SamhĂ€llsplaneringen idag anknyts ofta till nĂ„gon form av expansion och förbĂ€ttring. Genom dessa anknytningar skapas en förestĂ€llning om att Sveriges befolkningsmĂ€ngd vĂ€xer oupphörligt, och stĂ€der behöver stĂ€ndigt utvidgas för att skapa plats för fler. Men stĂ€mmer förestĂ€llningen överrens med den verkliga situationen? I verkligheten Ă€r det mĂ„nga kommuner i Sverige som minskar i invĂ„narantal. ÄndĂ„ föresprĂ„kas en regionpolitik som prioriterar tillvĂ€xt.

Den amerikanske luftmaktsteoretikern John A Warden III har skrivit ett flertal artiklar och böcker om vad han anser Àr det bÀsta sÀttet att anvÀnda luftmakt. Warden förordar luftmaktens offensiva natur och efterstrÀvar ett snabbt, för egen del, fördelaktigt slut pÄ en konflikt. Warden har bl.a. liknat fienden vid ett system, dÀr han menar att strÀvan skall ligga i att slÄ ut fiendens ledarskikt vilket fÄr tillföljd att dess vilja till strid upphör.I detta arbete ges en sammanfattning av, enligt författaren, centrala delar av Wardens teorier. Sammanfattningen mynnar ut i tre stycken parametrar som kommer att utgöra Wardens teorier i detta arbete.

IntensivvÄrdens komplexa natur innebÀr att det dagligen uppstÄr situationer som skapar moralisk stress hos sjuksköterskan och det finns i hennes profession, en vilja i att göra rÀtt och göra gott. Syftet var att belysa faktorer som intensivvÄrdssjuksköterskan upplever frambringa moralisk stress vid omvÄrdnad av svÄrt sjuka patienter. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie, dÀr 10 artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning. Traditionell innehÄllsanalys anvÀndes för att fÄ fram koder ur materialet. Resultatet som framkom var tre huvudkategorier som belyste de faktorer som pÄverkade sjuksköterskans upplevelse av moralisk stress.

Studien har sin utgÄngspunkt i ett genusperspektiv och syftar till att undersöka högstadieelevers instÀllning till bildÀmnet. Studiens metod utgörs av en kvalitativ intervjustudie som innefattat tio informanter. Informanternas svar har analyserats med hjÀlp av ett kodningsprotokoll och presenteras i resultatkapitlet. Teorierna som anvÀnds i studien utgörs av Zimmerman och West teori om ?doing gender?, Thornbergs socialidentitetsteori och sjÀlvkategoriseringsteori.

Digitalt textiltryck ger mig möjlighet att skapa textilier av hög kvalitet i smÄ upplagor utan begrÀnsningar vad gÀller rapportstorlek och fÀrgantal. Jag kan producera hÄllbara och praktiska textilier med en handgjord kÀnsla. Dessa egenskaper ger tekniken intressanta möjligheter som en överbryggare mellan design och textil konst/konsthantverk. Det ger ocksÄ stora möjligheter att anpassa formgivningen efter en specifik möbel eller miljö. Detta vill jag utnyttja i mitt arbete.

This is a study on how a group of ten pupils choose their upper secondary schools (gymnasium). All pupils are ninth graders in a middle school in Husby which is a suburb of Stockholm. Like the big majority of Husby citizens, they all have immigrant backgrounds and their time in Sweden varies; some are born here while others are born abroad and migrated later with their parents. My aim was to understand their upper secondary school choices through own and their parents? "cultural capital".

Studien har sin utgÄngspunkt i ett genusperspektiv och syftar till att undersöka högstadieelevers instÀllning till bildÀmnet. Studiens metod utgörs av en kvalitativ intervjustudie som innefattat tio informanter. Informanternas svar har analyserats med hjÀlp av ett kodningsprotokoll och presenteras i resultatkapitlet. Teorierna som anvÀnds i studien utgörs av Zimmerman och West teori om ?doing gender?, Thornbergs socialidentitetsteori och sjÀlvkategoriseringsteori.

EuroparĂ„dets tortyrkommittĂ© har sedan början av 90-talet kritiserat Sverige för att ha tillĂ€mpat restriktioner i samband med hĂ€ktning i allt för hög utstrĂ€ckning. Restriktionerna syftar till att pĂ„ olika sĂ€tt begrĂ€nsa den hĂ€ktade frĂ„n omvĂ€rlden i situationer dĂ€r det finns en risk för kollusionsfara, dvs. en risk för att den hĂ€ktade försvĂ„rar brottsutredningen. Offentlig statistik frĂ„n Åklagarmyndigheten visar att restriktioner följer i nĂ€stan samtliga fall om kollusionsfara föreligger. Detta överensstĂ€mmer inte med lagstiftarens intentioner om att restriktioner ska tillĂ€mpas Ă„terhĂ„llsamt.

Abstract Examensarbetet handlar om hur socialisationsprocesser förstÄs utifrÄn lÀrarperspektiv i en mÄngkulturell skolmiljö. Syftet med examensarbete Àr att förstÄ hur man gör ?elevskapet? i en mÄngkulturell skola och vilka socialisations mÄl som determinerar denna fostransprocess. I min undersökning utgÄr jag frÄn tidigare forskning kring socialisationsfenomenet i mÄngkulturella kontexter och stÀller mig följande frÄgor: Vad fostras barn till i skolan enligt lÀrarna? Vilka metoder anvÀnder sig lÀrarna av i sin undervisning för att fostra barn? Hur ser lÀrarna pÄ sin roll som socialisationsagenter? Hur Àr den ideala eleven enligt lÀrarna? För att besvara frÄgestÀllningarna har jag anvÀnt mig av kvalitativa forskningsmetoder sÄ som observationer i fyra olika klasser pÄ en skola med ett stort antal minoritetsbarn, samt intervjuer med klasslÀrarna.

PensionsomrÄdet upplevs av mÄnga som svÄrt och jobbigt att sÀtta sig in i. Framtida pension bestÄr av de olika delarna allmÀn pension, tjÀnstepension och privat pension och det ser olika ut för alla beroende bland annat pÄ arbetsplats och intjÀnande. Studiens fokus Àr tjÀnstepension och den grupp som har möjlighet att vÀlja en alternativ pensionslösning. Studien Àr undersökande till sin natur och syftar till att utforska och beskriva medarbetares och experters syn pÄ mötet mellan en medarbetare och en försÀkringsförmedlare. Mötet Àmnar ses som en potentiell arena för kunskapsutveckling kring tjÀnstepension och tjÀnstepensionsbeslut.

Upproren i arabvĂ€rlden och VĂ€steuropa har haft olika tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt och olika utfall. Syftet med uppsatsen Ă€r att visa att David Kilcullens teori kring upprorsbekĂ€mpning Ă€r tillĂ€mpig oavsett konfliktens natur eller geografiskt lĂ€ge. Uppsatsen vill illustrera detta genom att pröva teorin mot en annan konflikt Ă€n, konflikten pĂ„ Östtimor och i Irak, ur vilken Kilcullen dragit sina erfarenheter och slutsatser. Min förhoppning Ă€r att det inte finns nĂ„gon skillnad och att teorin dĂ€rför Ă€r fullt tillĂ€mplig och dĂ€rmed Ă€ven kan anvĂ€ndas i ett större perspektiv. Den frĂ„ga uppsatsen dĂ€rmed efterstrĂ€var att svara pĂ„ Ă€r i vilken omfattning Ă€r David Kilcullens teorier kring upprorsbekĂ€mp-ning tillĂ€mpliga pĂ„ en inomeuropeisk, inomstatlig konflikt likt Nordirland.

 Denna uppsats Àmnar med hjÀlp av av teorier frÄn ekokritik och posthumanism besvara frÄgorna hur Mary Shelley i sin roman skildrar relationen mellan natur och mÀnniska, samt hur man med utgÄngspunkt i Frankensteins monster (i uppsatsen refererad till som Skapelsen) kan diskutera begreppet mÀnniska. Med ekokritik menas hÀr att studera det mÀnskliga jÀmfört med det ickemÀnskliga samt att ocksÄ diskutera detta mÀnskliga, vilket Àr en av huvudpoÀngerna inom posthumanism.Den vetenskapssyn och natursyn som var gÀllande pÄ Mary Shelleys tid var antropocentrisk, en vÀrldsÄskÄdning som alltid utgÄr ifrÄn mÀnniskan, och som oftast ger mÀnniskan högre status Àn allt annat. I romanen skildras detta genom Kapten Waltons syn pÄ sitt upptÀcktsresande, och Victor Frankensteins önskan att besegra döden, eller naturen, genom att skapa en ny varelse, för vilket han fÄr plikta med sitt liv, dÄ han inte klarar det hÄrda klimatet vid Nordpolen. Det blir alltsÄ naturen som dödar honom. I detta kan ses Mary Shelleys kritik mot ett oansvarigt utforskande av naturen och dess processer.Vid försök att diskutera konceptet mÀnniska kan upptÀckas att en definition lÀtt motarbetas genom att inte alla mÀnniskor passar in pÄ denna definition, och att det ocksÄ kan finnas andra varelser som helt eller delvis gör det.

Outdoor recreation habits in metropolis and rural areasThis study aims to examine the perception of nature and outdoor recreation habits from an urban-rural prospective. The urbanization process continues in Sweden and the populations of the cities are growing continuously. Trends to build more compact and ?climate smart? reigns and with this a risk that green areas and areas where outdoor recreation can be practiced are situated further and further away from the urban population. Analyzing the responses from a survey made by the research program Friluftsliv i förÀndring 2007 we have examined if and which differences exists between urban and rural areas regarding their perception of nature, outdoor recreation habits and factors influencing the practice of outdoor recreation.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med min studie var att undersöka om det förekommer skillnader i friluftsliv vad gÀller innehÄll och utformning beroende pÄ en skolas geografiska lÀge. För att fÄ svar pÄ det anvÀnde jag mig av följande frÄgestÀllningar; Hur ser möjligheterna att bedriva friluftsliv ut pÄ skolorna? Vilka svÄrigheter finns för att följa kursplanen utefter vilka möjligheter skolan har? Existerar friluftsdagar och vad innehÄller de om de finns? Hur ser skolan pÄ att frÀmja friluftslivet och ge utrymme för exempelvis frilufsdagar?MetodJag gjorde tre stycken halvstrukturerade intervjuer med tre olika idrottslÀrare. TvÄ av intervjuerna gjorde jag pÄ en innerstadsskola i Stockholm och en intervju pÄ en skola belÀgen i en mindre stad i Mellansverige. Intervjuerna hade samma upplÀgg och berörde mina frÄgestÀllningar.

Snö transporteras till en snödeponi för att inte hindra framkomlighet eller skymma sikt för trafikanter i staden. Snödeponin kan vara placerade pÄ land eller i vatten. NÀr snön smÀlter vid en deponi frigörs föroreningarna och hamnar pÄ marken som sediment eller rinner med smÀltvattnet till ett vattendrag eller infiltrerar i marken. Föroreningarna i snö kommer frÀmst frÄn avgaser och slitage av vÀg och dÀck frÄn biltrafiken, föroreningarna som Àr i luften och salt och sand frÄn halkbekÀmpning. Hur stora mÀngder det Àr beror pÄ trafikintensitet och hur lÀnge snö ligger pÄ marken.