Sök:

Riskbilden i Stockholms län

Avseende farliga ämnen samt bedömning av räddningstjänstens insatsförmåga


Stockholms län har en befolkningsmängd på cirka två miljoner och ett stort antal industrier som hanterar betydande mängder farliga kemikalier. Farligt gods transporteras kontinuerligt på vägar och järnvägar inom länet. För att räddningstjänsten skall kunna möta den riskbild som finns, har detta projekt genomförts med syftet att göra en avvägning mellan riskerna i länet och räddningstjänstens nuvarande förmåga att hantera olyckor med farliga ämnen. Antalet räddningsinsatser till följd av utsläpp av farligt ämne i Stockholms län uppgår till cirka 300 stycken varje år. I de flesta fall handlar det om begränsade olyckstyper med små konsekvenser. Över 70 % av insatserna gäller utsläpp av drivmedel, smörjmedel eller hydraulolja från fordon.Denna rapport, skriven på uppdrag av Södertörns brandförsvarsförbund, är en del i ett underlag vilket ligger till grund för diskussion kring organisation för hantering av olyckor med farliga ämnen i Stockholms län. I dagsläget står man inför en omstrukturering av den förbundsövergripande kemorganisationen i Stockholms län. Utifrån denna undersökning kan diskussion föras över hur väl räddningstjänstens resurser är dimensionerade till aktuell och framtida riskbild.Transportflöden av farligt gods på vägar och järnvägar kartlades genom att analysera tidigare genomförda studier. Fasta anläggningar som omfattas av lag om skydd mot olyckor, 2 kap. 4§ bearbetades översiktligt medan anläggningar som omfattas av Sevesodirektiven behandlades något djupare. Räddningstjänstens förmåga att hantera tre typolyckor med farliga ämnen har analyserats med datorsimuleringar baserade på enkäter besvarade av representanter från räddningstjänsten. Riskbilden avseende transporter med farligt gods är i dagsläget svår att fastställa exakt eftersom det statistiska underlaget som finns tillgängligt är begränsat och för litet. Brandfarlig vätska är den godstyp som är vanligast förekommande via vägtransport i länet, därefter kommer transporter av olika typer av gaser. Undersökningen visar att transporterna främst går via de stora trafiklederna i länet vilka tillhör det primära vägnätet för transporter av farligt gods. I Stockholms innerstad har man med vissa undantag ett totalförbud mot transporter av farligt gods. Vid undersökningen av fasta anläggningar konstaterades det att den vanligaste ämnesgruppen är brandfarliga ämnen. Riskkällorna är delvis koncentrerade till hamnarna i länet där stora mängder farliga ämnen lagras och distribueras. Vanligast är stora volymer av petroleumprodukter. Resultaten över de olika stationernas förmåga visar att de flesta stationer i undersökningen har hög förmåga vid livräddande insatser vilket är en direkt följd av en hög bemanning på olycksplatsen. Vad gäller insatser kopplade till utsläppen, exempelvis tätning uppsamling etc., skiljer sig förmågan mellan stationerna. Generellt är förmågan högre vid insats mot utsläpp av brandfarlig vätska jämfört med utsläpp av giftig eller brandfarlig gas.Generellt finns de största bristerna inom planering och samverkan där insatsplaner och nedskrivna rutiner ofta saknas för ämnesspecifika olyckor. Även utbildning och övning visade sig vara bristfällig vilket bland annat leder till att personal- och materiella resurser inte kan nyttjas på ett optimalt sätt.

Författare

Anton Johansson

Lärosäte och institution

Luleå/Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

Nivå:

"Uppsats för yrkesexamina på grundnivå". Självständigt arbete (examensarbete)om minst 15 högskolepoäng utfört för att erhålla yrkesexamen på grundnivå.

Läs mer..