Sökresultat:
611 Uppsatser om Förebyggande insats - Sida 40 av 41
Farliga Àmnen i Norrbottens lÀn: En förstudie om förekomst och förmÄga
Denna rapport Àr en bestÀllning av den regionala samordningsfunktion som finns i lÀnet kring farliga Àmnen. Rapporten behandlar förekomst av farliga Àmnen pÄ fasta industrianlÀggningar, pÄ vÀg och jÀrnvÀg samt kommunal rÀddningstjÀnsts och övriga berörda myndigheters förmÄga att hantera olyckor med farliga Àmnen inom Norrbottens lÀn.I dagens samhÀlle lagras, hanteras och transporteras Àmnen med farliga egenskaper rutinmÀssigt i stora mÀngder. Farliga Àmnen transporteras pÄ vÀg, jÀrnvÀg, till sjöss och i luften. PÄ land stÄr vÀgtransporterna för den största mÀngden farligt gods. Allvarliga hÀndelser med farliga Àmnen Àr ovanliga men intrÀffar varje Är i Sverige.
BedrÀgeri ? den nya formen av vardagsbrottslighet : En analys av 9 kapitlet 1 § Brottsbalken
SammanfattningBedrĂ€geribrotten har ökat kraftigt och det har Ă€ven skett en stor förĂ€ndring i tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tten för brottstypen de senaste decennierna. Ăkningen och förĂ€ndringen beror till stor del pĂ„ den tekniska utvecklingen som har gjort att fler former av bedrĂ€gerier kan begĂ„s. Den nya tekniken har Ă€ven bidragit till att bedrĂ€geribrotten bĂ„de kan utföras med enkla medel men framförallt mer effektivt dĂ„ en gĂ€rningsperson enkelt kan nĂ„ ut till en stor krets. BedrĂ€geri Ă€r en av de mest svĂ„rlösta brottstyperna.De centrala begreppen i 9 kap. 1 § Brottsbalken (BrB) definieras inte i lagtexten vilket ger rĂ€ttstillĂ€mparen ett betydande utrymme för tolkning.
Delade övertygelser, upplevt inflytande eller uppskattade personlighetsdrag: Ett kvantitativt experiment om olika faktorers inverkan vid koalitionsbildning
I mars 2012 startade en brand i en industrifastighet i Kiruna. Branden var vid rÀddningstjÀnstens framkomst relativt begrÀnsad. Efter misslyckade försök att Äterfinna och dra ut gasflaskor, spÀrrades ett omrÄde av pÄ grund av explosionsrisken. Resultatet blev att branden inte kunde begrÀnsas eller bekÀmpas, trots att styrkan försökte kyla branden i skydd av nÀrliggande objekt. RÀddningsinsatsen avslutades nÀstan 39 timmar efter ankomst.
Renovering av miljonprogrammet : Ur ett Àgarperspektiv
Flerbostadshus byggda mellan Ären 1961-1975, i dagligt tal kallade för miljonprogrammet har inom de nÀrmaste Ären ett omfattande renoveringsbehov. Detta pÄ grund av bland annat naturligt slitage men Àven brist pÄ underhÄllsinsatser. Kostnaderna för att rusta upp dessa omrÄden slutar ofta pÄ enorma summor. Orsaken till renoveringsbehovet beror frÀmst pÄ husens tekniska tillstÄnd men Àven pÄ grund av skÀrpta myndighetskrav, hög energianvÀndning, sociala faktorer, efterfrÄgan samt ett behov av modernare bostÀder. Staten har varit tydlig med att de inte kommer att bidra med ekonomiskt stöd vid upprustning av miljonprogrammet.
RÀddningstjÀnstens beredskap i VÀsterbottens glesbygdskommuner: ett bedömningsunderlag
PÄ grund av det rÄdande ekonomiska klimatet tvingas mÄnga kommuner till besparingar och nedskÀrningar av personalresurser. Detta gör att kommunen Àven i mÄnga fall ser över möjligheten att anpassa RÀddningstjÀnsten. DÄ det Àr LÀnsstyrelsen uppgift att granska kommunernas rÀddningstjÀnstorganisation sÄ efterfrÄgade de en rapport över situationen i VÀsterbottens glesbygdskommuner. Av intresse var hur den operativa beredskapen ser ut, hur det förebyggande arbetet bedrivs och hur beredskapen stÄr sig i förhÄllande till andra kommuner med liknande förutsÀttningar. Arbetet avgrÀnsades till att undersöka Storuman kommun och Vilhelmina kommun dÄ dessa per definition Àr glesbygdskommuner och har lÀnets största skidorter, vilket betyder att antalet personer som befinner sig pÄ dessa orter mÄngdubblas under vissa perioder av Äret.
Att ro Ät samma hÄll eller hoppa av! - En kvalitativ studie om enhetschefers upplevelser av omorganisationsarbete i kommunal verksamhet
SammanfattningBorÄs stad Àr indelat i tio kommundelar dÀr varje del ansvarar för sin egen verksamhet och sina tjÀnster. Under 2010 har man fattat beslut om en omorganisation av kommunen. De tio kommundelarna ska övergÄ till tre stora stadsdelar, och dÀr verksamheterna ska drivas av respektive stadsdelsnÀmnd. Anledningen till den stora förÀndringen motiveras utifrÄn en utökad ?rÀttvisa, effektivitet och kvalitet? i den kommunala verksamheten (http://bit.ly/fNNFVR).
HÄltagning för brandgasventilation i tak
I början pÄ förra seklet hade de brandbefÀl och brandmÀn som kom till en
eldhÀrjad byggnad samma scenario framför sig som idag, det brann nÄgonstans
i byggnaden och det var rökutveckling. DÄ som nu visste de att brandgaserna
mÄste vÀdras ut för att sÀnka temperaturen i byggnaden och komma Ät att
slÀcka branden- De verktyg de hade tillgÀngliga föra fullgöra detta uppdrag
anvÀnds Àn idag sÄsom brytjÀrn, yxa, handkraft och orÀdda brandmÀn.
För omkring femtio Är sedan var metoderna för hÄltagning i princip
fortfarande av samma slag som ovan nÀmnt. BrandkÄrerna försökte rekrytera
plÄtslagare som kunde utbilda övriga brandmÀn att anvÀnda nymodigheter som
plÄtlyft och plÄtsaxar. Mellan Ären 1960 och 1990 har utvecklingen pÄ
omrÄdet brandteknik utvecklats som en reaktion pÄ att Àmnet allt mer
akademiserats och studerats pÄ universitet och högskolor runt om i vÀrlden.
Detta har medfört en positiv utveckling inom omrÄdet brandgasventilation
som gett upphov till mÄnga nya metoder för att dimensionera rökgasluckor
och konstruera andra inbyggda brandsÀkerhetsanordningar.
Djurens enda hopp? : om instÀllningen bland distriktsveterinÀrer till anmÀlningsplikt vid misstanke om brott mot djurskyddslagen
Sedan 2002 har alla veterinÀrer i Sverige anmÀlningsplikt vid misstanke om brott mot djurskyddslagen. Syftet med detta arbete var att undersöka vilken instÀllning veterinÀrer anstÀllda av Jordbruksverket inom DistriktsveterinÀrerna hade till anmÀlningsplikten, och mer specifikt vilka faktorer som pÄverkar denna instÀllning. I uppsatsen tittar jag Àven pÄ nÄgra av de etiska resonemang som underbygger veterinÀrernas stÀllningstagande, framför allt vad gÀller hur man balanserar djurets och djurÀgarens intressen.
Undersökningen anvÀnde sig av kvalitativ metod och Àr utförd genom djupintervjuer med tio distriktsveterinÀrer pÄ olika orter i Sverige. TillvÀgagÄngssÀttet betonar beskrivning och tolkning snarare Àn analys och mÀtning och valdes dÄ denna studie saknar föregÄngare; det saknas material att formulera hypoteser utifrÄn.
Resultatet visade pÄ att anmÀlningsplikten ansÄgs vara bra och ett viktigt verktyg, men ett verktyg som bara fick anvÀndas efter noggrann eftertanke och bedömning av konsekvenserna.
Riskbilden i Stockholms lÀn: Avseende farliga Àmnen samt bedömning av rÀddningstjÀnstens insatsförmÄga
Stockholms lÀn har en befolkningsmÀngd pÄ cirka tvÄ miljoner och ett stort antal industrier som hanterar betydande mÀngder farliga kemikalier. Farligt gods transporteras kontinuerligt pÄ vÀgar och jÀrnvÀgar inom lÀnet. För att rÀddningstjÀnsten skall kunna möta den riskbild som finns, har detta projekt genomförts med syftet att göra en avvÀgning mellan riskerna i lÀnet och rÀddningstjÀnstens nuvarande förmÄga att hantera olyckor med farliga Àmnen. Antalet rÀddningsinsatser till följd av utslÀpp av farligt Àmne i Stockholms lÀn uppgÄr till cirka 300 stycken varje Är. I de flesta fall handlar det om begrÀnsade olyckstyper med smÄ konsekvenser.
Balans mellan arbete och privatliv
Balans mellan arbete och privatliv Àr en viktig och aktuell frÄga bÄde idag och i framtiden. I organisationerna ses balans mest som en hÀlsofrÄga och nÄgonting som framförallt Àr aktuellt för chefer med barn eller sjuka förÀldrar. Dock menar tidigare forskning att frÄgan numera Àven Àr aktuell för ungdomar som beaktar balansfrÀmjande insatser vid val av arbetsplats. Det handlar mer om att arbeta för att kunna leva Àn att leva för att kunna arbeta.Studiens syfte Àr att skapa en övergripande bild av HR-chefers arbete med balans mellan arbe-te och privatliv. Vidare vill vi skapa en förstÄelse för vilka insatser HR utför i dagslÀget och vilka insatser de vill utföra i framtiden för att linjechefer ska kunna skapa balans.
En gÄng kriminell, alltid kriminell? -En studie om kriminellas hinder och möjligheter att Äterintegreras i samhÀllet
Syftet med denna uppsats Àr att belysa vilka hinder och möjligheter de före detta kriminella möter nÀr de ska Äterintegreras i samhÀllet. Vi vill dessutom fördjupa förstÄelsen för varför de vÀljer att avbryta sin brottskarriÀr. För att bygga upp en förstÄelse för problemomrÄdet har vi anvÀnt oss av fyra rapporter varav tre Àr publikationer frÄn Brottsförebyggande RÄdet och en frÄn Equal-projektet BÀttre frigivning. Vi har utöver dem anvÀnt statistik frÄn kriminalvÄrden för att belysa omrÄdets omfattning. Rapporterna beskriver de problem interner möter vid frigivning, sÄsom bostad och sysselsÀttning.
Landskapsanalys över Malmö Stadsbiblioteks utbyggnad i ett kulturhistorisk perspektiv : planering i praktiken
Studien fokuseras pÄ följande frÄgor
? Vad var det som gjorde att biblioteket; vilket initialt byggdes som museum, och en stor stÄtlig park, hamnade just hÀr? TvÄ unika resurser, ett stenkast frÄn stadens centrum.
? Kan en kulturhistorisk förstudie anvÀndas som landskapsanalys och fungera som ett planeringsunderlag inför exploateringar? (DÀrigenom kunna se förhÄllande mellan vÄrt brukande och att förbruka vÄr mark.
SYFTE
Att sjÀlv kunna erhÄlla en övergripande kunskap över följande;
? Vad det var som gjorde att biblioteket; vilket initialt byggdes som museum, och en stor stÄtlig park, hamnade just hÀr i detta omrÄde? Detta har en gÄng har planerats, varit nÄgons vision.
? Att kunna finna och beskriva nÄgon forma av kausalitet?
? Att kunna sÀtta denna form av studie tidigt i planeringsskede för att underlÀtta den fortsatta planlÀggningen i/med exploatering som dÄ anpassas efter faststÀllda kulturhistoriska vÀrden.
Metod
Min metod i denna studie har varit att genomföra en landskapsanalys i ett kulturhistoriskt perspektiv över objekt och omrÄde i dess kontext.
Detta har gjorts genom att söka och lÀsa relevant litteratur som rör stadens historia ur flera perspektiv; beskrivningar, sammanhang och kausalitet (d.v.s. hÀndelser, beslut och konsekvenser) av aktörer.
AVGRĂNSNINGAR
Uppsatsen skrivs frÀmst mot den bakgrunden av landskapsanalys gÀllande kulturhistoriska vÀrden. SÄledes fördjupar denna sig inte i begrepp som naturvÀrden, biotoper, vÀxt och djurliv, vatten luft/klimat.
Resultat
Jag vill göra gÀllande att en stor del av resultat Àr de olika kapitel som beskriver tillkomst och utvecklingen av staden, parken och byggnaden. Som ett delresultat vill jag peka pÄ att exploateringsprocesser krÀver nÄgon form av kvalitetssÀkringsprocess för att kunna bevara de kultur- och naturvÀrden som Àr definierade.
Ett sÀtt Àr att implementera metoden balanserad samhÀllsbyggnad som juridiskt instrument (inom ex PBL).
En gÄng kriminell, alltid kriminell? -En studie om kriminellas hinder och möjligheter att Äterintegreras i samhÀllet
Syftet med denna uppsats Àr att belysa vilka hinder och möjligheter de före
detta kriminella möter nÀr de ska Äterintegreras i samhÀllet. Vi vill dessutom
fördjupa förstÄelsen för varför de vÀljer att avbryta sin brottskarriÀr.
För att bygga upp en förstÄelse för problemomrÄdet har vi anvÀnt oss av fyra
rapporter varav tre Àr publikationer frÄn Brottsförebyggande RÄdet och en frÄn
Equal-projektet BÀttre frigivning. Vi har utöver dem anvÀnt statistik frÄn
kriminalvÄrden för att belysa omrÄdets omfattning. Rapporterna beskriver de
problem interner möter vid frigivning, sÄsom bostad och sysselsÀttning. De
behandlar Àven vilka utslussningsmetoder som finns och i hur stor utstrÀckning
de anvÀnds.
Att delta eller inte delta : exemplet idrott och hÀlsa
Uppsatsen belyser skolk och dess existens i skolÀmnet idrott och hÀlsa. Skolk börjar och förekommer frÀmst i grundskolans senare del. Det finns bÄde för- och nackdelar med att trÀna, och skolan vill lÀra alla elever hur de ska skapa och/eller bibehÄlla en sund livsstil som frÀmjar deras hÀlsa fysiskt och psykiskt. De elever som inte deltar i idrottsundervisningen gÄrmiste om detta och avsikten med uppsatsen var att ta reda pÄ hur skolkandet ser ut och fÄ exempel pÄ hur det gÄr till, samt av vilka anledningar vissa elever gör detta. De frÄgestÀllningar som besvarades var:1.
Nya energibÀrare i fordon: deras pÄverkan pÄ tunnlar och undermarksanlÀggningar vid brand
Idag domineras brÀnsleanvÀndningen av bensin och diesel i fordon. AnvÀndningen av bensin minskar till förmÄn för nya energibÀrare. De nya energibÀrare som tas upp i rapporten Àr batterier, etanol, E85, metanol, biodiesel, biogas, vÀtgas, naturgas, LPG (Liquefied Petroleum Gas) och DME (Dimetyleter). Av de nya energibÀrarna Àr det idag E85 som Àr mest anvÀnt i Sverige, följt av batterier inom hybridteknologin och metangas. De nya energibÀrarna har egenskaper som skiljer sig frÄn de vanliga brÀnslena, bensin och diesel.