SammanfattningPsykiska problem som till exempel schizofreni framstÀlls ofta som kroniska, trots att forskning visar att ÄterhÀmtning Àr möjlig. Hopp som personal förmedlar under en ÄterhÀmtningsprocess har en positiv inverkan pÄ individens tillfrisknande. Syftet med vÄr uppsats Àr att finna sociala faktorer som Àr betydelsefulla vid ÄterhÀmtning frÄn psykiska problem. Sociala faktorer inbegriper Àven mÀnniskors attityder till individer med psykiska problem. VÄr frÄgestÀllning Àr: Vilka sociala faktorer bidrar till att en person med psykiska problem ÄterhÀmtar sig? Med uppsatsen vill vi inge hopp till mÀnniskor med psykiska problem samt till berörd personal.Undersökningen Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer med sex medlemmar i RSMH, Riksförbundet för Social och Mental HÀlsa.

Syftet med aktuell studie var att fÄ en uppfattning om hur skadade idrottare anvÀnder sig av mÄlsÀttningsarbete under rehabiliteringen, samt vad de har för upplevelser av a) det sociala stödet och, b) sjÀlvförtroendet. Till grund för studien formades tre stycken frÄgestÀllningar: (1) hur har de skadade idrottarna anvÀnt sig av mÄlsÀttningsarbete, (2) hur ser idrottarnas sociala stöd ut samt (3) hur upplever idrottarna sitt sjÀlvförtroende. Studien genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer pÄ sju stycken deltagare. Deltagarna var tvÄ kvinnor och fem mÀn i Äldrarna 17 till 33 (M=24.6), frÄn olika idrotter och olika nivÄer. Intervjuerna dokumenterades med hjÀlp av bandspelare för att sedan analyseras genom kvalitativ innehÄllsanalys.

Syften med detta examensarbete var att fÄ en ökad förstÄelse av elevers sociala delaktighet i grundskolan. Vi har Àven studerat vilka framgÄngsfaktorer som kan stÀrka delaktigheten utifrÄn elevhÀlsans nya mÄl. Vi genomförde en litteraturstudie med en kvalitativ ansats baserad pÄ fem vetenskapliga avhandlingar, en SOU rapport och tre vetenskapliga artiklar för att skapa oss en bild av elevers sociala delaktighet. Vid analysen av insamlad data fann vi tre huvudkategorier vilka var social inklusion, social exklusion och förebyggande arbete. Dessa kategorier analyserades utifrÄn Meads interaktionsteori och Antonovskys teori, det salutogena synsÀttet. Resultaten visade att den sociala delaktigheten inte Àr sjÀlvklar för alla elever.

Sociala medier pÄ har det senaste decenniet exploderat pÄ internet. Idag kan lÀsaren interagera med producenten till informationen pÄ ett helt annat sÀtt Àn tidigare. Möjligheterna till att kommentera webbartiklar, deltaga i internetforum och lÀgga upp egna videos prÀglar numera vÄrt sÀtt att dels söka information, dels producera material. Sajter som exempelvis YouTube.com konkretiserar detta faktum genom att erbjuda dess anvÀndare en möjlighet att inte bara ta del av valfritt material, utan att pÄverka och förÀndra sidans prÀgel och vad den stÄr för. Den övergripande problemstÀllningen Àr följaktligen hur interaktivitet och informationssökande fungerar inom moderna sociala medier.

Undersökningens syfte har varit att kartlÀgga vilka strategier paren i de utvalda familjerna anvÀnder för att arbeta med sina relationer. Vi riktar uppmÀrksamheten mot den sociala responsivitetens och kommunikationens betydelse för arbetet med relationerna och hur detta pÄverkas av den sociala kontexten.De frÄgestÀllningar som aktualiseras med uppsatsen gÀller hur paren i de utvalda barnfamiljerna försöker utveckla strategier för att bevara och utveckla sina relationer över tid. DÀrvid belyses Àven mer specifika frÄgor; vilken pÄverkan har den sociala kontexten pÄ parens relationer och vilken betydelse har parens kommunikations mönster för utformningen av deras relationer, samt i vilken omfattning Àr paren öppna för hjÀlp utifrÄn av familjerÄdgivare nÀr det gÀller att bevara relationerna. Uppsatsens centrala frÄgestÀllning:Hur ser strategier ut i en parrelation?Undersökningen bygger pÄ tio kvalitativa intervjuer som vi sedan utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv analyserat och kopplat till relevant litteratur.Samtliga par i vÄr undersökning har utvecklat strategier för att bevara och fördjupa sina relationer över tid.

Skapandet av konst kan ses som en social process dÀr flera personer, utöver konstnÀren, pÄ olika sÀtt pÄverkar processen och konsten. Media, journalister och konstkritiker Àr exempel pÄ personer som ingÄr i den sociala process i vilken konst skapas, och pÄverkar i sin tur allmÀnhetens uppfattning om konsten sÄvÀl som konstnÀren som yrkesperson. Den hÀr uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie vars syfte var att utifrÄn kritisk diskursanalys undersöka hur konstnÀrsrollen portrÀtteras i media. Fallet som undersöks Àr den debatt som uppstod i media kring Anna Odells examensarbete för Konstfack Är 2009. Uppsatsen undersöker hur Anna Odell framstÀlldes som konstnÀr i ett antal artiklar publicerade i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, vilka aspekter debatten fokuserade pÄ, vilka som tog stÀllning i debatten samt hur konstnÀren som yrkesperson framstÀlldes.

Scrum Àr ett agilt ramverk för projekthantering, tÀnkt att effektivisera systemutvecklingsarbete och maximera affÀrsnyttan, bland annat genom anvÀndadet av roller, sÄ som en icke detaljstyrande projektledare (ScrumMaster), en engagerad produktÀgare (Product Owner), och en sjÀlvstÀndig systemutvecklargrupp med ett brett spektrum av fÀrdigheter (Scrum Team). I följande uppsats Àmnar vi att undersöka hur ett Scrum Team och deras arbete blir pÄverkade av att vara delaktiga i en Scrumimplementering. För att Ästadkomma detta har vi genomfört en fallstudie med kvalitativa intervjuer, direktobservationer i arbetsmiljö samt insamlande av dokument. Förutom dessa kÀllor har vi genomfört en expertintervju med en av grundarna bakom Scrum, Jeff Sutherland. VÄra fynd tyder pÄ att förÀndringarna inkluderar en rad faktorer, sÄ som samarbete, transparens och kommunikation, men framför allt en ökning i sjÀlvbestÀmmande och sjÀlvstÀndighet, samt en ökning av kollektivt ansvarstagande.

Behovet av ett gemensamt arbete för ett hÄllbart samhÀlle Àr idag mer pÄtagligt Àn nÄgonsin. Begreppet CSR (Corporate Social Responsibility) förekommer ofta i diskussioner om vilken roll företag har i denna process. DÄ de flesta definitioner av CSR Àr mycket generella och ger bristande vÀgledning i utförandet av CSR-arbete finns det ett intresse i att undersöka hur ett företag som sÀger sig arbeta med CSR har valt att angripa begreppet. Syftet med rapporten var att undersöka hur företaget Saab har valt att tolka begreppet CSR och att nÀrmare beskriva ett av de projekt som Saab tar upp i CSR-sammanhang för att undersöka hur detta passar in i den uttolkning Saab har gjort. En teoretisk grund byggdes genom en studie av tidigare publikationer som behandlar Àmnet CSR.

Syftet med detta arbete a?r att besvara fra?gesta?llningen ?Hur pa?verkar kamerastyrningen i en applikation den sociala interaktionen vid utsta?llningar i offentliga miljo?er??. Arbetet bygger pa? teorier fra?n social studies och ma?nniska- datorinteraktion.En fo?rstudie fo?r att underso?ka ma?lgruppen och deras behov av anva?ndargra?nssnittets funktion och grafiska element la?g till grund fo?r att skapa applikationen. En fa?ltobservation utfo?rdes sedan pa? Arena Sko?vde da?r applikationen sta?lldes ut i en monter som kompletterades med en enka?t fo?r att sa?kersta?lla applikationens anva?ndarbarhet.Resultatet av underso?kningen visar inte att det finns na?gra uppenbara skillnader mellan tva? kamerastyrningar och social interaktion.

CSR Àr viktigare Àn nÄgonsin i dagens ekonomi och konceptet Àr numera etablerat i de flesta branscher. Huruvida det finns ett samband mellan CSR och intÀkter Àr omdiskuterat. CSR inom underhÄllningsbranschen har dock inte fÄtt nÄgon större uppmÀrksamhet i akademiska sammanhang. Syftet med studien Àr att undersöka om, och hur, CSR kan anvÀndas som ett strategiskt verktyg i jakten pÄ sponsorer. Ett positivt samband skulle kunna uppmuntra socialt ansvarstagande i branschen.Uppsatsen bestÄr av en kvalitativ fallstudie av Hammarby Fotboll.

Medier i Finland har skrivit mycket om vart pengarna gĂ„r nĂ€r det skĂ€nks till en vĂ€lgörenhetsorganisation. Uppsatsen Ă€mnar besvara frĂ„gor om hur vĂ€lgörenhetsorganisationer arbetar för att öppna upp sin verksamhet för insyn för att pĂ„ sĂ„ vis synliggöra sitt ansvarstagande samt om det finns problem med att skapa transparens. Uppsatsens syfte Ă€r sĂ„ledes att beskriva hur en vĂ€lgörenhetsorganisation kan skapa legitimitet för sitt arbete genom transparens. Tre viktiga begrepp beskrivs: transparens, ansvarighet och legitimitet. Även olika kanaler beskrivs genom vilka vĂ€lgörenhetsorganisationer kan öka öppenheten.

Syftet med studien Àr att beskriva sociala relationer i en barngrupp inom förskolan med utgÄngspunkt frÄn ett maktperspektiv. Jag kommer Àven beskriva olika sociala faktorers pÄverkan pÄ maktförhÄllanden och barns lÀrande. Undersökningen gjordes pÄ en förskola med barn i Äldrarna tvÄ till fem Är via observationer utifrÄn forskningsmetoden sociometri. En pedagog intervjuades i syfte att beskriva olika faktorers pÄverkan pÄ barngruppen. Undersökningen visade pÄ att Älder och fysisk storlek kunde vara en orsak till en överordnad hierarkisk stÀllning i barngruppen.

Bakgrund: Andelen Àldre som har behov av kommunens insatser i hemsjukvÄrden ökar eftersom fler bor kvar lÀngre i sina hem. För att kunna ge ett bra stöd till de Àldre behöver distriktssköterskan veta de Àldres erfarenheter om vilken betydelse det sociala innehÄllet i vardagen har. Detta för att kunna hjÀlpa de Àldre att förstÄ sin egen situation och anpassa sig efter sina möjligheter. Syftet: Denna studies syfte var att beskriva Àldre personers erfarenheter av vilken betydelse det sociala innehÄllet i vardagen har för dem. Metod: En kvalitativ intervjustudie med sex ensamboende Àldre personer över 70 Är som var inskrivna i hemsjukvÄrden.

Det balanserade styrkortet Àr ett redskap som har anvÀnts av organisationer vÀrlden över. Ett av de syften styrkortet har Àr att kommunicera organisationens strategi och vision bland alla anstÀllda, vilket innebÀr att det ska göras över mÄnga organisatoriska grÀnser. Dessa organisatoriska grÀnser skiljer sÄ kallade sociala vÀrldar Ät. I detta verk har vi undersökt om styrkortet kan agera grÀnsobjekt mellan sociala vÀrldar, det vill sÀga om styrkortet kan finnas i och tillfredsstÀlla informationsbehoven av dessa vÀrldar. GrÀnser mellan sociala vÀrldar Àr dessutom av olika typer som stÀller olika krav pÄ kommunikation.

I en tid da?r tra?ning och motion blivit allt viktigare fo?r svensken har gym sett mo?jligheten att na? ut till nuvarande och nya kunder via sociala medier. Dock har ma?ngden information som anva?ndarna pa? sociala medier na?s av o?kat till en niva? da?r anva?ndarna blivit mer selektiva av vad de faktiskt konsumerar.Syftet med studien a?r att analysera hur gym anva?nder Facebook idag och ja?mfo?ra detta med gymmedlemmars fo?rva?ntningar och behov av gyms Facebooksidor. Detta fo?r att ta reda pa? om gymmens tilla?mpning av sociala medier sta?mmer o?verens med vad anva?ndarna vill se pa? en sa?dan Facebooksida.Detta gjordes genom telefonintervjuer med tre gym och en enka?tunderso?kning bland gymmedlemmar.