Föreliggande studie hade som syfte att undersöka vilken betydelse organisationen Here 4 U hade haft för sina medlemmar under skoltiden och senare i livet. I studien har kvalitativa forskningsintervjuer genomförts och tillsammans med tidigare forskning utgjorde de grunden för föreliggande studie. För djupare förstÄelse i den avslutande analysen har Salutogen teori och empowerment som teori anvÀnts. I studien framkom att Here 4 U hade haft stor betydelse för sina medlemmar bÄde under skoltiden och senare i livet. Det visade sig att medlemskapet under skoltiden bidragit till ökad trygghet, bÀttre trivsel i skolan och kÀnslan av att kunna pÄverka sin skolsituation.

Barn och skolungdomar mÄr allt sÀmre. Vanliga hÀlsoproblem för barn i skolÄldern Àr motoriska problem, övervikt och stress. Förskolan och skolan Àr nyckelmiljöer för hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder. Sjukgymnastens uppgift vid insatser riktade mot barn Àr att informera och utbilda, skapa yttre förutsÀttningar för det enskilda barnet, en god lÀrandesituation samt att guida genom rörelser och uppgifter. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva skolsjukgymnasters arbete och upplevelse av sin roll inom skolhÀlsovÄrden.

Denna studie syftar till att belysa elevperspektiv pÄ sprÄkintroduktionsprogrammet. Elevernas perspektiv Àr dÀrmed kÀrnan i studien. Vikten ligger pÄ elevernas uppfattning om sin tid pÄ introduktionsprogrammet samt introduktionsprogrammets betydelse för elevernas framtida utbildningsval. Genomförandet av studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer vilket har skett genom semistrukturerade intervjuer utifrÄn en intervjuguide. Resultatet visar att eleverna Àr enade i sin syn pÄ sprÄkintroduktionsprogrammet och dess funktion för vidareutbildning.

AnmÀlningsskyldigheten Àr en del av det uppdrag en lÀrare har, att anmÀla Àr nÄgot lÀrare enligt lag Àr skyldiga att göra. Detta arbete Àr en studie av tre lÀrares upplevelser av anmÀlningsskyldigheten och hur de upplever socialtjÀnstens bemötande, med syftet att försöka ta reda pÄ varför sÄ procentuellt fÄ anmÀlningar kommer frÄn skolans vÀrld och hur man skulle kunna arbeta för att fÄ fler lÀrare att ta steget att anmÀla. Det vÄr undersökning pekar mot Àr att samarbetet mellan skolan och socialtjÀnsten brister och att de tvÄ myndigheterna, trots det gemensamma intresset att verka för barns bÀsta, inte möts. Det vi kommit fram till Àr att samarbetet mÄste förbÀttras och att frÄgan om anmÀlningsskyldigheten bör lyftas fram i större utstrÀckning Àn den verkar göra idag..

Denna uppsats behandlar pojkars relativa underprestation i skolan, i förhÄllande till flickor, med syftet att kartlÀgga forskningens syn pÄ detta problemomrÄde. Arbetet tar sin utgÄngspunkt i frÄgorna varför pojkar underpresterar samt vilka ansatser som kan tas i försök att ÄtgÀrda problemet. DÄ detta arbete ej producerar egen forskning, utan istÀllet konsumerar den, har ingen egen empiri samlats in, utan frÄgorna har istÀllet stÀllts till den befintliga forskningen.Den första frÄgan behandlas utifrÄn fyra olika typer av förklaringar: biologiska förklaringar, individbaserade förklaringar, skolbaserade förklaringar samt sociologiska förklaringar. Dessa olika modeller antar olika perspektiv vid beaktandet av frÄgan om pojkars underprestation och finner i enlighet med detta olika bakgrunder till flickornas överlÀgsenhet, men den vanligaste förklaringen tycks ligga i en förlegad syn pÄ manlighet dÀr goda skolprestationer inte anses vara förenligt med att vara pojke. Uppsatsen presenterar utöver detta ett antal alternativa perspektiv pÄ pojkars underprestation dÀr man menar att fler variabler Àn kön bör tas i beaktande dÄ frÄgan undersöks.Den andra frÄgan behandlas utifrÄn en tematisk indelning.

I mitt examensarbete har jag valt att skriva om vÀrdegrunden. Anledningen till detta Àr den brist pÄ respekt hos eleverna jag ser i skolorna idag. Skolmiljön skiljer sig idag markant frÄn nÀr jag vÀxte upp. Jag Àr uppfostrad till att visa respekt och empati, det var en sjÀlvklarhet och Àr det fortfarande för mig. Man ska bry sig om sin omgivning och vara tacksam för det man har.

Syfte med undersökningen var att undersöka hur en gymnasieskola arbetar med stödundervisning och hur den skolkultur som finns pÄ Skolan pÄverkar stödundervisningens utformning. Studien Àr en form av deskriptiv fallstudie och de metoder som anvÀnts Àr observationer, intervjuer med en speciallÀrare och en ledningsperson samt granskning av styrdokument och rapporter. Studiens resultat tyder pÄ att skolkulturen pÄ den undersökta Skolan har inverkan pÄ administreringen av stödundervisningen, samt att denna inte Àr tillrÀcklig..

Det övergripande syftet med mitt examensarbete Àr att fÄ insikt i vad skolpersonalen anser ligga till orsak för mobbning, vad skolpersonalen tror att konsekvenserna kan bli samt hur skolpersonalen kan förebygga den. UtifrÄn syftet har jag formulerat tre frÄgestÀllningar: Vad Àr orsaken/orsakerna till mobbning enligt skolpersonal? Vilka konsekvenser tror skolpersonal att mobbning kan fÄ? Vad anser skolpersonal att de kan göra för att förebygga mobbning? Jag har valt att anvÀnda en kvalitativ metod bestÄende av intervjuer. I min undersökning har jag valt att göra intervjuer med skolpersonal pÄ en mÄngkulturell grundskola i en större svensk kommun. Jag har intervjuat sammanlagt fyra personer som har olika uppgifter pÄ skolan.

AnvÀndningen av datorer ökar allt mer i samhÀllet. Allt fler verksamhetsomrÄden anvÀnder datorer och krÀver att mÄnga i yrkeslivet behÀrskar tekniken. Detta stÀller nya krav pÄ skolan i att ge elever en bra grund och baskunskap i datoranvÀndning. Det ökade behovet av datorutbildning medför att skolorna mÄste kunna erbjuda en god och inspirerande fysisk arbetsmiljö med god ergonomi dÀr eleverna lÀr sig om ergonomins betydelse för hÀlsan. Syftet med detta arbete var att genom kvalitativa intervjuer med rektorer och lÀrare pÄ tre grundskolor ta reda pÄ deras uppfattning och tankar kring den fysiska miljön i skolan, bÄde vad gÀller den fysiska klassrumsmiljön samt den fysiska miljön kring datorarbetsplatser.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om thailÀndska barns erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Empiriska data i studien Àr intervjuer om Àldre thailÀndska barns upplevelser i svensk skola. Barn som endast gÄtt i svensk skola mellan 6 till 12 mÄnader har observerats i skolan. Referensramen Àr en jÀmförelse av Thailands och Sveriges kulturer riktat mot delar av samhÀllsförhÄllanden och skolsystem. Den teoretiska ansatsen Àr interkulturell teori och datainsamlingen har genomförts i form av kvalitativa retrospektiva intervjuer.

Syftet med mitt arbete Àr att jag vill undersöka hur ett samspel kan se ut mellan svensklÀrare, matematiklÀrare och modersmÄlslÀrare för att frÀmja och stötta elever i Ärskurs 3 till 6 i deras lÀs- och skrivinlÀrning. Vidare vill jag ta reda pÄ vilken pÄverkan lÀs- och skrivinlÀrningen har pÄ elevernas matematikkunskaper och om det Àr sÄ att det Àr frÀmst elever med svenska som andra sprÄk som stöter pÄ problem med matematiska begrepp som innehÄller text eller om det Àr lika vanligt bland de elever som har svenska som sitt modersmÄl. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med svensklÀrare och matematiklÀrare pÄ tvÄ olika skolor (Söderskolan och VÀsterskolan) bÄda belÀgna i tvÄ olika upptagningsomrÄden i Malmö. Den ena skolan Àr en mÄngkulturell skola och den andra skolan Àr en skola med fÄ elever som har ett annat modersmÄl Àn svenska. LÀrarnas svar utifrÄn min intervju visar pÄ att sprÄket Àr en viktig del för elevens förstÄelse för matematiken och att lÀraren mÄste lÀgga ner ett arbete pÄ det matematiska ordförrÄdet och vad orden betyder i förhÄllande till samma ords betydelse i vardagssprÄket.

Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att studera om elever i riskzonen anser att skolan kan stötta dem och dÀrigenom förebygga kriminalitet. Vi har i undersökningen utgÄtt ifrÄn följande tre frÄgestÀllningar:1. Hur anser eleverna att deras skolgÄng har fungerat, bÄde kunskapsmÀssigt ochsocialt?2. Hur upplevde eleverna att skolan förhöll sig till deras kriminalitet?3.

Syftet med mitt arbete Àr att belysa hur metoden lekarbete operationaliseras i olika lekpedagogers arbete. I samband hÀrmed har jag undersökt om litteraturens beskrivning av metoden stÀmmer överens med hur lekpedagogerna utför den. Jag har Àven undersökt pedagogers förutsÀttningar att bedriva lekarbete i förskola och skola, delaktighet för barn och förÀldrar, pedagogernas förhÄllningssÀtt till dokumentation och lekmaterial kring lekarbetsmetoden i förskola och skola, samt hur lekpedagogerna beskriver lekarbetets syfte och mÄlgrupp. Det Àr en kvalitativ undersökning med halvstrukturerad intervju med sammanlagt sex lekarbetspedagoger, varav tre lekpedagoger i förskolan och tre lekpedagoger i skolan..

Det övergripande mÄlet med den hÀr uppsatsen har varit att skapa en framtidsprognos rörandeÀmnet organisationsteori. Jag har anvÀnt den hypotetisk-deduktiva metoden för att kunnaskapa trovÀrdiga prognoser. Den teori jag vÀljer att anvÀnda som utgÄngspunkt Àr enorganisationsstruktur skapad av Henry Mintzberg, som jag sedan kopplar samman medföljande fyra olika organisationsteorier: Human Resource Management, StrategisktManagement, Produktionsmanagement och Knowledge Management.SjÀlva strukturen Àr uppbyggd sÄ att jag i den teoretiska referensramen beskriver dÄtidensteorier (Den byrÄkratiska skolan, Scientific management, Den administrativa skolan ochHuman relations management) med fokus pÄ de klassiska organisationsteorierna. Sedan Àr detmin uppfattning om hur organisationsteorier utnyttjas i nutiden som finns i kapitlet ommoderna organisationsteorier. UtifrÄn den teoretiska referensramen baserad pÄ dÄtid och nutidskapar jag sedan hypoteser gÀllande framtiden..

Uppsatsens syfte Àr att belysa barn och ungas anvÀndande av musik i sin vardag. Tidigare forskning belyser musikens roll i barns och ungas identitetsskapande och hur viktigt det Àr att skolan tar tillvara pÄ elevernas musikaliska erfarenheter. EnkÀter besvarades av 83 barn i Äldern 10-12 Är och intervjuer gjordes med 6 barn i Äldern 10-11Är. Undersökningen visar att musiken anvÀnds mycket pÄ fritiden och till viss del Àven i skolan, dock inte sÄ mycket som barnen önskar. De vill anvÀnda "sin egen" musik mer i skolan.