KyrkogÄrdshistorien frÄn yngre stenÄlder fram till dags dato Àr en spÀnnande resa. Platsen har genom tiderna tjÀnat flera syften, inte bara begravningsplatsens. Kraven som styrt utvecklingen har varit sÄvÀl teologiska och politiska som hygieniska och ekonomiska. En vanlig missuppfattning Àr att kyrkogÄrden alltid haft dagens utseende, en företeelse som dock inte strÀcker sig lÀngre bakÄt Àn till tidigt 1800-tal. Behovet av att blicka bakÄt och förstÄ sammanhang förklarar varför kyrkogÄrdsutvecklingen inte ska följa samma förnyelsetakt som samhÀllet i övrigt.

En studie av en lÀgerskolas betydelse i lÀrande för hÄllbar utveckling I denna uppsats undersöker jag en grupp 11- Äriga elevers lÀrande pÄ en lÀgerskola samt vad de har för syn pÄ natur- och miljöfrÄgor. Jag undersöker ocksÄ om lÀrandet pÄ en aktuell lÀgerskola kan utgöra en del av lÀrandet för hÄllbar utveckling. LÀgerskolans roll som komplement till den ordinarie skolverksamheten diskuteras vidare i uppsatsen. Jag har sökt svar pÄ mina frÄgor genom att observera en klass med 11- Äringar frÄn en medelstor stad under deras vistelse pÄ en lÀgerskola. Jag har följt upp mina observationer med kvalitativa intervjuer. Undersökningen pekar mot att det Àr möjligt för unga elever att utveckla en förstÄelse för abstrakta fenomen som mÀnniskans pÄverkan pÄ landskap samt mÀnniskans samspel med naturresurser. Detta menar jag Àr en viktig byggsten i lÀrande för hÄllbar utveckling.

Seths hage Ă€r ett cirka 15 ha stort markomrĂ„de som ligger i direkt anslutning till Gislaveds tĂ€tort. OmrĂ„det bestĂ„r av gammal jordburksmark samt vissa partier av Ă€dellöv och hagmark.I förslaget till fördjupad översiktsplan för Gislaveds tĂ€tort Ă€r Seths hage utpekat som vĂ€rdefullt naturomrĂ„de och idag finns ingen skötsel av markomrĂ„det.Syftet med mitt examensarbete Ă€r att beskriva markomrĂ„det och göra ett förslag för markomrĂ„dets framtida skötsel. En prioritering i skötselplanen blir att utveckla markomrĂ„det och tillgĂ€ngliggöra den för skolundervisningen eftersom Seths hage ligger i nĂ€rheten av Gislaveds gymnasium och LundĂ„kerskolan. Även en avvĂ€gning mellan utveckling av biologisk mĂ„ngfald och rekreation mĂ„ste göras. För att fĂ„ en insikt i vad skolorna behöver gjordes en intervju med bĂ„da skolorna.

Dagens konsumtionsmönster Ă€r ohĂ„llbart och för att lyckas övergĂ„ till en hĂ„llbar utveckling krĂ€vs förĂ€ndringar i beteenden och livsstilar hos företag och konsumenter. I detta arbete har vi fokus pĂ„ vad företag kan göra för att vara drivande i att skapa en mer hĂ„llbar konsumtion. Mer specifikt ser vi till det personliga sĂ€ljmötet och hur försĂ€ljningen av hĂ„llbara varor skulle kunna ökas. Detta Ă€r riktat mot detaljhandelsföretag inom klĂ€d- och textilbranschen dĂ€r vi undersöker ÅhlĂ©ns som fallföretag för att belysa vilka bakomliggande faktorer som kan pĂ„verka försĂ€ljningen av hĂ„llbara varor vid det personliga sĂ€ljmötet.Vi menar att försĂ€ljare Ă€r en viktig position att se till dĂ„ de Ă€r lĂ€nken mellan företaget och kund och dĂ€rför har de möjlighet att pĂ„verka kunders val. Teorierna i detta arbete handlar om olika faktorer som pĂ„verkar försĂ€ljningsutfallet vid det personliga sĂ€ljmötet samt förklarar hĂ„llbarhetens komplexa natur.

Problem:Bland landstingsorganisationers viktigare ekonomistyrnings-modeller finns resursfördelningsmodeller och resursomvandlings-modeller. Vi ser möjliga samband mellan anvÀndandet av resursfördelnings- och resursomvandlingsmodeller samt landstingens budgetutfall. Det Àr dÀrmed av intresse att undersöka hur resursfördelningsmodellerna och resursomvandlings-modellerna anvÀnds i olika svenska landsting idag samt hur de pÄverkar ekonomin. Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga hur olika svenska landsting fördelar och omvandlar sina resurser samt hur detta pÄverkar deras budgetutfall. Metod:I denna uppsats valde vi att anvÀnda oss av en enkÀt nÀr vi samlade in information.

Detta examensarbete vill beskriva de nya förutsÀttningar för att behandla vindkraftsetablering i tematiska tillÀgg till översiktsplaner, som uppstÄtt i och med att prövningen av vindkraftsverk 2009 till stor del förts över frÄn plan- och bygglagen till miljöbalken. Examensarbetet omfattar ocksÄ ett förslag till tema-tiskt tillÀgg till Motala kommuns översiktsplan. DÀr prövas en analys av hur estetiska och landskapsrelaterade bedömningar kan göras. Fokus har lagts vid hur bedömningar kommer att hanteras nÀr vindkraftverk som bygglovbefrias enbart genomgÄr en tillstÄndsprövning. Reflektioner och slutsatser bygger pÄ egna tankar frÄn utarbetandet av det tematiska tillÀgget och erfarenheter av efterföljande arbete inom Motala kommun med att omvandla planförslaget till en kommunal produkt Dessutom har intervjuer gjorts med representanter frÄn kommunens stadsbyggnadsenhet, bygglovenhet och frÄn lÀnsstyrelsen. UtifrÄn redovisade förutsÀttningar och analys av hur vindkraftens omgivningspÄverkan kan komma att bedömas har riktlinjer har utarbetats.

Vad Àr det, som gör sÄ att en vara blir synonymt med en hel varugrupp, som exempelvis Lypsyl för lÀppcerat? Vilka bakomliggande faktorer Àr det som Àr verksamma för att en teknologi fullstÀndig konkurrerar ut en annan, sÄsom VHS gjorde med BetaMax? Dessa frÄgor kring hur teknologisk utveckling sker och i mÄnga fall skapar förutsÀttningar för en standard pÄ marknaden undersöker författarna Bik och Bodin i kandidatuppsatsen Innovationsimplementering ? Att sÀtta en standard.Genom att studera utvecklingsprocessen för det elektroniska faktureringsformatet Svefakturan och dess vÀg till att bli det dominerande formatet inom e-fakturering i Sverige visar författarna pÄ vilka faktorer som bör ses som sÀrskilt viktiga. En fallstudie som inte enbart belyser viktiga fenomen i och kring problemomrÄdet utan Àven Àr högst aktuellt. DÄ samtliga svenska myndigheter genom ett obligatorium av riksdagen mÄste sköta alla sina faktureringar elektroniskt, senast den första juli 2008.UtgÄngspunkten i studien har varit deduktiv, varför teoretiseranden inom problemomrÄdet har fungerat, som undersökningens utgÄngspunkt. Den teroetiska referensaramen utgjordes till stor del av dominant design modellen, som visar pÄ ett visst evolutionÀrt synsÀtt gÀllande teknologisk utveckling.

SammanfattningExamensarbetets syfte Àr att undersöka barnens samspel under bildskapande tillfÀllen och forskningsfrÄgan lyder; Hur samspelar barnen med varandra dÄ de bildskapar gemensamt?Bildskapandet Àr en stor del av förskoleklassens vardag, sÄ stor att det ibland kallas för att ?jobba? och det bör dÀrför uppmÀrksammas. Tidigare forskning visar att flickor och pojkars bildskapande skiljer sig Ät och att barnens bilder kan ge indikationer för hur lÄngt barnet kommit i sin utveckling. I det hÀr examensarbetet kommer jag att bortse frÄn barnens bilder som objekt och har istÀllet valt att fokusera pÄ bildskapandet som en process.  I litteraturgenomgÄngen redogörs för det sociokulturella perspektivet. Kulturen i samhÀllet och det sociala samspelet med andra mÀnniskor Àr avgörande för hur mÀnniskan utvecklas.

De kanske största och mest komplexa frÄgorna som mÀnniskan har stÀllt sig rör hennes existens. Det ligger i mÀnniskans natur att ifrÄgasÀtta sin omgivning och söka mening med livet. PÄ samma sÀtt stÀller sig mÀnniskor ute pÄ olika företag samma frÄgor och söker efter meningen med deras arbete. Dagens företagsklimat skapar ett stort behov för verksamheter att inrÀtta vision och mÄl för att kunna fÄ fram en lÀmplig strategi för företaget. Undersökningar visar att det finns en svÄrighet att integrera vision och mÄl i företag.

Immateriella tillgÄngar har fÄtt en ökad betydelse vid företagsförvÀrv i dagens teknik- och informationsbaserade samhÀlle eftersom de utgör en stor del av ett företags vÀrde (KPMG,2010). NÀr immateriella tillgÄngar har identifierats ska de vÀrderas till verkligt vÀrde ? nÄgot som lÀnge varit omdebatterat pÄ grund av problematiken i att objektivt vÀrdera dessa tillgÄngar (Marton et al., 2008, s. 304). Det stÀller sÄledes högre krav pÄ revisorn vid granskningen av huruvida företagsledningen har vÀrderat tillgÄngarna till ett rÀttvisande vÀrde eller inte (Ekberg & Lorentzon, 2007).

KLIPPANByggnadens form utgĂ„r frĂ„n platsens morfologi och topologi.Konkav mot staden och konvex mot parken, utskjutande mot hornsbruksgatan och fasad mot Högalidsparken.I grĂ€nsen mellan natur och stad vill den ta fasta pĂ„ bĂ„da vĂ€rldars egenskaper och styrkor och samtidigt utgöra lĂ€nken dem emellan.En klippa som strĂ€cker ut sig mot det urbana landskapet med Högalidskyrkan i ryggen.Den skapar möten och förenar inom ramen av sig sjĂ€lv och de cirkulationsflöden den ger.Klippan förlĂ€nger parken genom sitt offentliga terrasstak och utgör samtidigt en öppning frĂ„n stad till park.Ett trappsystem placerat pĂ„ den södra delen leder in besökaren till de offentliga delarna av byggnaden. Ett centralt system, direkt till parken.HĂ€rigenom skapas ett följsamt möte mellan stad och park samtidigt som grĂ€nsen mellan privat och offentligt luckras upp inom ramen för byggnadens mixade programmering.Ett bibliotek/ideastore placerat pĂ„ markplan i riktning mot Hornstull, samsas med kontorsdelar mot tunnelbanan.I de tvĂ„ övre planerna ligger programdelar som direkt har ett utbyte av varandras nĂ€rhet, uthyrbara kontorsplatser, arbetsförmedling, ateljĂ©er och kafĂ©.Boendedelen Ă€r fristĂ„ende och placerad ovanpĂ„ T-banestationen, men Ă€ndĂ„ integrerad genom det externa cirkulationssystemet--------------------------------------------------------------UtgĂ„ngspunkten Ă€r mötet mellan stad och natur, park. IdĂ©n Ă€r att skapa en byggnad som starkt relaterar till sin grĂ€nslandet och samtidigt har en sjĂ€lvstĂ€ndig identitet Platsen har idag en rad olika och i viss mĂ„n separerade kvalitĂ©er. GrönomrĂ„de - urbanitet - nĂ€rhet till olika noder - T-bana - urban knytpunkt - Hornstull. Byggnaden ska ta till vara pĂ„ dessa kvalitĂ©er genom att arbeta med mötet dĂ€r emellan. Genom att knyta ihop dem kan en tredje sfĂ€r skapas inom ramen för byggnaden och dess omgĂ€rde.  - Hur koppla ihop delarna? - Hur fĂ„ ut nĂ„got intressant och bra? Macrostrategi Byggnadens externa relationÖppna upp cirkulationsflödet mellan gaturum och park. Öppna upp siktlinjer - skapa visuella kopplingar frĂ„n gaturum till park - frĂ„n byggnad till sin omgivning. Distribution av programdelar i relation till plats.

Under alla tider har mÀnniskan förmodat att miljön dÀr den sjuke vÄrdas Àr en viktig del för tillfrisknandet. Miljöbegreppet Àr idag ett av fyra centrala begrepp inom vÄrdvetenskapen. Samspelet mellan mÀnniska, miljö, hÀlsa och omvÄrdnad ingÄr i ett flertal omvÄrdnadsmodeller. Genom att skaffa kunskap om vÄrdandets rum och hur det pÄverkar patientens vÀlbefinnande, kan det skapas vÄrdrum som har en miljö som Àr positiv för patienten, nÀrstÄende och vÄrdare. I denna studie har jag valt att undersöka hur patienten pÄverkas av miljön i vÄrdrummet dÀr denne vÄrdas.

Investeringar i varumÀrken Àr vitalt för vÀrdeskapande och skapar stabilitet och identitet i företag. I mÄnga situationer Àr den ekonomiska effekten uppbenbar. Immateriella tillgÄngar Àr behÀftade med problem rörande identifiering, vÀrdering och presentation av internt upparbetade varumÀrken i balansrÀkningen. SvÄrigheten förknippas i första hand med brist pÄ tillrÀckligt vÀgledande redovisningsstandarder. NÀr det gÀller förvÀrvade varumÀrken Àr vÀgledningen för vÀrdering och presentation otillrÀcklig.Syftet med studien har varit att undersöka hur vÀrdering av varumÀrken genomförs i praktiken.

SÄ lÀnge som mÀnniskor strövat omkring pÄ jorden har det bytts och handlats med varor och tjÀnster. Det Àr i mÀnniskans natur att göra affÀrer.Logistik och inköp har dÀrför naturligt blivit stycken i den mÀnskliga handelshistorien, samhÀllet men frÀmst företag pÄverkas och pÄverkar denna nutidshistorias utveckling. DÄ konkurrens har blivit ett stort inslag för att lyckas i ett företag sÄ har företag försökt hitta nya metoder för att hÀvda sig pÄ den globaliseringen marknaden. De verktygen kan skilja sig frÄn företag till företag beroende av vilka lösningar företag vill lösa men exempel pÄ det kan vara Supply Chain Management som kommer att behandlas i denna uppsats. De andra teorier som kommer beröras Àr fusion, Just-in-Time och inköp.

Mina erfarenheter av utvecklingsarbete kring media och IT i skolan har fÄtt mig att undra hur undervisningen kan utvecklas genom att lÀrare sprider sina kunskaper och lÀr av varandra. Detta har vÀckt mitt intresse för pedagogisk handledning som verktyg för utveckling av lÀrares yrkessamtal det vill sÀga kollegiesamtal. Denna studie syftar till att beskriva och ge en förstÄelse för huruvida handledning av kollegiesamtal kan vara ett led för pedagogen att förÀndra sina strategier och handlingar nÀr det gÀller anvÀndning av datorn som verktyg för elevers tidiga lÀs- och skrivinlÀrning. I studien utgÄr jag frÄn teorier om kunskap som socialt konstruerad och att den sociala vÀrlden Àr av narrativ natur. Studien genomfördes under lÀsÄret 2006-07 inom projektet Att skriva sig till lÀsning med datorn dÀr 24 pedagoger och tio klasser frÄn sju olika skolor i PiteÄ kommun deltog.