarande regeringen har lÀxan tillsammans med betyg samt ?ordning och reda? legat i fokus.

Var Àr mangahyllan? : En processutvÀrdering av inköp och exponering av manga vid UmeÄs filialbibliotek

Denna processundersökning pÄ kandidatnivÄ beskriver inköpsprocessen och exponeringen av manga vid UmeÄs filialbibliotek. Undersökningens syfte var att genom enkÀt- och fÀltundersökningar beskriva inköpsprocess, exponering och förmedlingen av manga för att kunna presentera nya förslag för placering, mÀrkning och förmedling av manga vid UmeÄs filialbibliotek.Undersökningen utgick ifrÄn följande frÄgestÀllningar:Var finner biblioteken information kring aktuell manga för inköp? Vad pÄverkar vilken manga som köps in?Hur ser katalogisering och uppdelningen av manga ut och hur gÄr katalogisering av manga till vid UmeÄs filialbibliotek?Hur ser bibliotekens utbud och exponering av manga ut? Finns det eller har det funnits nÄgon plan för förmedling och exponering av manga vid UmeÄs filialbibliotek? Finns det ett behov av mer förmedling av manga idag? Vad har tidigare och vad pÄverkar idag exponeringen och förmedlingen av manga vid UmeÄs filialbibliotek?Undersökningen presenterar en kort översikt över mangans- och de vÀsterlÀndska tecknade seriernas delade historia, mangans plats pÄ de svenska filialbiblioteken idag och tidigare relevant forskning. I den tidigare forskningen presenteras moralpanik, populÀrkultur och skrÀplitteratur som en anledning till de fördomar som pÄverkar förmedlingen av manga idag och jÀmförs med Frankrikes starka seriekultur och marknad för manga.För att undersöka inköpsprocess, förmedling och exponering utfördes 17 enkÀtundersökningar i samband med 9 fÀltundersökningar vid UmeÄs filialbibliotek. Detta visade att mangan ofta köps in utan urval, pÄ grund av en brist pÄ manga översatt till svenska.

Har passionen för hÀstar ett kön? : att göras och göra sig till ridsportkille

Syfte och frÄgestÀllningar: Det övergripande syftet handlar om att undersöka hur villkoren för killars och mÀns deltagande i ridsportverksamheter gestaltas i berÀttelser om ridsport. Annorlunda uttryckt Àr jag intresserad av hur kön konstrueras, eller ?görs?, i killars och mÀns ridsportberÀttelser. Centrala frÄgestÀllningar Àr: Hur hanteras killarnas och mÀnnens könsgrÀnsöverskridande i berÀttelserna? Vilka normer och förestÀllningar kring kön och sexualitet blir synliga i berÀttelserna? Hur positionerar sig killarna och mÀnnen i förhÄllande till rÄdande köns- och sexualitetsnormer?Metodologi: Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med 19 killar och mÀn, 13 till 55 Är gamla, aktiva pÄ sÄvÀl bredd som tÀvlingsnivÄ i verksamheter knutna till Svenska Ridsportförbundet.

Rekrytering av kommunchefer i Sverige - Mansdominans bland kommunchefer i sverige

I Sverige Àr jÀmstÀlldhet ett ?hurraord? och visst, Àr vi jÀmstÀllda i lagar och förordningar, regler och allt somkan fÀstas pÄ papper. Sverige har i teorin kommit lÀngst i vÀrlden i frÄga om jÀmstÀlldhet och den officiellaideologi nÀr det gÀller relation mellan könen prÀglas av jÀmstÀlldhet, men i praktiken ser det annorlunda ut,under ytan döljer sig en betydligt mindre jÀmstÀlld bild av Sverige. Den svenska arbetsmarknaden Àr segregeradbÄde horisontellt och vertikalt, och kvinnor och mÀn har inte samma möjligheter att etablera sig pÄ denarbetsmarknaden. Kvinnor har det svÄrare att etablera sig pÄ arbetsmarknaden eftersom deras kompetensnedvÀrderas, förminskas och nonchaleras och dÀrför befinner sig de flesta kvinnor pÄ lÀgre befattningar Àn mÀn.MÀns kompetens betraktas som mer lÀmpade för högre poster, deras framgÄngar och bidrag förstÀrks medanderas begrÀnsningar och misslyckanden förminskas.Men trots detta, ser vi gÀrna den rÄdande könsordningen pÄ arbetsmarknaden som det rÀtta, det naturliga, ochofta som det bÀsta.

Utmattningssyndrom: En kartlÀggning av den tidigaste symtomfasen

Sedan 1997 har antalet lÄngtidssjukskrivna pga psykisk ohÀlsa ökat och det Àr framför allt de stressrelaterade psykiska diagnoserna som ökat. Vid stressrelaterade tillstÄnd bör, som första ÄtgÀrd, utlösande stressfaktorer identifieras och ett ÄtgÀrdsprogram initieras. För detta Àr en tidig diagnos med identifikation av tidiga symtom önskvÀrd.Syftet med detta projekt Àr att fördjupa kunskapen om den tidigaste symtomfasen, de tidiga symtomens kronologi och utlösande förhÄllanden/hÀndelser. Dessutom studeras tidsperspektivet mellan symtomdebut och vÄrdkontakt, dels till den första vÄrdkontakten och dels till den vÄrdkontakt dÀr diagnosen utmattningssyndrom faststÀlls. Avslutningsvis görs en metodjÀmförelse.Den undersökta gruppen bestÄr av 10 patienter som söker Apladalens FöretagshÀlsovÄrd under 2004/2005 och som uppfyller kriterierna för utmattningssyndrom.

?Konflikter Àr nÄgot man brottas med dagligen? : En studie av hur idrottslÀrare förebygger och hanterar konflikter i Àmnet Idrott och hÀlsa

SyfteSyftet har varit att undersöka hur lÀrare hanterar konflikter inom Àmnet Idrott och hÀlsa i Är fyra och fem. FrÄgestÀllningarna var följande: Vilka Àr de vanligaste orsakerna till konflikter mellan elever i Àmnet Idrott och hÀlsa? Hur gör lÀrarna för att förebygga konflikter mellan elever i Àmnet Idrott och hÀlsa? Hur gör lÀrarna för att hantera konflikter mellan elever i Àmnet Idrott och hÀlsa? Vad styr lÀrarnas agerande vid hanterandet av elevernas konflikter i Àmnet Idrotts och hÀlsa?MetodEmpiriska data har insamlats genom intervjuer av tre idrottslÀrare samt tio observationer av deras undervisning i totalt fyra klasser i Är fyra och fem under tvÄ veckors tid.ResultatDe vanligaste orsakerna till konflikter mellan elever Àr princip- (fusk, retsamhet mm), objekt- (oenigheter om personer), individ- (olikheter i personliga referensramar och egenskaper) och situationsrelaterade (missförstÄnd).I ett lÄngsiktigt perspektiv förebygger idrottslÀrarna konflikter genom att i sitt ledarskap vara tydliga, konsekventa och principfasta avseende beteendemÀssiga regler och attityder som rör respekt för andra mÀnniskor. PÄ kort sikt förebygger idrottslÀrarna konflikter genom att tÀnka igenom organisationen av undervisningen, bl.a. avseende lÀmpliga lagindelningar, val av pedagogiska regler samt genom att vara tydliga vid regelgenomgÄngar.IdrottslÀrarna hanterar konflikter genom att avbryta konflikten ifrÄga, vid behov ge de inblandade eleverna viss tidsfrist samt dÀrefter reda ut problemet genom att tillsammans med eleverna lyssna pÄ vars och ens uppfattning av situationen.

Kommunal eller fristÄende gymnasieskola?

Undersökningen bygger pÄ en enkÀt och tvÄ gruppintervjuer som genomförts bland elever pÄ estet-/naturestet- samt teknikprogrammet pÄ en fristÄende och en kommunal gymnasieskola. De bÄda undersökningarnas resultat gÀllande den information eleverna hade inför gymnasievalet visar att informationstillgÄngen Àr skev tillfördel för den kommunala skolan och att detta kan ha flera möjliga förklaringar. Vidare visar resultatet att eleverna överlag Àr nöjda med informationen. Dock Àr antalet missnöjda sÄ pass stort att bÄda skolorna bör lÄta den genomgÄ en del förbÀttringar. FrÀmst gÀller det att informationen stÀmmer överrens med den verklighet eleverna möter nÀr de börjar som elever pÄ skolan. EnkÀtundersökningen visar att det Àr fler som besöker den kommunala skolan Àn den fristÄende, och att den fristÄende skolans elever besöker bÄda skolformerna i högre utstrÀckning Àn vad den kommunala skolans elever gör.

Östra Stranden: Gestaltningsprogram och utvecklingsplan för resecentrum och en ny hĂ„llbar stadsdel i LuleĂ„

Planer pĂ„ att bygga Norrbotniabanan mellan UmeĂ„ och LuleĂ„ har gjort att de berörda stĂ€derna börjat förbereda sig pĂ„ en eventuell utbyggnad, bl.a. genom att utreda möjliga placeringar och utformningar pĂ„ resecentrum. I LuleĂ„ utgör omrĂ„det Östra Stranden, öster om dagens jĂ€rnvĂ€gsstation, den enskilt största kvarvarande markreserven för bebyggelse pĂ„ centrumhalvön. Östra Stranden har dĂ€rför potential att möta framtida efterfrĂ„gan pĂ„ mark för expansion av stadsbebyggelsen. Idag utvecklas jĂ€rnvĂ€gsstationer mot att vara mer Ă€n ett centrum för resande och transport.

FörÀndring av en lagerlayout: Rekommendationer och genomförande pÄ Sandvik Mining and Construction Köping AB

Detta examensarbete Àr utfört mot Sandvik Mining and Construction (SMC), pÄ en produktionsenhet i Köping. SMC Köping, som tillverkar och levererar olika typer av gruvborrar till kunder över hela vÀrlden, har under en tid upplevt att deras lagerhantering inte fungerar optimalt med en osÀkerhet kring lagersaldo och problem med att lokalisera artiklar. Ett vÀl fungerande arbetssÀtt pÄ lagret Àr kritiskt för den interna och externa leveranssÀkerheten, nÄgot som direkt pÄverkar företagets möjlighet till att konkurrera. Syftet med detta examensarbete Àr att genom en kartlÀggning av nuvarande lagerhantering vid SMC Köping analysera, utveckla och implementera förbÀttringsförslag för layout och hanteringen vid det befintliga lagret pÄ ett sÄdant sÀtt att det sÀkerstÀller ett materialflöde till, i och ifrÄn lagret, med förbÀttrade interna och externa leveranser som resultat. För att göra examensarbetets syfte mer överskÄdligt och uppnÄeligt har ett antal delmÄl formulerats, enligt följande: - Beskriva, för denna studie, relevant teori kring layout, arbetssÀtt och systemstöd för att författarna ska fÄ en bild över hur detta behandlas i litteraturen.

Konsten att motivera sin projektgrupp pÄ distans : En kvalitativ studie ur ett projektledarperspektiv

BakgrundProjekt Àr en arbetsform som idag ofta anvÀnds i alla typer av organisationer. Projekt Àr dock komplexa och sÄ Àr Àven mÀnniskor. Att fÄ en grupp att arbeta mot ett och samma mÄl Àr inte en lÀtt uppgift. Om gruppen dessutom befinner sig i olika delar av landet blir det Àn mer komplext. Projektledaren stÄr dÀrmed inför utmaningen att vÀgleda och motivera sina projektmedlemmar som befinner sig i helt olika miljöer, har olika drivkrafter och preferenser samt kanske sÀllan eller aldrig trÀffats fysiskt.

Arbetshandikappad eller arbetsoförmögen

SummaryAt the start of my employment at the Swedish National social insurance office I was a bit confused because there were two categories which I defined as belonging to the same category (working handicapped) but it wasn?t so. The persons I where going to meet was defined as having incapacity to work and therefore, they were defined as not standing to the labour markets conversion. They were defined as being to sick for being at the labour market. The aim of this work is to shed light on what grounds a decision concerning a person which will be categorized as incapable of working and looking at the categorized person?s status.

<- FöregÄende sida 40 NÀsta sida ->