Sök:

Sökresultat:

690 Uppsatser om Förhandlad ordning - Sida 39 av 46

I vÀntan pÄ bÀttre tider? : Queue management

Sedan urminnes tider har mÀnniskan befunnit sig i situationer dÀr hon av en, eller annan, anledning blivit tvungen att vÀnta. Med tiden har olika kösystem utvecklats för att försöka skapa ordning och reda bland dem som vÀntar. Mer och mer avancerade system, sÄsom t.ex. nummerlappsköer har vuxit fram. Den hÀr uppsatsen har Àmnat undersöka och fÄ svar pÄ hur kunder uppfattar olika kösystem.

Utveckling av eye-tracking baserad metod för mÀtning av
bilinstrumenteringars attraktivitet

För biltillverkare Àr det idag viktigt att de sÄ kallade kombinationsinstrumentens utstrÄlning och utseende upplevs pÄ rÀtt sÀtt av föraren. Kombinationsinstrumentet Àr den enhet av instrumentpanelen som omfattar hastighetsmÀtare, varvrÀknare, brÀnslemÀtare m.m. PÄ grund av den snabba tekniska utvecklingen av elektronisk utrustning Àr bilföraren omgiven av ett stort antal informationskÀllor. Det finns ett behov att identifiera hur denna information upplevs av föraren, bÄde med hÀnseende pÄ funktion och pÄ attraktivitet. För att öka förstÄelsen hur informationen upplevs utseendemÀssigt har en undersökning utförts pÄ LuleÄ tekniska universitet i samarbete med Volvo personvagnar.

Utveckling av eye-tracking baserad metod för mÀtning av bilinstrumenteringars attraktivitet

För biltillverkare Àr det idag viktigt att de sÄ kallade kombinationsinstrumentens utstrÄlning och utseende upplevs pÄ rÀtt sÀtt av föraren. Kombinationsinstrumentet Àr den enhet av instrumentpanelen som omfattar hastighetsmÀtare, varvrÀknare, brÀnslemÀtare m.m. PÄ grund av den snabba tekniska utvecklingen av elektronisk utrustning Àr bilföraren omgiven av ett stort antal informationskÀllor. Det finns ett behov att identifiera hur denna information upplevs av föraren, bÄde med hÀnseende pÄ funktion och pÄ attraktivitet. För att öka förstÄelsen hur informationen upplevs utseendemÀssigt har en undersökning utförts pÄ LuleÄ tekniska universitet i samarbete med Volvo personvagnar.

En förÀndrande process? : - en studie om hur lÄneprocessen kan förÀndras om revisionsplikten slopas

SammanfattningFöretag har i alla tider lĂ„nat kapital av kreditgivare till investeringar dessa vill genomföra. Kreditgivarna har i samband med det utlĂ„nade kapitalet krĂ€vt sĂ€kerheter av företagen för att bevilja krediter. Detta för att minska den risk dessa tar. För att Ă€nnu mer minska den risk kreditgivaren tar vad gĂ€ller utlĂ„ning av kapital till lĂ„ntagare kan kreditvillkor anvĂ€ndas. Ännu en möjlighet för kreditgivaren att minska risken Ă€r att lĂ„ta företaget revidera sig.Revisorns uppgifter nĂ€r det gĂ€ller att sĂ€kerstĂ€lla kreditvĂ€rdigheten Ă€r att granska sĂ„ att rĂ€kenskaperna och förvaltningen av bolaget Ă€r i sin ordning.

Nya FörmÄnsrÀttslagen- Hur har bankernas kreditbedömning av smÄ och medelstora företag pÄverkats?

FörmÄnsrÀttslagen Àndrades den 1 januari 2004. Denna lag behandlar den ordning i vilken en borgenÀr fÄr utdelning nÀr ett företag utmÀts eller försÀtts i konkurs. Avsikten med lagförÀndringen Àr att företagsrekonstruktioner skall underlÀttas, konkurserna skall bli fÀrre och likabehandlingen av fordringsÀgare vid konkurssituationer skall öka. Dessutom skall Àndringarna förmÄ bankerna att genomföra bÀttre kredituppföljning och att bankerna fokuserar mera pÄ ÄterbetalningsförmÄgan istÀllet för sÀkerheter. Den lagÀndring som ligger till grund för den hÀr uppsatsen, har inneburit stora förÀndringar för förmÄnsrÀtten och dÄ i synnerhet avseende företagsinteckningen som har fÄtt en försÀmrad stÀllning som sÀkerhet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva vilken pÄverkan förÀndringarna i FörmÄnsrÀttslagen har pÄ bankernas agerande vid kreditgivning nÀr företagen har företagsinteckning som sÀkerhet.

"Han" Lars HÄrd : Maskuliniteter i Jan FridegÄrds trilogi om Lars HÄrd

Uppsatsen syftar till att söka svaren pÄ frÄgor om vilka maskuliniteter som uppstÄr i Jan FridegÄrds ursprungliga trilogi om Lars HÄrd samt hur dessa maskuliniteter uppstÄr, varierar och upprÀtthÄlls. Undersökningen utgÄr frÄn teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara bÄde genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare pÄ ett forskningslÀge om manlighet i litteraturen som frÀmst kan karaktÀriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen Ànnu Àr förhÄllandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar maskuliniteter som uppstÄr i Lars HÄrds relationer till kvinnor, till andra mÀn och till samhÀllets institutioner.I Lars HÄrds relationer till kvinnor söker han frÀmst konstruera sin maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna maskulinitet mot; nÄgot som i allt vÀsentligt misslyckas.I hans interagerande med andra mÀn visar sig en maskulinitet prÀglad av distansering frÄn familjen och de plikter som dÀrmed associeras. Denna maskulinitet uppstÄr frÀmst i grupper av mÀn; grupper som Àven prÀglas av hierarkier och dominans av andra mÀn.

Internrevision i fokus : - panikÄtgÀrder eller faktiska kvalitetsförbÀttringar?

En vÀl fungerande aktiemarknad har stor samhÀllsekonomisk betydelse. Revision kan ses som en förutsÀttning för ett vÀl fungerande nÀringsliv och samhÀlle eftersom den ger trovÀrdighet Ät företagets finansiella information. För att förbÀttra förtroendet för företag efter ett antal redovisningsskandaler sÄ som Enron WorldCom, Skandia m.m. har nya standarder utvecklats som bl.a. har inneburit att internrevisionen har blivit mer omfattande.

Revision - Plikt vs. avskaffande : En kvalitativ studie om sambandet mellan revision och förtroendet sett ur kreditgivarnas perspektiv

Problembakgrund: Som det ser ut idag Àr alla aktiebolag tvungna att ha en kvalificerad revisor. Regeringen beslutade den 7 september 2006 att göra en utredning om reglerna för revision i smÄ företag (dir. 2006:96). SlutbetÀnkande lÀmnades i september 2007 och i början av 2008 presenterades sedan ett förslag om begrÀnsad revisionsplikt, Avskaffandet av revisionsplikten för smÄ företag (SOU 2008:32).  Problemformulering: 1.

Naturgiven ordning eller ideologisk konstruktion? : Ett försök till dekonstruktion av det liberal?kapitalitiska systemet

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste Ärtiondena blivit sÄ cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i mÄnga avseenden inte lÀngre betraktas som en produkt av det mÀnskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mÀnskligheten inte lÀngre kan hoppas pÄ nÄgot bÀttre Àn det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillvÀxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhÄllande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgÄr vi ifrÄn uppfattningen att den liberal-kapitalistiska vÀrldsbilden, liksom alla andra vÀrldsbilder, Àr en kognitiv konstruktion.VÄrt syfte Àr att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna vÀrldsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhÀlleliga bakgrunden till det rÄdande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna vÀrldsbilds legitimitet och parametrar.

Att ÄterstÀlla en naturlig ordning : skogshistoria och restaureringsbrÀnning i LÄngsidbergets naturreservat

During the late 1800s fire suppression became increasingly effective in northern Sweden which led to decreased areas of fire-disturbed woodland and successive changes in the structure of forests. In the long run this can pose a serious threat to fire-dependent and fire-favored species. Today some fire-prone forest reserves are burned as a nature conservation act. Often partial cuttings are made before burning, with somewhat different motives. The purpose of the study in LÄngsidberget nature reserve was to give a general picture of forest history and its affect on today?s forest condition, and to show how partial cuttings affect burning conditions and results. LÄngsidberget is located close to areas that were colonized during the Middle Ages.

Att hjÀlpa utvecklingen pÄ traven : En analys och kritik av hur postmoderna och konsumistiska doxa samspelar och frÀmjas i Forumgallerians reklamkampanj BestÀm sjÀlv.

Uppsatsen syftar till att söka svaren pÄ frÄgor om vilka maskuliniteter som uppstÄr i Jan FridegÄrds ursprungliga trilogi om Lars HÄrd samt hur dessa maskuliniteter uppstÄr, varierar och upprÀtthÄlls. Undersökningen utgÄr frÄn teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara bÄde genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare pÄ ett forskningslÀge om manlighet i litteraturen som frÀmst kan karaktÀriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen Ànnu Àr förhÄllandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar maskuliniteter som uppstÄr i Lars HÄrds relationer till kvinnor, till andra mÀn och till samhÀllets institutioner.I Lars HÄrds relationer till kvinnor söker han frÀmst konstruera sin maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna maskulinitet mot; nÄgot som i allt vÀsentligt misslyckas.I hans interagerande med andra mÀn visar sig en maskulinitet prÀglad av distansering frÄn familjen och de plikter som dÀrmed associeras. Denna maskulinitet uppstÄr frÀmst i grupper av mÀn; grupper som Àven prÀglas av hierarkier och dominans av andra mÀn.

Ett verktyg för att utvÀrdera hur leverantörer tar sitt sociala ansvar

Scania CV AB Àr en ledande tillverkare av lastbilar och bussar. De agerar pÄ den globala marknaden, bÄde kunder och leverantörer Àr lokaliserade runt om i hela vÀrlden. Den ökade allmÀnna medvetenheten om hÄllbar utveckling har lett till att företagen mÄste ta ett större ansvar. Högre krav har börjat stÀllas pÄ att de ska agera pÄ ett socialt och miljömÀssigt korrekt sÀtt genom hela flödet, frÄn rÄvara till fÀrdig produkt. En del av det Àr att se över hur deras leverantörer tar sitt sociala ansvar och det kan göras genom en utvÀrdering.

Arenasponsring : En studie om motiv, upplevelser och prissÀttning hos de norrlÀndska elitserielagen och deras arenasponsorer

AbstractDet byggs mÄnga nya ishockeyarenor i Sverige för tillfÀllet och nÀstan alla elitseriearenor Àr i dagslÀget namnsponsrade av stora företag. PrissÀttning av sponsring anses komplext och arenasponsring av ett elitserielag innebÀr ett mÄngmiljonavtal för det arenasponsrande företaget. Forskningen som existerar specifikt om arenasponsring Àr amerikansk och de ekonomiska förhÄllandena skiljer sig kraftigt ifrÄn de svenska vilket ger en avsaknad av kunskap. Denna kunskapslucka om arenasponsring i Sverige ska jag börja fylla igen med denna uppsats.Syftet med denna studie Àr att försöka generera en klarare bild av hur vÀrdet pÄ ett elitseriearenanamn prissÀtts och vilka faktorer som ligger till grund för den vÀrderingen. Vidare kommer denna uppsats att behandla matchningen mellan sponsorn och sponsringsobjektet och undersöka bÄda parternas syn pÄ samarbetet.Studien Àr kvalitativ och bestÄr av Ätta intervjuer med representanter för LuleÄ Hockey, Modo Hockey, SkellefteÄ AIK och TimrÄ IK samt intervjuer med deras respektive arenasponsor som i tur och ordning Àr Konsum Norrbotten, Swedbank, SkellefteÄ Kraft och E.ON Sverige.Uppsatsen har en hermeneutisk kunskapssyn dÄ den försöker skapa djupare förstÄelse för fenomenet arenasponsring.

Virtuella samarbeten -hur gör vi dem framgÄngsrika?

Ett par Är in pÄ 2000-talet prÀglas företagen av större marknader, globalisering och ökat fokus pÄ IT. Mycket pengar gÄr Ät till resor vÀrlden över nÀr man öppnar kontor, besöker fabriker eller utökar sina marknader. Man arbetar i globala team och utnyttjar kunskaper och erfarenheter som andra kulturer har. NÀr lÄgkonjunkturen kommer fÄr man tÀnka om, och man drar ner pÄ bÄde personal och resor. Hur fungerar det nÀr man mÄste fortsÀtta sitt arbete men inte fÄr resa som man gjort förut? GÄr det att fortsÀtta i vanlig ordning? Vad hÀnder nÀr man nu inte kan trÀffa sina kollegor, mötas och interagera som man brukade göra?Enligt Nationalencyklopedin har vi en inre drivkraft att kommunicera, att göra oss förstÄdda och att interagera med andra mÀnniskor.

Effekter vid kÀnd, okÀnd och ovÀntad arbetstid. : Mentala fÀrdigheters inflytande pÄ fysiologiska och upplevelsebaserade variabler vid uthÄllighetsarbete.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet i den hÀr studien har varit att undersöka hur fysiologiska och upplevelsebaserade variabler skiljer sig vid kÀnd, okÀnd och ovÀntad arbetstid samt i förhÄllande till mentala fÀrdigheter. För att uppnÄ syftet undersöktes följande frÄgor. Hur pÄverkas fysiologiska och upplevelsebaserade variabler vid kÀnd, okÀnd och ovÀntad arbetstid? Vilket samband finns det mellan mentala fÀrdigheter och de fysiologiska respektive upplevelsebaserade variablerna?Metod: Avsikten Àr att upprepa tidigare studier men med nya parametrar. Testpersonerna var uthÄllighetstrÀnade (57,1 ml/kg/min ±3,7SD) mÀn med en medelÄlder pÄ 37 Är (±3,8SD).

<- FöregÄende sida 39 NÀsta sida ->