Antalet personer som skadas bland golvlĂ€ggare Ă€r ca 1.5 % per Ă„r och de skador som uppkommer Ă€r hand och knĂ€skador. Det Ă€r inte den grupp inom byggindustrin som har störst skadefrekvens men endast en lĂ„g andel klarar av att arbeta Ă€nda till pensionen. Detta examensarbete har haft till syfte att ge en objektiv bild av arbetsmiljön för golvlĂ€ggare, och ta fram brister och förslag pĂ„ förbĂ€ttringar. Det har gjorts efter önskemĂ„l frĂ„n Golvbranschen Öst och Lars Johnsson som under lĂ„ng tid sett problem i branschen. Jag har gjort intervjuer med golvlĂ€ggare och leverantörer (se sidan 34) och observationer pĂ„ arbetsplatser, tagit fram statistiskt underlag frĂ„n arbetsmiljöverket över skador och gjort litteraturstudier pĂ„ forskning inom omrĂ„det.Jag kom fram till att arbetsskador framför allt orsakas av dĂ„ligt anpassad skyddsutrustning och Ă€ven golvmaterial levererade i för stora förpackningar. Golv levereras i lĂ€ngder som Ă€r svĂ„ra att hantera manuellt och vĂ€ger ofta hundratals kilo. DĂ€rför blir hjĂ€lpmedel som bygghissar mycket viktigt för att förebygga arbetsskador, trots att dessa ofta plockas bort i förtid.

En vision om att vidga vyerna har fÄtt en jÀmtlÀndsk byggentreprenör att söka nya vÀgar, som lett dem mot fabrikstillverkade takstolar. Entreprenören har tidigare bestÀllt takstolar till sina projekt frÄn en producent i Norrbotten, dÄ de varit intresserade av ett lÀgre pris Àn de lokala producenterna kunnat lÀmna. Under en tid har de haft kontakt med en trÀvaruleverantör som kan erbjuda industrilokaler att hyra. NÀrheten till virket och de minimerade transporterna har varit attraktivt för en etablering.Studien vars resultat presenteras i den hÀr rapporten har Àmnat undersöka de ekonomiska kostnaderna för etablering av takstolsfabriken i Stugun. Samt att undersöka i vilket fall transporterna för ingÄende komponenter i en takstol kan minskas.

Det har aldrig funnits sÄ mycket kunskap och vetenskap pÄ de svenska universiteten som idag. Dock nÄr inte denna kunskap alltid utanför akademin för att utnyttjas i kommersiella innovationer. Relationer mellan aktörer Àr fundamentalt för ett innovationsutbyte och dÀrmed Àr kontaktytorna mellan universiteten och nÀringslivet kritiska för att sprida kunskap dÀremellan. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företag inom life science i Uppsala uppfattar relationer med Uppsala universitet samt vilka nyttor, drivkrafter, barriÀrer och konflikter som finns i denna relation. FöretrÀdare för Ätta företag har intervjuats och dÀrefter har relationerna med Uppsala universitet klassificerats ur teoretiska modeller samt analyserats.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera om förÀndringar i arbetet med rörelsekapital hade ett samband med lönsamheten i företag. Som mÄtt pÄ rörelsekapital anvÀnds Cash Conversion Cycle och som mÄtt pÄ lönsamhet anvÀnds ROA.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen bestÄr av teorier om Working Capital Management, Cash Conversion Cycle, Lean, Supply Chain Management och Supply Chain Finance.Metod: I denna uppsats anvÀnds en kvantitativ metod dÀr sekundÀrdata samlas in frÄn Ärsredovisningar för 2005 och 2013. Denna data ligger till grund för fyra korrelationsanalyser. Den beroende variabeln i korrelationsanalyserna Àr ROA och defyra oberoende variablerna Àr Cash Conversion Cycle, dagar i lager, dagar som kundfordring och dagar som leverantörsskuld. Urvalet i denna studie bestÄr av svenska aktiebolag inom branschen tillverkning och industri med fler Àn 50 anstÀllda.Empiri: Empirin bestÄr av fyra tabeller som presenterar de berÀkningar som gjorts.Slutsats: Sambandet mellan förÀndring i Cash Conversion Cycle och förÀndring i ROA blev vÀldigt svagt positivt men inte signifikant.

SYFTE: Uppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera hur tillverkare av storhushÄllsugnar och producenter av djupfrysta livsmedel för storhushÄll samarbetar för att öka vÀrdet för den gemensamma slutkunden ? storhushÄllet. METOD: Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och kretsar runt djupintervjuer med nyckelpersoner inom livsmedelsbranschen och tillverkare av storhushÄllsugnar.TEORI: För att besvara uppsatsens syfte utgÄr vi frÄn teorin om strategiska allianser ur ett resursbaserat synsÀtt, strategiska innovationer och strategisk positionering. RESULTAT: VÄrt resultat kan kopplas till nÄgra konkreta punkter som presenteras nedan: ? Samarbeten mellan ugnstillverkare och livsmedelsproducenter efterfrÄgas var för den logiska grunden för strategiska allianser i branschen Àr stor.

Syfte - Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka huruvida överavkastning förekommer i samband med aktiesplitar under perioden 2000 ? 2005 i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Även risk mĂ€tt som standardavvikelse skall undersökas. Teori - Tidigare forskning har framförallt funnit överavkastning i samband med annonseringen av spliten. En undersökning visar pĂ„ överavkastning Ă€ven ett och tre Ă„r efter split.

ABSTRACT TitelDen digitala kaffestugans grÄzon- En beskrivande studie om lÀkemedelsbranschens anvÀndning av sociala medier FörfattareLouise Ottosson & Rebecka Hoberg HandledareEmma HÄkansson KursMedie- och kommunikationsvetenskap GR (C), C-uppsats 15 hp, HT2010 SyfteStudien syftar till att beskriva hur lÀkemedelsbranschen anvÀnder sig av sociala medier utifrÄnde förutsÀttningar branschen har.Teoretiskt perspektivDen teoretiska grunden i denna studie bygger pÄ Issues Management och Publics kopplat till Det nya medielandskapet. MetodStudien har genomförts med kvalitativa samtalsintervjuer med sex styckenkommunikationschefer inom lÀkemedelsbranschen. ResultatResultatet tyder pÄ att lÀkemedelsbranschen har insett att sociala medier Àr en viktig del förbranschen i bÄde omvÀrldsbevakningssyfte och för att interagera med publics. Dock har intesociala medier en framtrÀdande roll i den dagliga omvÀrldsbevakningen men sociala medierhar en desto större del i branschens samarbete med patientföreningar. I anvÀndandet avsociala medier handlar det frÀmst om att informera eller sprida sitt budskap för att förebyggaryktesspridning. PÄ grund av lagen kan inte lÀkemedelsbranschen ta del av del av den dialogsom sociala medier erbjuder men i samarbete med patientföreningar har man hittat ett sÀtt attÀndÄ föra en dialog med publics. NyckelordPublic Relations, Sociala medier, Issues Management, LÀkemedel, OmvÀrldsbevakning.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om det var rÀtt eller fel av Adidas att genomföra sina M&A:s med hjÀlp av Tobins q och de bakomliggande strategiska motiven.Metod: Metodansatsen för den studien Àr en fallstudie. Data har samlats in via bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder. Vi har valt att undersöka fyra av Adidas nio olika M&A:s sedan mitten av 1990-talet. Datan har samlats in genom ett deduktivt angreppssÀtt. Den kvantitativa datan har samlats in via Ärsredovisningar och affÀrsdatabaser.

Hur gÄr ett företag tillvÀga nÀr de tar sig ut pÄ den internationella spelplanen. Vilka problemblir de tvungna att hantera. I studien som följer har danska livsmedelskedjan Netto studerats,deras intrÀde pÄ den svenska marknaden, det sÀtt de har gÄtt tillvÀga pÄ .Syftet med uppsatsen Àr sÄledes att studera hur Netto har gÄtt tillvÀga vid intrÀdet pÄ densvenska livsmedelsvaruhusmarknaden och hur de kulturella skillnaderna mellan hemlandetoch vÀrdlandet har pÄverkat detta.UpplÀgget för studien har varit att genom en kvalitativ metod studera sÄvÀl primÀra somsekundÀra kÀllor utifrÄn aktuell teoribildning, genom att bland annat haft kontakt med enförhandlingschef pÄ Netto Marknad Sverige. Men ocksÄ sÀtt till sekundÀra kÀllor för att fÄ enuppfattning i vilket sammanhang Netto verkar.Studiens visar pÄ att Netto tagit sig in pÄ den svenska marknaden pÄ ett sÀtt som i mÄngafall gÄr rakt emot den rÄdande teoribildningen inom omrÄdet. Genom att ingÄ i ett jointventure med ICA har Danska Netto gÄtt in pÄ den svenska marknaden som om det rörde sigom en mycket okÀnd och avlÀgsen marknad.

BakgrundMöten har funnits i alla tider och Àr inget nytt fenomen. Dock har det skett en utveckling för mötesindustrin och innebörden av ett möte kan sÀgas ha förÀndrats. Mötesindustrin fann vi intressant att studera dÄ möten förekommer inom alla typer av branscher och pÄ olika nivÄer.Syfte och forskningsfrÄgaUppsatsen syftar till att klaragöra marknadsutvecklingen för mötesindustrin samt att belysa hur aktörerna förhÄller sig till denna utveckling samt behandlar Àven en kommande utveckling. Den forskningsfrÄga som ligger till grund för uppsatsen Àr:-          PÄ vilka sÀtt influerar marknadsutvecklingen aktörerna inom mötesindustrin? MetodEn kvalitativ forskningsansats har anvÀnts dÄ vi Àmnar analysera och tolka respondenternas svar.

NedgÄngen bland IT-företagen efter att bubblan sprack runt millennieskiftet ledde till att fÀrre studenter sökte sig till de IT-relaterade utbildningarna och mÄnga redan utbildade hade svÄrt att hitta arbete. NÀr konjunkturen vÀnde för bara nÄgot Är sedan, skapades ett motsatt förhÄllande. Idag finns det en stor vilja hos företagen att expandera sin verksamhet, men den bristande arbetskraften sÀtter stopp för utvecklingen. Antalet sökande till landets utbildningar Àr fortsatt lÄgt.Arbetet avser att undersöka hur dagens företag marknadsför sig och motiverar den utbildade personal som finns pÄ marknaden. Vi har genom en intervjustudie försökt att se pÄ hur företagen gör för att attrahera och locka ny personal.

Det har pÄ senare tid uppstÄtt en diskussion angÄende det asymmetriska vinstdelningssystemet i riskkapitalfonder. Diskussionen gÀller hur s.k. carried interest ska beskattas. Uppsatsens fokus har legat pÄ vilket inkomstslag carried interest Àr hÀnförligt till samt vem som Àr skattesubjekt. Skatteverket anser att carried interest Àr en prestationsbaserad ersÀttning och dÀrför ska beskattas som en tjÀnsteinkomst.

Indien Àr en tillvÀxtmarknad med mÄnga möjligheter; det Àr en plats för nytÀnkande och frugala innovationer. Frugala innovationer Àr ett fenomen som Indien Àr vÀlkÀnt för. I grunden uppstÄr frugala innovationer genom sparsamhet i processen för att ta fram effektiva lösningar. Kunskapen om frugala innovationer och dess förhÄllningssÀtt kopplat till svenska energiföretag som Àr inom branschen för förnybara energikÀllor Àr dock begrÀnsad. DÀrför Àr innovationsmyndigheten Vinnova och Energimyndigheten intresserade av att se om det finns potential för ett antal svenska energiteknikföretag att lyckas etablera sig pÄ Indiens marknad för förnybara energikÀllor, dÀr effektivitet och sparsamhet Àr viktigt.

Uppsatsens syfte Àr att identifiera marknadsstrategier som möjliggör och stÀrker tillvÀxt i smÄ medicinteknikföretag.Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning baserad pÄ fallstudier av fem företag. Fallstudierna Àr baserade pÄ intervjuer. Teorierna behandlar betydelsefulla faktorer för företags tillvÀxt, samt för de problem som Àr viktiga att överbrygga. Centrala omrÄden Àr partnerskap och nÀtverk, marknadsorientering och internationalisering. VÄra slutsatser:SmÄ tillvÀxtföretag inom medicinteknik anvÀnder ungefÀr samma marknadsstrategier för att kommersialisera sin innovation.

Syfte Syftet med uppsatsen Ă€r att ta undersöka huruvida det finns nĂ„gon skillnad mellan skuldsĂ€ttningsgraden inom produkt- och tjĂ€nstebranschen. Ett delsyfte till uppsatsen Ă€r att undersöka hur rĂ€ntekostnaden ser ut och huruvida det finns signifikanta samband mellan de olika branschernas gĂ€llande ovanstĂ„ende faktorer.Metod Undersökningen Ă€r en fallstudie med en abduktiv kvantitativ ansats. Empirin bestĂ„r av sekundĂ€rdata i form av Ă„rsredovisningar.Teori Teorin har utgĂ„tt ifrĂ„n genrens klassiker i form av Modigliani & Millers tvĂ„ teorem, Pecking order teorin samt Trade-off teorin.  Även Hallgrens modell om risk har tillĂ€mpats.Empiri Data Ă€r insamlad frĂ„n sex byggföretag samt frĂ„n sex revisionsföretag. SkuldsĂ€ttningsgrad, rĂ€ntekostnader samt omsĂ€ttning Ă€r granskad dels inom branschen och dels jĂ€mförande mellan branscherna. Empirin Ă€r testad genom signifikansanalyser.Resultat Det finns inga signifikanta samband mellan bygg- och revisionsbranschens skuldsĂ€ttningDet finns inga signifikanta samband mellan bygg- och revisionsbranschens rĂ€ntekostnadDet finns inga signifikanta samband i byggbranschens skuldsĂ€ttningDet finns inga signifikanta samband i revisionsbranschens skuldsĂ€ttning.