Ett ekologiskt lantbruk syftar till att skapa ett uthÄlligt system som drivs i symbios med omgivande natur. För djuren pÄ ett sÄdant lantbruk har man ambitionen att hÄlla hög nivÄ av hÀlsa och vÀlfÀrd. Ett av de frÀmsta mÄlen Àr ökad frihet och möjlighet till naturligt beteende. Det fria levernet har bÄde positiva och negativa konsekvenser för djurens vÀlmÄende. Syftet med det hÀr arbetet Àr att redovisa och diskutera hÀlsa och vÀlfÀrd i ekologisk grishÄllning med ambitionen att reda ut rÄdande situation och utsikter för framtiden. I dagens lÀge verkar ekologiskt hÄllna grisar fÄ sina beteendemÀssiga behov tillfredstÀllda i högre grad jÀmfört konventionellt hÄllna. Bland annat ses stabilare temperament och fÀrre problembeteenden.

Managementkonsultation Àr en tjÀnst som blir allt vanligare för företag att köpa in. Kunnigapersoner med hög timtaxa kommer till företag och föreslÄr betydande förÀndringar ellerrÄdgör i strategiska beslut. Men vad kan dessa personer egentligen, och vad kommer deegentligen att utföra? PÄ grund av tjÀnstens otydliga och svÄrdefinierbara karaktÀr uppstÄr lÀttdessa frÄgor, och med det ofta höga förvÀntningar. Vi vill med denna uppsats undersöka hurdessa förvÀntningar formas dels utifrÄn tjÀnstens karaktÀr och dels utifrÄn en social ochinstitutionell kontext.

LÀnge har landskapets alla olika processer pÄverkat och pÄverkar landskapets utseende och utveckling. Landskapet Àr i en stÀndig naturlig förÀndring, en förÀndring som Àr kontinuerlig i tid och rum. Dess strukturer och former Àr ofta idag avlagringar frÄn istider och processer som skedde för lÀnge sedan och har genom dessa hjÀlpt mÀnniskan förstÄ jordens utveckling. MÀnniskan Àr villkorslöst beroende av landskapet med dess resurser och utnyttjar dem i en allt större utstrÀckning. MÄnga av resurserna vi utnyttjar har alla sin grund i landskapets geologi.

ABSTRACTSyftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka uppfattningar ett antal chefer och medarbetare har av medarbetarsamtalets syften och mÄl. Vi fann det intressant att ta reda pÄ detta eftersom vi uppfattar, och Àven har viss erfarenhet av, att mÀnniskors uppfattningar av syftena och mÄlen med medarbetarsamtalet kan variera. Studien Àr av kvalitativ natur, och vi har anvÀnt oss av ostrukturerade intervjuer med fyra chefer och tre medarbetare för att samla ihop empiri. Samtliga intervjuer genomfördes pÄ ett informations- och teknikföretag. I resultatet som vi arbetade fram med hjÀlp av empirin frÄn intervjuerna fann vi som vÀntat bÄde likheter och skillnader i de intervjuades uppfattningar.

De tekniska lösningarna inom spelgrafik har utvecklats till den grad att de numera kan förmedla sociala och kÀnslomÀssiga budskap till spelaren genom relativt realistisk grafik och animation (Fiorito, 2000). NÀstan alla spel görs i fÀrg, vilket gör fÀrg till en stÀndigt nÀrvarande faktor i spelet och spelkaraktÀrers uttryck. FÀrg kan ge psykologiska associationer, till exempel att blÄtt kan förstÀrka intrycket av lugn, att rött kan associeras till ilska och grönt med harmoni och natur (Panton, 1997). Detta gör att fÀrg kan ses som ett verktyg som bland annat kan förmedla information om en spelkaraktÀr till spelaren. Genom att anvÀnda fÀrgers associationsfaktorer inom generella fÀrgkodningssystem kan en spelutvecklare ge spelaren ett intryck av en spelkaraktÀr innan spelaren hunnit interagera med den.

Tanken pÄ att skapa en geopark, ett omrÄde med geovetenskapliga besöksmÄl, i SiljansomrÄdet vÀcktes för flera Är sedan. Idag arbetar Projekt Meteorum med att förverkliga denna idé. UtgÄngspunkten Àr det meteoritnedslag som formade landskapet hÀr för 377 miljoner Är sedan och som sedan dess haft stor betydelse för bygden och dess utveckling. Den geologiska historien i SiljansomrÄdet Àr lÄng och inte helt lÀtt att förstÄ, som sÄ ofta nÀr vi försöker tolka det som hÀnt lÄngt före vÄr egen tid. Den tar egentligen sin början för omkring 1 800 miljoner Är sedan, dÄ bergarterna i sydöst bildas i samband med att den svekofenniska bergskedjan reste sig.  Det landskap som meteoriten trÀffade bildades under mÄnga Ärmiljoner.

Tanken pÄ att skapa en geopark, ett omrÄde med geovetenskapliga besöksmÄl, i SiljansomrÄdet vÀcktes för flera Är sedan. Idag arbetar Projekt Meteorum med att förverkliga denna idé. UtgÄngspunkten Àr det meteoritnedslag som formade landskapet hÀr för 377 miljoner Är sedan och som sedan dess haft stor betydelse för bygden och dess utveckling. Den geologiska historien i SiljansomrÄdet Àr lÄng och inte helt lÀtt att förstÄ, som sÄ ofta nÀr vi försöker tolka det som hÀnt lÄngt före vÄr egen tid. Den tar egentligen sin början för omkring 1 800 miljoner Är sedan, dÄ bergarterna i sydöst bildas i samband med att den svekofenniska bergskedjan reste sig.  Det landskap som meteoriten trÀffade bildades under mÄnga Ärmiljoner.

PÄ senare Är har det förts en livlig och kritisk diskussion i media om innehÄllet i revisorsrollen. Den framförda kritiken har, med anledning av en rad skandaler i Europa och USA, sÀrskilt tagit sikte pÄ situationer dÀr revisorns oberoende satts i frÄga. Revisorns arbete och roll styrs av ett omfattande regelverk, bland annat har revisorn en av FAR utarbetad analysmodell till sin hjÀlp för att kunna identifiera eventuella hot mot oberoendet. BÄde EG-kommissionen och föresprÄkare frÄn FAR tillstÄr att rÄdande riktlinjer inte Àr helt uttömmande vad gÀller revisorns agerande i situationer dÀr nÄgon form av hot mot oberoende föreligger. För att oberoendet ska upprÀtthÄllas Àr det av vikt att revisorerna förstÄr innebörden av begreppet oberoende samt att det finns en gemensam tolkning.

Undersökningens syfte Àr att utifrÄn en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgÄngspunkt frÄn frÄgorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrÄn denna argumentation utlÀsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrÄn Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det hÀr sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förÀndra besökarnas beteende.

Bakterien Brenneria salicis lever i xylemet hos bland annat arter av Salix. Under vissa omstÀndigheter ger den upphov till en vissnesjuka, internationellt kÀnd som Watermark Disease. Utbrott av denna har aldrig rapporterats frÄn Sverige, men dÄ forskning visat att bakterien ofta upptrÀder som endofyt och inte patogen uppstÄr frÄgan om sjÀlva bakterien ÀndÄ inte finns i Sverige utan att orsaka vissnesjuka. Samma forskning visar nÀmligen att yttre faktorer kan förmÄ bakterien att övergÄ frÄn en endofytisk till en patogen livsstil. Under antagandet att klimat och markanvÀndning Àr sÄdana faktorer och vetskapen att de Àr i förÀndring blir det angelÀget att undersöka B.

I föreliggande arbete undersöker jag begreppet negativ terapeutis reaktion. Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i Karl Abrahams artikel frÄn 1919, En speciell form av neurotiskt motstÄnd mot den analytiska metoden, och fortsÀtter med en granskning av Sigmund Freuds beskrivning av begreppet i Jaget och Detet 1923. Jag följer sedan begreppets utveckling i arbeten av Joan Riviere (1936), Melanie Klein (1957), Herbert Rosenfeld (1971), Ludvig Igra (1988) och Horacio Etchegoyen (1991).Negativ terapeutisk reaktion Àr en form av motstÄnd som visar sig i den terapeutiska processen. Den Àr ett tekniskt begrepp och inget diagnoskriterium. Den tillhör jaget och Àr att betrakta som en jag-strategi som Àr omedveten till sin natur. Den Àr att betrakta som ett uttryck för destruktiva krafter, som ett derivat av dödsdriften.De bakomliggande faktorerna kan vara av skilda slag, men det finns gemensamma överensstÀmmande omrÄden.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa en del av problematiken kringundertextning av utlÀndska filmer. Analysen Àr begrÀnsad tillöverföringen av svordomar till svenska undertexter i den brittiska filmenBilly Elliot (2000) och ger svar pÄ bland annat följande frÄgor: Vilkafunktioner fyller svordomar? Vilka strategier anvÀnder undertextare vidöversÀttning av svordomar i talade repliker till skrift i undertexter?Vilken effekt har resultatet av överföringen?Undertextning av film i olika media utförd av olika undertextare kannaturligtvis variera i utformning och kvalitet. Resultatet av överföringfrÄn tal till skrift i undertexter kan dels bero pÄ normer, men ocksÄ pÄundertextarens arbetssituation framförallt med tanke pÄ tid ochhjÀlpmedel. Oavsett undertextarens ambition, intention ocharbetssituation bör det ligga i dennes natur att vilja anvÀnda deingreppsstrategier som krÀver minst justeringar av talet i replikerna.Trots detta finner jag ett relativt lÄgt antal av ingreppskategorinstrykning i förhÄllande till vad jag hade förvÀntat mig.

De tekniska lösningarna inom spelgrafik har utvecklats till den grad att de numera kan förmedla sociala och kÀnslomÀssiga budskap till spelaren genom relativt realistisk grafik och animation (Fiorito, 2000). NÀstan alla spel görs i fÀrg, vilket gör fÀrg till en stÀndigt nÀrvarande faktor i spelet och spelkaraktÀrers uttryck. FÀrg kan ge psykologiska associationer, till exempel att blÄtt kan förstÀrka intrycket av lugn, att rött kan associeras till ilska och grönt med harmoni och natur (Panton, 1997). Detta gör att fÀrg kan ses som ett verktyg som bland annat kan förmedla information om en spelkaraktÀr till spelaren. Genom att anvÀnda fÀrgers associationsfaktorer inom generella fÀrgkodningssystem kan en spelutvecklare ge spelaren ett intryck av en spelkaraktÀr innan spelaren hunnit interagera med den.

Under min uppvÀxttid pÄ 1960-talet upplevde jag Boden som en idyllisk stad att leva i. MÄnga bodensare arbetade inom försvaret eller pÄ centrallasarettet. Det fanns flera statliga verk, bland andra postverket, televerket och SJ, som sysselsatte mÄnga medborgare. Det fanns Àven mÄnga smÄ privata arbetsgivare och en framÄtanda som var positiv. PÄ 1990-talet började en stor omstÀllning för Boden och dess invÄnare.

Bakgrund Av alla kÀnda graviditeter avslutas 15-20 procent med missfall. Vid missfall förlorar kvinnan inte bara ett foster, utan hela sitt liv som framtida mamma. Kvinnan kan uppleva nedstÀmdhet, förnekelse, ilska, isolering, rÀdsla, hjÀlplöshet och misslyckande i samband med missfall. NÀr en individ genomgÄr svÄra kÀnslor, kriser eller problem anvÀnds psykologiska anpassningsstrategier för att bemÀstra eller hantera en situation. Coping Àr ett samlingsnamn pÄ olika anpassningsstrategier.