Samråd och deliberativ demokrati

Lagstiftaren har bestämt att vissa beslut måste fattas enligt en särskild ordning, utöver den vanliga i våra representativa församlingar och verkställande organ. Detta aktualiseras vid kommunens planläggning av mark- och vattenanvändning då Plan- och bygglagen föreskriver att de med väsentligt intresse i frågan ska beredas möjlighet till samråd. Kiruna står inför en utmaning som beskrivs som unik då delar av staden ska flyttas. Bakgrunden till denna stadsflytt är gruvnäringen och dess framtida överlevnad. I fråga om Kiruna stadsflytt har samråd hållits vid ett flertal tillfällen där såväl särskilda grupper som allmänheten i stort varit inbjudna. Med tanke på den debatt som förs kring dagens demokratiska system är denna del av beslutsprocessen ett intressant studieobjekt. I utredningar om den svenska demokratin betonas på flera håll betydelsen av en ökad dialog mellan medborgare och beslutsfattare, och i den statsvetenskapliga forskardebatten förespråkas på flera håll former av deliberativ demokrati som komplement till dagens representativa system. John Dryzek menar att den demokratiska teoribildningen på slutet av 1990-talet har tagit en deliberativ riktning med anledning av ett förnyat intresse för demokratins kvalitet. I sin ideala skepnad ska den deliberativa demokratin garantera att alla argument kommer fram, behandlas och värderas i förhållande till varandra. På så sätt kommer de bästa argumenten successivt att få ökat stöd, deltagarnas preferenser förändras och egenintresset få allt mindre plats. Samråden som hålls i Kiruna med anledning av stadsflytten skulle kunna ses som ett deliberativt inslag i det representativa systemet. Men frågan är vilken demokratisk kvalitet dessa samråd håller. Målet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för en deliberation i samråden angående Kiruna stadsflytt. Detta sker utifrån en analysmodell byggd efter ett ramverk av William D. Leach vilket syftar till att undersöka den demokratiska kvaliteten i samrådssammanhang. Empirin bygger på telefon- intervjuer med privatpersoner och kommunala tjänstemän som deltagit vid samråden. Undersökningen visar att det funnits vissa förutsättningar för en deliberation, främst ifråga om inkludering, opartiskhet och tillgång till information. Dock hade förutsättningarna varit bättre om information delgetts tidigare och tydligare, samt om samråden arrangerats med målet att diskutera i större utsträckning.

Senaste sökningar:

© 2024 Allauppsatser.se | Nyheter Sidkarta