Sök:

Sökresultat:

616 Uppsatser om Förebyggande insats - Sida 41 av 42

En gÄng kriminell, alltid kriminell? -En studie om kriminellas hinder och möjligheter att Äterintegreras i samhÀllet

Syftet med denna uppsats Àr att belysa vilka hinder och möjligheter de före detta kriminella möter nÀr de ska Äterintegreras i samhÀllet. Vi vill dessutom fördjupa förstÄelsen för varför de vÀljer att avbryta sin brottskarriÀr. För att bygga upp en förstÄelse för problemomrÄdet har vi anvÀnt oss av fyra rapporter varav tre Àr publikationer frÄn Brottsförebyggande RÄdet och en frÄn Equal-projektet BÀttre frigivning. Vi har utöver dem anvÀnt statistik frÄn kriminalvÄrden för att belysa omrÄdets omfattning. Rapporterna beskriver de problem interner möter vid frigivning, sÄsom bostad och sysselsÀttning.

Landskapsanalys över Malmö Stadsbiblioteks utbyggnad i ett kulturhistorisk perspektiv : planering i praktiken

Studien fokuseras pĂ„ följande frĂ„gor ? Vad var det som gjorde att biblioteket; vilket initialt byggdes som museum, och en stor stĂ„tlig park, hamnade just hĂ€r? TvĂ„ unika resurser, ett stenkast frĂ„n stadens centrum. ? Kan en kulturhistorisk förstudie anvĂ€ndas som landskapsanalys och fungera som ett planeringsunderlag inför exploateringar? (DĂ€rigenom kunna se förhĂ„llande mellan vĂ„rt brukande och att förbruka vĂ„r mark. SYFTE Att sjĂ€lv kunna erhĂ„lla en övergripande kunskap över följande; ? Vad det var som gjorde att biblioteket; vilket initialt byggdes som museum, och en stor stĂ„tlig park, hamnade just hĂ€r i detta omrĂ„de? Detta har en gĂ„ng har planerats, varit nĂ„gons vision. ? Att kunna finna och beskriva nĂ„gon forma av kausalitet? ? Att kunna sĂ€tta denna form av studie tidigt i planeringsskede för att underlĂ€tta den fortsatta planlĂ€ggningen i/med exploatering som dĂ„ anpassas efter faststĂ€llda kulturhistoriska vĂ€rden. Metod Min metod i denna studie har varit att genomföra en landskapsanalys i ett kulturhistoriskt perspektiv över objekt och omrĂ„de i dess kontext. Detta har gjorts genom att söka och lĂ€sa relevant litteratur som rör stadens historia ur flera perspektiv; beskrivningar, sammanhang och kausalitet (d.v.s. hĂ€ndelser, beslut och konsekvenser) av aktörer. AVGRÄNSNINGAR Uppsatsen skrivs frĂ€mst mot den bakgrunden av landskapsanalys gĂ€llande kulturhistoriska vĂ€rden. SĂ„ledes fördjupar denna sig inte i begrepp som naturvĂ€rden, biotoper, vĂ€xt och djurliv, vatten luft/klimat. Resultat Jag vill göra gĂ€llande att en stor del av resultat Ă€r de olika kapitel som beskriver tillkomst och utvecklingen av staden, parken och byggnaden. Som ett delresultat vill jag peka pĂ„ att exploateringsprocesser krĂ€ver nĂ„gon form av kvalitetssĂ€kringsprocess för att kunna bevara de kultur- och naturvĂ€rden som Ă€r definierade. Ett sĂ€tt Ă€r att implementera metoden balanserad samhĂ€llsbyggnad som juridiskt instrument (inom ex PBL).

En gÄng kriminell, alltid kriminell? -En studie om kriminellas hinder och möjligheter att Äterintegreras i samhÀllet

Syftet med denna uppsats Àr att belysa vilka hinder och möjligheter de före detta kriminella möter nÀr de ska Äterintegreras i samhÀllet. Vi vill dessutom fördjupa förstÄelsen för varför de vÀljer att avbryta sin brottskarriÀr. För att bygga upp en förstÄelse för problemomrÄdet har vi anvÀnt oss av fyra rapporter varav tre Àr publikationer frÄn Brottsförebyggande RÄdet och en frÄn Equal-projektet BÀttre frigivning. Vi har utöver dem anvÀnt statistik frÄn kriminalvÄrden för att belysa omrÄdets omfattning. Rapporterna beskriver de problem interner möter vid frigivning, sÄsom bostad och sysselsÀttning. De behandlar Àven vilka utslussningsmetoder som finns och i hur stor utstrÀckning de anvÀnds.

Att delta eller inte delta : exemplet idrott och hÀlsa

Uppsatsen belyser skolk och dess existens i skolÀmnet idrott och hÀlsa. Skolk börjar och förekommer frÀmst i grundskolans senare del. Det finns bÄde för- och nackdelar med att trÀna, och skolan vill lÀra alla elever hur de ska skapa och/eller bibehÄlla en sund livsstil som frÀmjar deras hÀlsa fysiskt och psykiskt. De elever som inte deltar i idrottsundervisningen gÄrmiste om detta och avsikten med uppsatsen var att ta reda pÄ hur skolkandet ser ut och fÄ exempel pÄ hur det gÄr till, samt av vilka anledningar vissa elever gör detta. De frÄgestÀllningar som besvarades var:1.

Nya energibÀrare i fordon: deras pÄverkan pÄ tunnlar och undermarksanlÀggningar vid brand

Idag domineras brÀnsleanvÀndningen av bensin och diesel i fordon. AnvÀndningen av bensin minskar till förmÄn för nya energibÀrare. De nya energibÀrare som tas upp i rapporten Àr batterier, etanol, E85, metanol, biodiesel, biogas, vÀtgas, naturgas, LPG (Liquefied Petroleum Gas) och DME (Dimetyleter). Av de nya energibÀrarna Àr det idag E85 som Àr mest anvÀnt i Sverige, följt av batterier inom hybridteknologin och metangas. De nya energibÀrarna har egenskaper som skiljer sig frÄn de vanliga brÀnslena, bensin och diesel.

"Vi gör en insats för framtidens vÀrld" - effekter av en systemteoretisk modell för skolutveckling vid Ätta skolenheter i en kommun

Syfte: Studiens syfte Àr att identifiera framgÄngsfaktorer respektive hinder vid implementeringen av systemteoretiskt förhÄllningssÀtt ute i skolors verksamheter samt hur detta kommer till uttryck i det fortsatta arbetet med att utveckla skolorna. Specifika frÄgestÀllningar Àr: Hur pedagogernas nyvunna kunskap kommer till uttryck i kontakten med elever, kollegor och ledning samt vilka de bidragande orsakerna Àr till att enheterna lyckas / misslyckas i sina intentioner att följa skolutvecklingsmodellen? Vilka framgÄngsfaktorer och hinder vid implementeringen av systemteoretiska förhÄllningssÀtt framkommer?Teori: Studien har sin teoretiska utgÄngspunkt i den interaktionistiska och etnometodologiska skolan som tillsammans utgör socialkonstruktionismen. Skolans miljö Àr starkt prÀglad av olika kulturella markörer. Skolan som institution har genom Ären haft en stark stÀllning i samhÀllet.

Lokala attityder till ett miljöprojekt : - VÀlkomnande, oro och misstro

SammanfattningI uppsatsen redovisas en undersökning av attityder hos mÀnniskor som Àr involverade i ett kommunalt avloppsprojekt. PÄ grund av otillrÀcklig kapacitet i befintligt kommunalt avloppssystem och bristfÀlliga enskilda avlopp har Hammarö kommun (i skrivande stund, vÄren -05) planer pÄ att bygga ett nytt miljöanpassat avloppssystem, i en begrÀnsad del av kommunen. Tanken Àr att organiskt köksavfall skall malas för att komma med i det ordinarie avloppet, dÀr avloppsvattnet sedan skall rötas. Ur rötningen Àr det tÀnkt att man skall utvinna jordförbÀttringsmedel och biogas. Det nya systemet innebÀr att bÄde privata fastighetsÀgare och hyrestagare skall anslutas till ett avloppssystem som krÀver avfallskvarn i köket, installation och rördragning, ekonomisk insats, och sÄ vidare.

FörbÀttring av nybesöksprocessen för kortare patientvÀntetider

Den svenska sjukvÄrden kommer under de kommande decennierna att stÀllas inför stora utmaningar. Patientbelastningen vÀntas öka till följd av en Äldrande befolkning som till största del utgörs av den stora generationen av 40-talister. Situationen kommer att kunna bli synnerligen allvarlig dÄ mÄnga av Sveriges sjukhus och mottagningar redan idag har lÄnga patientköer som i mÄnga fall inte klarar av att leva upp till vÄrdgarantin pÄ maximalt 90 dagars vÀntan frÄn inkommen remiss till genomfört lÀkarbesök.De senaste Ären har emellertid ett trendbrott kunnat skönjas. MÄnga sjukhus har startat omfattande förbÀttringsprogram med mÄlsÀttningen att nÄ högre effektivitet och kvalitet i verksamheten, dÀribland SkÄnes universitetssjukhus i Lund och Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm. FörbÀttringsprogrammen har visat mycket goda resultat sÄsom kortare patient-köer, kortare vÀntetider, högre kvalitet i vÄrdresultaten samt större patientnöjdhet.

Handledning ur ett specialpedagogiskt perspektiv

Abstract Kristensson, Carina och Klintbo, Eva (2014) Handledning ur ett specialpedagogiskt perspektiv, En studie av sex specialpedagogers syn pÄ handledning i förskolan (Tutoring from a Special Educational Perspective). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö Högskola Bakgrund Vi upplever att specialpedagogisk handledning Àr nÄgot som pedagoger i förskolan allt oftare efterlyser och att det Àr ett av vÄra frÀmsta verktyg som specialpedagoger för att ta till vara och utveckla kompetens i förskolan. DÀremot upplever vi att det inte finns nÄgon tydlig beskrivning av specialpedagogens handledningsuppdrag i förskolan eller sÄ mycket forskning kring detta Àmne. DÀrför Àr det angelÀget för oss som blivande specialpedagoger och handledare att bidra med ytterligare perspektiv kring detta uppdrag och dÀrmed ett förtydligande av handledarrollen, handledningens syfte och pÄ vilket sÀtt handledningen kan bidra med verksamhets- och kompetensutveckling. Genom att göra detta tÀnker vi att fler specialpedagoger och skolledare ser handledningen som ett verktyg för ökad mÄluppfyllelse i arbetet med att möta alla barn i förskolan.

Svenska börsnoterade bolags utlÀmning av miljöredovisning

Idag Àr socialt ansvarstagande inte lÀngre en isolerad företeelse utan nÄgot som genomsyrar det dagliga arbetet. För företagen handlar det förutom att upprÀtthÄlla sitt varumÀrke och ett gott rykte ocksÄ om att kontrollera risker och pÄ sÄ sÀtt skapa förutsÀttningar för bÀttre lönsamhet. Allt fler företag har upptÀckt att det finns affÀrsmÀssiga fördelar med att ta ett aktivt socialt ansvar. (Svensk handels importhandbok 2009). NÄgot som bidragit till att efterfrÄgan för redovisad miljöredovisning ökat.

Att köpa bostadsrÀtt : FörstagÄngsköparnas tillvÀgagÄngssÀtt

Att köpa en bostad brukar kallas för den största affÀren en mÀnniska gör i sitt liv. Detta gÀller bÄde köp av en fastighet och köp av bostadsrÀtt. Det finns mÄnga faktorer som kan pÄverka köpet av en bostadsrÀtt och det Àr viktigt att veta vad det Àr som egentligen köps nÀr en bostads­rÀtt förvÀrvas. Köpet och besluten som tas under köpprocessen Àr extra viktiga för en förstagÄngsköpare. De har inte tidigare Àgt en bostadsrÀtt och saknar egen erfarenhet kring bostadsrÀttsÀgandet.

Informationsgivningen pÄ aktiemarknaden : - SÀrskilt vid offentliga uppköpserbjudanden och due diligence-undersökningar

VÀrdepappersmarknaden fyller en mycket central plats i vÄrt samhÀlle dÄ mÄnga affÀrer görs dÀr och betydande belopp omsÀtts. De marknader dÀr man omsÀtter kapital och risk Àr indelade i aktiemarknad, kreditmarknad och derivatmarknad, varav fokus hÀr ligger pÄ aktiemarknaden. PÄ denna marknad, som Àven kallas riskkapitalmarknaden, omsÀtts i första hand aktier, konvertibler och teckningsoptioner. Marknaden omgÀrdas av ett rikt regelverk som bestÄr av lagreglering, sjÀlvreglering och etik. Syftet med dessa regler Àr att aktiemarknaden ska vara effektiv, likvid och god genomlyst samt att allmÀnheten ska kunna kÀnna förtroende för den.

Barnets bÀsta i asylÀrenden : Om tolkning och tillÀmpning i den svenska asylprocessen

VÀrdepappersmarknaden fyller en mycket central plats i vÄrt samhÀlle dÄ mÄnga affÀrer görs dÀr och betydande belopp omsÀtts. De marknader dÀr man omsÀtter kapital och risk Àr indelade i aktiemarknad, kreditmarknad och derivatmarknad, varav fokus hÀr ligger pÄ aktiemarknaden. PÄ denna marknad, som Àven kallas riskkapitalmarknaden, omsÀtts i första hand aktier, konvertibler och teckningsoptioner. Marknaden omgÀrdas av ett rikt regelverk som bestÄr av lagreglering, sjÀlvreglering och etik. Syftet med dessa regler Àr att aktiemarknaden ska vara effektiv, likvid och god genomlyst samt att allmÀnheten ska kunna kÀnna förtroende för den.

Luthersk prÀstutbildning vid Makumira i Tanzania - Svenska kyrkans insatser 1942-1982

SÄvÀl utgÄngspunkter som förutsÀttningar för arbetet med teologisk utbildning inom luthersk kyrkotradition i Tanzania har förÀndrats avsevÀrt de senaste hundra Ären. Missionsinsatserna under förra seklets början inom utbildningsomrÄdet understödde kyrkornas territoriella expansion. Att bedriva undervisning betraktades som en sjÀlvklar del av missionsuppdraget och var ett sÀtt för kyrkan att etableras i det omkringliggande samhÀllet. Det var genom ökad kunskap som Afrika skulle civiliseras och tanzaniern gÄ frÄn ett obildat till ett bildat tillstÄnd. Denna utbildningsdiskurs, i vars kölvatten dagens teologiska utbildningssystem Ànnu befinner sig, innebar i flera stycken en ideologisk, ekonomisk, kulturell och teologisk import av vÀstvÀrldens ideal.

Bankernas kreditbedömningsprocess i skenet av finanskris och förÀndrade regler

Problem: Hur gÄr bankernas kreditberedning till nÀr en entreprenör vill starta upp en verksamhet eller utöka en redan befintlig, och hur inverkar förÀndringar inom lagstiftning och dagens finansiella oro pÄ kredit-givning till smÄföretagare.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur bankernas kreditgivningsprocess av smÄföretagares lÄneansökningar gÄr till i skenet utav lagÀndringar och finanskris. Detta kan delas upp i ett antal konkreta frÄgestÀllningar:- Vilken information behöver banken vid bedömning av en propÄ av en smÄföretagare?- Vilken inverkan har de nyligen genomförda och föreslagna lagÀndringarna som berör smÄföretagande vid kreditbedömningen till smÄföretagande; införande av Basel 2, avskaffandet av revisions-plikten, begrÀnsning av kreditupplysning och förÀndring av företags-inteckning.- Hur stor betydelse har den aktuella finansiella oron och lÄgkon-junkturen för bankernas kreditgivning till smÄföretagare?Metod: Arbetet bygger pÄ en kvalitativ metod med en deduktiv ansats och ett hermeneutiskt synsÀtt inom ramen för den gyllene medelvÀgen som har en vÀxelverkan mellan teori och empiri. Studien bygger pÄ Ätta stycken respondentintervjuer av svenska banker.Slutsatser: NÀr ett företag ska etablera sig eller befinner sig i en tidig expansions-fas Àr den vanligaste finansieringskÀllan insats av eget kapital och krediter i form av banklÄn. Bankernas kreditgivning har ett begrÀnsat risktagande varför det ofta kompletteras med lÄn hos ex Almi eller norrlandsfonden som tar en större risk.Bankernas kreditberedning innebÀr en helhetsbedömning av en före-tagares ambitioner och innehÄller en kvalitativ analys av affÀrsidé, marknadssituation, konjunkturlÀge, företagarens kompetens och per-sonliga egenskaper.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->